Charles Mason Remey, född 15 maj 1874 i Burlington, Iowa, död 4 februari 1974 i Florens, Italien, var arkitekt och dessutom en framstående och, i slutet av sitt liv, kontroversiell amerikansk bahá'í. Som student i Paris konverterade till den nya religionen 1899, och gick helt upp i arbetet med att sprida information om den unga tron i ett stort antal länder. Han ska personligen ha blivit en nära vän till 'Abdu'l-Bahá (1844 – 1921), det dåvarande överhuvudet för bahá'í-tron Bahai-library: Remey, Charles Mason(2010) av Robert Stockman. (Sidan senast kontrollerad 2010-08-17.) som prisade Mason Remey i flera artiklar, de flesta införda i tidningen Star of The West – "O thou illumined youth and my spiritual beloved!”; "O my dear son!"; "O thou enlightened beloved son!" 'Abdu'l-Bahá titulerade till och med Mason Remey som "Förbundets härold", vilket kan te sig anmärkningsvärt eftersom han år 1960 förklarades som förbundsbrytare av den särskilda grupp av högt skattade bahá'íer som kallades Guds saks händer (och som han sedan 1951 själv varit medlem i) och uteslöts ur Internationella bahá'í-samfundet.Charles Mason Remey.net: Biography of Charles Mason Remey(juni 2005) av Brent Mathieu, Boise. (Sidan, som tillhandahålls av en liten grupp s.k. ortodoxa bahá'íer och som till skillnad från Internationella bahá'í-samfundet anser att bahá'í-rörelsen måste ha en Beskyddare, kontrollerades senast 2010-10-24.)
Turbulensen kring Beskyddarinstitutionen Bahá'í-trons grundare Bahá'u'lláh (1817 – 1892) ansåg att när den nya tron vuxit sig starkare skulle ett Internationella rättvisans hus grundas. Detta skulle ledas av nio män, valda av representanter för alla Nationella rättvisans hus.Bahá'í Reference Library: Bahá’í World Faith. Selected Writings of Bahá’u’lláh and ‘Abdu’l-Bahá av 'Abdu'l-Bahá. (Sidan senast kontrollerad 2010-10-24.) Dessa organ kom sedan att kallas Universella rättvisans hus och Nationella andliga råd. Men förutom detta valda organ skulle en manlig ättling till Bahá'u'lláh i generation efter generation utses av sin företrädare. Bahá'u'lláh gjorde därför sin äldste son 'Abdu'l-Bahá till Förbundets centrum. De som hade erkänt Bahá'u'lláh och dennes uppenbarelse måste också erkänna och lyda 'Abdu'l-Bahá, som ensam hade rätten att tolka och förklara Bahá'u'lláhs många skrifter och dessutom rätt att stifta religiösa lagar för att fylla igen luckor på områden som Bahá'u'lláh inte hade behandlat i sina böcker.Bahá'í Reference Library: The Promulgation of Universal Peace, ss 320-324 av 'Abdu'l-Bahá . (Sidan senast kontrollerad 2010-10-24.) 'Abdu'l-Bahá instiftade i sin tur institutionen Beskyddarskapet, och kallade sin dotterson Shoghi Effendi (1897 – 1957) till sin efterträdare och nytt centrum för förbundet. Syftet med "beskyddare av Guds sak" var att säkerställa enheten och motverka splittringstendenser inom bahá'í-tron.
Effendi, Shoghi (1929-1936) World Order of Bahá'u'lláh. Översatt till svenska i Nationella andliga rådet för Sveriges bahá'íer (1990) Bahá'u'lláhs administrativa system, s 53. Uppsala: Bahá'í-förlaget AB
Shoghi Effendi (1897 – 1957) utsåg Mason Remey till Sakens hand 1951 och dessutom till ordförande i det första internationella bahá'í-rådslaget 1951 – förstadiet eller "embryot" till ett Universella rättvisans hus. Mason Remey var därmed inofficiellt nummer två i rang bland världens bahá'íer. Mason Remey var dessutom arkitekt bakom bahá'í-templen (tillbedjans hus) i Kampala i Uganda och i Sydney i Australien. Bahá'í-trons Beskyddare Shoghi Effendi godkände även hans förslag till utformning av det ännu obebyggda tillbedjans hus i trons världscentrum i Haifa, Israel.
