Bulgariska (български) är ett sydöstslaviskt språk som talas i framförallt Bulgarien, där det är officiellt språk. Bulgariska är närmast besläktat med makedonska och skrivs med en variant av det kyrilliska alfabetet.
Bulgariskan är det enda officiella språk inom Europeiska unionen (EU) som skrivs med det kyrilliska alfabetet.
Medelbulgariskan påverkade starkt det gemensamma liturgiska språket kyrkslaviska och därigenom även det äldre ryska språket. I ryskan finns en hel del bulgariska lånord, hämtade från kyrkslaviskan, som är en form av fornbulgariska (fornkyrkoslaviska).
Bulgariskan har genomgått en utveckling som gör att den grammatiskt skiljer sig mycket från de flesta slaviska språk, till exempel genom att kasusböjningen i stort sett avskaffats, bestämd artikel har utvecklats samt nya kategorier har tillkommit i verbsystemet.
Historia
vänster|miniatyr|292x292px|Dokument från år 1792 skrivet på bulgariska. Det bulgariska språkets utveckling kan indelas i flera historiska perioder. Den förhistoriska perioden (i stort sett protoslavisk) inträffade mellan den slaviska invasionen av östra Balkan och Kyrillos och Methodios missionerande verksamhet i Stormähren på 860-talet. Fornbulgariska (800-talet till 1000-talet, även kallad fornkyrkoslaviska) var det språk som Kyrillos och Methodios och deras lärjungar använde för att översätta Bibeln och annan liturgisk litteratur från grekiska. Medelbulgariska (1100-talet till 1400-talet) var ett språk med rik litterär aktivitet och många innovationer. Nybulgariska räknas från 1500-talet och framåt. Det nuvarande skriftspråket standardiserades på grundval av 1800-talets bulgariska folkspråk. Bulgariskans historiska utveckling kan beskrivas som en förändring från ett mycket syntetiskt språk (fornbulgariskan) till ett typiskt analytiskt språk (nybulgariskan), med medelbulgariskan som mittpunkt i denna övergång.
Färre än 20 ord återstår i bulgariskan från protobulgarernas språk. Protobulgarerna var det centralasiatiska folk som flyttade in i nuvarande Bulgarien och efterhand övertog det lokala slaviska språket. Det protobulgariska språket var antingen ett turkspråk eller ett iranskt språk (skytiska) och är i övrigt inte besläktat med bulgariskan.
Fornbulgariskan var det första slaviska språk som finns belagt i skrift. Eftersom en slavisk språklig enhet fortfarande existerade under senantiken beskrivs detta språk i de äldsta handskrifterna som языкъ словяньскъ, "det slaviska språket". Under den medelbulgariska perioden ersattes gradvis detta namn med namnet языкъ блъгарьскъ, det "bulgariska språket". I vissa fall användes namnet языкъ блъгарьскъ inte bara om skrivarens medelbulgariska språk utan även om språket från den fornbulgariska perioden och till och med om det från tiden för Kyrillos och Methodios mission i Stormähren. Ett nämnvärt exempel på anakronism är Kyrillos predikan från Skopje (Скопски миней), en medelbulgarisk handskrift från 1200-talet från norra Makedonien, enligt vilken Kyrillos predikade med "bulgariska" böcker bland slaverna i Mähren. Det första omnämnandet av språket som "bulgariska" istället för "slaviska" kommer i det grekiska prästerskapets arbeten i det bulgariska ärkebiskopsdömet i Ohrid på 1000-talet, till exempel i den grekiska hagiografin om Sankt Clemens av Ohrid av Theofylaktos av Ohrid (sent 1000-tal).
Allmänna kännetecknande drag Bulgariskan uppvisar flera språkliga utvecklingar som skiljer det från andra slaviska språk, såsom avskaffandet av substantivböjning, utveckling av en bestämd artikel som hängs på substantivet som en ändelse, avsaknaden av verbformen infinitiv, och behållande och utveckling av det protoslaviska verbsystemet. Det finns olika verbformer för att uttrycka obevittnad, återberättad och betvivlad handling.
Bulgariskan är ett av balkanspråken, ett språkförbund som också omfattar den närbesläktade makedonskan samt grekiska, rumänska, albanska och vissa serbiska dialekter. De flesta av dessa språk delar några av de nämnda kännetecknande dragen (till exempel bestämd artikel, förlust av infinitiv, komplicerat verbsystem) och många fler. De verbformer som uttrycker "obevittnad handling" har förklarats med turkiskt inflytande av de flesta bulgariska språkforskare.
