miniatyr|Folkungabrunnen från 1927, med Folke Filbyter sökande efter sin försvunne sonson. Staty av Carl Milles på Stora Torget i Linköping.
Folke Filbyter var enligt sägnerna stamfar till Bjälboätten (Tidigare vanligen kallad Folkungaätten). Namnet Filbyter har tolkats som en äldre svensk form av ’fölbitare’; det skulle alltså vara ett öknamn på grund av att Folke skulle ha kastrerat hästar med tänderna. Han skall ha haft sönerna Ingevald, Ingemund och Halsten.
Historiska källor Folke Filbyter förekommer inte i något samtida historiskt källmaterial som kan belägga hans existens, men namnet finns med i flera senare källor.
Det tidigaste kända belägget är från Rasmus Ludvigssons avskrift av genealogiska anteckningar som enligt uppgift hade samlats av Olaus Petri. Avskriften tillkom senast 1594, då Rasmus Ludvigsson avled.
Namnet förekommer även som ”Fulko fölbythe” (möjligen ”Fulko fölbytha”) i en handskriven släktuppteckning i Johannes Bureus samlade anteckningar. Enligt Bureus skrev han av texten ur herr Jönses bok i Börby den 6 september 1599 och beskrev förlagan som ”gammal munkskrift”. I den avskrivna texten uppges att materialet hade hämtats ur äldre böcker och skrivits ned av broder Johannes Petri från Stockholm år 1489.
I skriften Theatrum nobilitatis Suecanae av Johannes Messenius, 1616, förekommer han med stavningen Folcho Fylbiter. Dock hade Messenius hämtat uppgifter från en i senare avskrift bevarad 1400-talskälla. Enligt denna källa härstammade såväl Birger jarl som en gruppering av hans politiska motståndare, som kallades folkungar, från personer med namnet Folke.
Historikern Fredrik Ousbäck har framfört hypotesen att namnet Spialbode på runstenen Ög 66 vid Bjälbo kyrka kan avse den person som senare kom att kallas Folke Filbyter. Enligt inskriften restes stenen av Ingevald till minne av dennes bror Styvjald. Stenen dateras till vikingatiden.
Folke Filbyter i kulturen Folke Filbyter är centralgestalt i Verner von Heidenstams roman Folke Filbyter (1905), den första delen i den oavslutade trilogin Folkungaträdet. I romanen saknar Folke Filbyter sin sonson, vilken hans yngsta son, den döende Ingevald, lämnat till munken Jakob som fört bort barnet.Recension av Verner von Heidenstams "Folke Filbyter". Han omnämns också bland annat i Frans G. Bengtssons berättelse om Röde Orm.
Han är också centralgestalt i Carl Milles skulptur Folkungabrunnen, som invigdes på Stora torget i Linköping 1927. En replika av ryttarstatyn finns på Millesgården på Lidingö. Folke Filbyters byst, utförd i gips, finns på Övralid, Verner von Heidenstams herrgård. Statyn Folkungabrunnen producerades också till Sveriges deltagande i världsutställningen i New York 1939.Utställningsbestyrelserna. SE/RA/420463.15, New York-utställningen 1939 (U15), Riksarkivet. Läst 12 april 2024.
Folke Filbyter har gett namn åt ett Kustpilen-tåg som trafikerar Stångådalsbanan mellan Linköping och Kalmar och till Filbyterna Speedway samt ingår i logotypen för en av nordens största motortävlingar, Stångebroslaget i Linköping. I Hisings Backa i Göteborg finns en gata uppkallad efter Folke Filbyter: Folke Filbyters stig.
Östgöta nation i Lund firar årligen balen Fest Filbyterium Lundense till Folke Filbyters ära.
Galleri
Se även Valackare Folkungaträdet – Folke Filbyter Filbyterna
Källor
Kategori:Gestalter i nordisk sagalitteratur Kategori:Bjälboätten Kategori:Fiktiva figurer från Östergötland Kategori:Fiktiva figurer i Sveriges historia