Den 4 november 1957 avled Effendi oväntat i en hjärtinfarkt, utan att ha fått några egna barn, och Beskyddaren hade heller inga släktingar som härstammade från bahá'í-trons grundare Bahá'u'lláh som kunde ta över som Beskyddare eftersom nästan alla av dessa, inklusive Effendis föräldrar, syskon och kusiner, tvingats utträda ur Internationella bahá'í-samfundet efter att ha förklarats vara förbundsbrytare av Effendi själv eller av dennes morfar 'Abdu'l-Bahá. Några år senare fick emellertid Charles Mason Remey för sig att han var Shoghi Effendis efterträdare, eftersom bahá'í-tron måste ha både ett valt högsta organ och en utsedd Beskyddare enligt såväl Effendi och dennes företrädare 'Abdu'l-Bahá i sitt testamente.,Bahá'í Library Online: Will and Testament of 'Abdu'l-Bahá(ca 1910-1920), s 12. (Sidan senast kontrollerad 2010-10-24.) Översatt till svenska i Nationella andliga rådet för Sveriges bahá'íer (1990) Bahá'u'lláhs administrativa system, s 53. Uppsala: Bahá'í-förlaget AB: "O, ni Guds älskade! Det åligger beskyddaren av Guds sak att under sin livstid utnämna den som skall efterträda honom, så att meningsskiljaktigheter efter hans död ej må uppkomma. Den som blir utnämnd, måste visa sig frigjord från alla världsliga ting, måste vara av renhetens väsen, visa att han äger gudsfruktan, kunskap, visdom och bildning. Kan emellertid icke på den förstfödde till beskyddaren av Guds sak i sanning tillämpas orden: 'Barnet är sin faders förborgade innersta väsen', det vill säga skulle han ej ha ärvt hans (Beskyddarens) andliga egenskaper och skulle hans ärorika härstamning ej förenas med en ädel karaktär, måste han (Beskyddaren) välja någon annan gren till efterträdare."
Det hela slutade med att han och ett fåtal anhängare uteslöts ur Internationella bahá'í-samfundet i juli år 1960 eftersom majoriteten ville bevara enheten och motverka splittring till varje pris.Bahá'í Library Online: Mason Remey and Those Who Followed Him(upplagt på webbplatsen 2003). av Jane Grey. (Sidan senast kontrollerad 2010-08-20.)
Åtgärden lyckade så till vida att 100 procent Internationella bahá'í-samfundet fortfarande är den enda riktningen inom bahá'í-tron.
Det finns några ytterst små bahá'í-grupper utanför huvudriktningen, Internationella bahá'í-samfundet, som organiserar 99,98 procent av alla registrerade bahá'í-troende i världen. Det finns dessutom ett okänt antal som kallar sig fristående bahá'íer (människor som efter självstudier eller undervisning blivit och betecknar sig själva som bahá'í-troende, men som av olika skäl aldrig sökt medlemskap i något lokalt eller regionalt bahá'í-samfund).Angett med en decimal tillhör 100,0 procent av världens bahá'íer Internationella bahá'í-samfundet enligt den oberoende religionssajten Adherents.com (7.101.911 av 7.103.012 i åldern 0-15 och över 21 år. Ungdomar under 21, men över 15 eller 17 (det varierar) anses gå igenom en period av "att själva ta reda på sanningen". Vidare kan antalet bahá'í-troende iranier endast uppskattas pga förföljelserna i Iran och av Iran. Icke-splittringen är något som världens bahá'íer är mycket stolta över eftersom "enhet" är en hörnpelare i tron. Det finns idag sammanlagt färre än 1.000 personer som tillhör någon av en handfull ytterst små bahá'í-grupper utanför huvudriktningen – som brukar betecknas Internationella bahá'í-samfundet eller nedlåtande för Haifa-bahá'íerna av en mycket liten grupp som fortfarande följer en "Beskyddare" och som anser att de har fått sin legitimitet från Mason Remey, samt mindre än 1.000 fristående bahá'íer i världen (bahá'í-troende som aldrig tagit kontakt och sökt medlemskap i något lokalt eller regionalt bahá'í-samfund Adherents.com: Major Branches of Religions Ranked by Number of Adherents . (Sidan senast kontrollerad 2010-08-20.)
Uppväxt Charles Mason Remey kom från en familj av ledare. Född i Burlington, Iowa, den 15 maj 1874, var Mason äldst av sex barn till konteramiral George Collier Remey och Maria Josephine Mason, dotter till Charles Mason, den första chefsdomaren för delstaten Iowas Högsta domstol. Hans morbror var guvernör i delstaten och senare senator för Iowa i Washington DC. Remeys föräldrar tillhörde Amerikanska episkopalkyrkan, som är den största anglikanska kyrkan utanför Storbritannien. Släkten var en av de äldsta europeiska i Nordamerika: hans hugenott-förfäder på sidan Remey hade kommit till Virginia från Frankrike 1654.