Alfabetet miniatyr|stående|Sankt Kyrillos. År 886 e.Kr. antog Bulgarien det glagolitiska alfabetet, som utvecklades av de bysantinska missionärerna Kyrillos och Methodios på 850-talet. Det glagolitiska alfabetet ersattes gradvis av det kyrilliska alfabetet under de kommande århundradena. Detta utvecklades kring den litterära skolan i Preslav i början av 900-talet. De flesta bokstäverna i det kyrilliska alfabetet lånades från det grekiska alfabetet, men de som inte hade några grekiska motsvarigheter var förenklade glagolitiska bokstäver.
Under inflytande av tryckta böcker från Ryssland ersatte Peter I:s "civila alfabet" det gamla medelbulgariska alfabetet i slutet av 1700-talet. Under försöken att skapa ett standardiserat skriftspråk för nybulgariskan användes olika kyrilliska alfabet med 28 till 44 bokstäver i början och mitten av 1800-talet, tills ett alfabet med 32 bokstäver, som föreslagits av Marin Drinov, blev framträdande på 1870-talet. Marin Drinovs alfabet användes sedan fram till stavningsreformen 1945 när bokstäverna jat (Ѣ, ѣ) [æː] och jus (Ѫ, ѫ) [ɔ̃] togs bort från alfabetet.Omniglot - Bulgarian Det nuvarande bulgariska alfabetet har därför 30 bokstäver.
Följande tabell visar bokstäverna i det bulgariska alfabetet med IPA-värden för varje bokstavs ljudvärde:
А а, Б бВ вГ гД дЕ еЖ жЗ зИ иЙ йК кЛ л, М мН нО о, П пР рС сТ тУ уФ фХ хЦ цЧ чШ шЩ щЪ ъ ь1Ю юЯ я
1 palataliserar (muljerar) konsonanter före 'o'
De flesta bokstäver i det bulgariska alfabetet står för ett och endast ett fonem. Tre bokstäver uttrycker fonemkombinationer, nämligen щ (sjt), ю (ju) och я (ja). Två fonem har inga egna bokstäver, nämligen affrikatorna дж (dzj, som engelskt j i Jack) och дз (dz). Bokstaven ь uttalas inte, men palataliserar den föregående konsonanten före bokstaven о. miniatyr|Ordet "Bulgarien" skrivet med kyrilliska alfabetet
Translitterering För att transkribera det bulgariska alfabetet till svenska används ofta ett system som liknar svensk transkribering av östslaviska språk: Kyrillisk bokstav Svensk transkribering А а a Б б b В в v Г г g Д д d Е е e Ж ж zj З з z И и i Й й j К к k Л л l М м m Н н n О о o П п p Р р r С с s Т т t У у u Ф ф f Х х ch Ц ц ts Ч ч tj Ш ш sj Щ щ sjt Ъ ъ ă (eller förenklat a) Ь ь j (i efter z, s och t) Ю ю ju (iu efter z, s och t) Я я ja (ia efter z, s och t)
Sedan 2006 använder den bulgariska staten officiellt direkt system för translitterering av bulgariska. Flera andra system används för translitterering till andra språk.
Ljudlära Vokaler Det bulgariska vokalsystemet består av följande åtta vokaler:
Tecken IPA X-SAMPA Beskrivning Ungefärlig motsvarighet и [i] främre sluten orundad maskin е [E] främre mellanöppen orundad tenn а , [a] främre öppen orundad rast ъ mellansluten bakre orundad pojke у [u] bakre sluten rundad bok о , [o] bakre mellanöppen rundad lår
De bulgariska vokalerna kan grupperas i tre par efter deras läge: främre, centrala och bakre. Obetonade , , , tenderar att vara kortare och svagare än sina betonade motsvarigheter. och reduceras dock inte på motsvarande sätt. miniatyr|Tabell över vokaler i bulgariska
Halvvokaler Bulgariskan har en halvvokal: , ungefär motsvarande ett svenskt j. kommer alltid omedelbart före eller efter en vokal. Halvvokalen uttrycks oftast i skrift med bokstaven й, som exempelvis i най "mest" och тролей "trådbuss". Bokstäverna ю och я används emellertid också för att uttrycka ljudvärdet, till exempel ютия "strykjärn". Efter en konsonant står ю och я för en palataliserad konsonant snarare än en halvvokal: бял "vit".