Charles Mason Remey var äldst av sex barn. Han växte upp i Washington DC, och studerade vid Cornell University 1893-1896 men han slutförde inte sin examen som planerat 1897 (han belönades dock genom att utnämnas till hedersdoktor vid universitetet 50 år senare). En lärobok i jämförande religion och en kurs om buddhismen vid väckte Charles Mason Remeys intresse för andlighet. Driven av en längtan efter att vidga sina vyer flyttade i stället Mason Remey till Paris 1896, där han studerade arkitektur vid Sorbonne och vid École des Beaux-Arts mellan 1896 och 1903. Den kosmopolitiska atmosfären i Paris breddade gradvis hans mottaglighet för främmande religioner och han orienterade sig bort från sin barndoms episkopalism.Bahai-library: Remey, Charles Mason(2010) av Robert Stockman. (Sidan senast kontrollerad 2010-10-10.)
Mason Remey som bahá'í Det var Paris Mason Remey först fick kännedom om bahá'í-tron.
Bland de arkitektstudenter Remey lärde känna fanns Randolph Bolles, som med sin mor bodde i Phoebe Hearsts stora lägenhet i Paris. Bolles syster May och väninnan Phoebe Hearst hade hösten 1898 rest till Akko (hebr. & arabiska), (även Acre, Acco och Accho) i Osmanska rikets Palestina (dit bahá'í-trons grundare Bahá'u'lláh och hans son 'Abdu'l-Bahá förts 1868 för att placeras i det stora fängelse som fanns på den udde som sticker ut i Medelhavet), och där konverterat till den unga bahá'í-tron. I Paris undervisade May Bolles Mason Remey om bahá'í-tron under hösten 1899 och på morgonen den 31 december 1899 accepterade han den, och blev därmed den tredje bahá'íen i Paris. Några månader senare, i april 1900, kom den iranska bahá'í-läraren "Abdu'l-Karim-i-Ihrání till Paris för att ge nya bahá'íer en fördjupad kunskap om tron. En annan lärare i bahá'í, Mirza Abu'l-Fal besökte Paris under våren och försommaren 1901. De flesta av de iranska lärarna passerade Paris på vägen till USA, där de också skulle undervisa om den nya religionen. Dessutom passerade de flesta amerikanska bahá'íer Paris på vägen hem. Paris blev därmed Europas största kunskapskälla för den som ville bekanta sig med bahá'í-tron. Mason Remey själv gjorde sin första pilgrimsfärd till Akko och Haifa i februari 1901, och där träffade han `Abdu'l-Bahá. Charles Mason Remey gjorde nya resor till 'Abdu'l-Bahá i Palestina 1907, 1908, 1909, 1914 och 1921.
Vänskapen med 'Abdu'l-Bahá Som nära vän till 'Abdu'l-Bahá fick Charles Mason Remey många brev från honom, och dessa brev ingår numera i den samlade bahá'í-litteraturen. Som utbildad arkitekt fick Charles Mason Remey i uppdrag av 'Abdu'l-Bahá att rita kontinenterna Australiens och Afrikas Tillbedjans hus. Inom bahá'í-tron tänker man sig ett tempel i varje stad i framtiden, men så länge tron är ung och saknar medel är målet ett Tillbedjans hus för varje kontinent. Templen, som är öppna för alla människor, stod klara 1961 i Sydney respektive Kampala. På begäran av Shoghi Effendi hjorde Mason Remey även gjort ritningar till ett Tillbedjans hus i Haifa, där trons centrum med bl.a. Universella rättvisans hus, Bábs gravmonument med 19 terrasser, 'Abdu'l-Bahás grav och Trons bibliotek med forskningsutrymmen finns. Inget av det Mason Remey ritade för Haifa har emellertid byggts.
Arbetet som engagerad stödperson Under hösten 1903 Remey återvände till Washington, DC, där han hade sitt huvudsakliga högkvarter fram till 1950-talet. Eftersom han var rik kunde han resa mycket under den tid `Abdu'l-Bahá var ledare för att sprida budskapet om den nya tron. Mason Remey var tillsammans med sin följeslagare, Howard Struven, de första bahá'íerna som reste ett helt varv runt jorden som s.k. pionjärer för att undervisa om Bahá'u'lláhs uppenbarelse och religiösa lära, och om den kommande nya världsordning som skulle bli resultatet av.Bahá'í Reference Library: God Passes By(1944) av Shoghi Effendi. Wilmette, Illinois, USA: Bahá'í Publishing Trust, s 261. (Sidan senast kontrollerad 2010-11-04.)