Konsonanter Bulgariskan har totalt 33 konsonantfonem (se tabell nedan). Tre ytterligare fonem kan också påträffas: [], och , men endast i utländska egennamn som Хюстън "Houston", Дзержински "Dzerzjinskij" och Ядзя , det polska namnet "Jadzia". De anses dock normalt inte som delar av bulgariskans fonembestånd. Efter kriteriet sonoritet kan de bulgariska konsonanterna indelas i 16 par (tonande<>tonlös). Den enda konsonant som saknar motsvarighet är den tonlösa velara frikativan .
Hårda och palataliserade konsonanter De bulgariska konsonanterna б , в , г , д , з , к , л , м , н , п , р , с , т , ф , ц kan uttalas antingen "hårt" eller "mjukt", palataliserat. De hårda och de palataliserade konsonanterna anses som olika fonem i bulgariskan. Konsonanterna ж , ш , ч och дж har inga palataliserade varianter, eftersom de är mjuka (palatala) konsonanter till sin natur i bulgariskan.
Att en konsonant är palataliserad utmärks alltid i skrift i bulgariskan. En konsonant är palataliserad om: den följs av mjuktecknet ь, den följs av bokstäverna я eller ю ; (Я och ю används i alla andra fall för att representera respektive .)
Konsonanter är aldrig mjuka framför vokalerna och i standardbulgariskan, men palatalisering framför dessa två vokaler är vanlig i östbulgariska dialekter. Undantaget från denna regel är л , som alltid är mjuk före vokalerna och i standardbulgariskan.
Palatalisering Under palatalisering av de flesta hårda konsonanter (bilabiala, labiodentala och alveolara), lyfts den mellersta delen av tungan mot den hårda gommen (palatum), så att ett andra artikulationscentrum bildas genom vilket den särskilda palatala "klangen" i de mjuka konsonanterna åstadkoms. Artikulationen av alveolarerna , och följer dock vanligen inte den regeln, utan den palatala klangen åstadkoms genom att artikulationsstället flyttas längre bakåt mot gommen så att , och egentligen är alveopalatala (postalvelolara) konsonanter. Mjuka och ( och ) artikuleras inte på den mjuka gommen (velum) utan på den hårda gommen och anses vara palatala konsonanter.
Tabell över bulgariskans konsonanter kyrillisk skrift IPA X-SAMPA Beskrivning Ungefärlig motsvarighet б [b] tonande bilabial klusil bom бьо/бю/бя [b'] palataliserad tonande bilabial klusil bjuda в [v] tonande labiodental frikativa vas вьо/вю/вя [v'] palataliserad tonande labiodental frikativa intervju г [g] tonande velar klusil gem гьо/гю/гя [g'] palataliserad tonande velar klusil högljudd д [d] tonande alveolar klusil dag дьо/дю/дя [d'] palataliserad tonande alveolar klusil medge ж [Z] tonande postalveolar frikativa tonande sje-ljud som i franska jour дж [dZ] tonande postalveolar affrikata som i engelska Jack з [z] tonande alveolar frikativa tonande s-ljud som i engelska zone зьо/зю/зя [z'] palataliserad tonande alveolar frikativa som i engelska as you к [k] tonlös velar klusil katt кьо/кю/кя [k'] palataliserad tonlös velar klusil Ack ja! л [l] lateral alveolar approximant last льо/лю/ля [L] palatal lateral approximant älg м [m] bilabial nasal man мьо/мю/мя [m'] palataliserad bilabial nasal mjuk н [n] alveolar nasal nu ньо/ню/ня [J] palatal nasal angöra п [p] tonlös bilabial klusil park пьо/пю/пя [p'] palataliserad tonlös bilabial klusil pjåsk р [r] alveolar tremulant rullande (vibrerande) tungspets-r som i rikssvenska herre рьо/рю/ря [r'] palataliserad alveolar tremulant (palatal tremulant; palatoalveolar tremulant) rullande tungspets-r som i rikssvenska märg с [s] tonlös alveolar frikativa son сьо/сю/ся [s'] palataliserad tonlös alveolar frikativa SJ т [t] tonlös alveolar klusil tak тьо/ тю/ тя [t'] palataliserad tonlös alveolar klusil matjord ф [f] tonlös labiodental frikativa fas фьо/фю/фя [f'] palataliserad tonlös labiodental frikativa fjun х [x] tonlös velar frikativa Bach ц [ts] tonlös alveolar affrikata tsunami цьо/цю/ця [ts'] palataliserad tonlös alveolar affrikata äts djur? ч [tS] tonlös postalveolar affrikata Tjetjenien ш [S] tonlös postalveolar frikativa äsch
Betoning