André-Marie Ampère, född 20 januari 1775 i Lyon, död 10 juni 1836 i Marseille, var en fransk fysiker som allmänt ses som en av upptäckarna av elektromagnetismen. Enheten ampere som mäter elektrisk ström har fått sitt namn efter honom. En ampere är ett flöde av cirka 6 triljoner elektroner per sekund (6,24x1018).

Biografi

Uppväxt och giftermål Ampère föddes lite utanför Lyon i Frankrike, nära faderns gods i Poleymieux. Han var ett underbarn som fann stor glädje i att söka kunskap redan från tidiga barnaår. Hans far Jean-Jacques Ampère, började undervisa honom i latin, men slutade med det när han upptäckte att pojken var mer intresserad av och duktig i matematik. Senare återupptog Ampère dock sina latinstudier för att kunna läsa böcker av Euler och Bernoulli.

André-Marie Ampère var det andra av tre syskon, i en familj där både faderns och moderns släkt ägnade sig åt silkeshandel. Modern var den djupt katolska Jeanne-Antoinette de Sutières-Sarcey medan fadern var mer inspirerad av Rousseaus fria uppfostringsmetoder. Detta innebar att Ampère inte gick i vanlig katolsk skola utan hemskolades utifrån faderns omfattande boksamling. Som trettonåring började han fatta intresse för matematik.

Ampère hade en nära relation till sin äldre syster, och hennes död 1792 tog honom hårt. Året efter avrättades hans far genom giljotinering, under konflikten mellan gironden och jakobinerna. Detta ledde till en längre tids depression.

Ampère ägnade sig först åt botanik, metafysik och psykologi, innan han studerade matematik och fysik. 1796 mötte han Julie Carron, och de inledde ett förhållande.

1799 gifte han sig, som 24-åring med Carron. Året efter föddes deras son Jean-Jacques-Antoine Ampère, som senare blev upptäcktsresande, historiker, lärare och medlem av Franska akademien.

Tidig karriär Från omkring 1796 gav Ampère privatlektioner i Lyon i matematik, kemi och språk.

År 1801 flyttade Ampère till Bourg-en-Bresse som lärare i fysik, och lämnade sin sjuka hustru och sin lille son Jean Jacques Ampère i Lyon. Hans fru dog 1804. Två år senare gifte han om sig med Jeanne Potot, men de två separerade 1807 – innan dottern Albines födelse. Skilsmässan blev officiell två år senare.

1804 utsågs Ampère till professor i matematik vid Lyons lycée. Jean Baptiste Joseph Delambre rekommenderade honom för tillsättningen i Lyon, och senare (1804) till en underordnad position vid École Polytechnique i Paris, 1808 var tillsynslärare på skolan och året efter utnämndes till professor i mekanik 1809. Därefter blev han professor i fysik vid Collège de France. År 1808 blev han också generalinspektör för universitetet och undervisade dessutom i filosofi vid den historisk-filosofiska fakulteten.

Mellan 1807 och 1814 ägnade Ampère sig åt experiment inom kemin. Bland annat särskiljde han atomer från molekyler och fastställde den princip som blivit känd som Avogadro-Ampères lag. Det var inte förrän 1820 som Ampère inledde sin forskning inom elektriciteten.

Elektrisk forskning I september 1820 blev Ampère genom François Arago uppmärksam på Hans Christian Ørsteds försök att avleda en magnetnål med elektrisk ström. Från den 18 september till den 2 november samma år kunde han i på varandra följande experiment bevisa att två strömgenomförande ledare utövar dragningskraft på varandra, om strömriktningen är densamma i båda ledarna, och att de utövar bortstötningskraft på varandra, om strömriktningarna är motriktade mot varandra. Ampère förklarade begreppen elektrisk spänning och elektrisk ström och fastställde strömriktning. Under 1820-talet, fram till 1826, fortsatte Ampère sina undersökningar av den av Ørsted upptäckta elektrodynamiken.

Vid sidan av grundandet av elektrodynamiken uppfann Ampère principen för elektrisk telegrafi, som första gången användes av Carl Friedrich Gauss och Wilhelm Eduard Weber i Göttingen. Ampère trodde att jordens magnetfält utlöstes genom starka elektriska strömmar, som flyter från öster till väster i jordskorpan.

Andra aktiviteter och senare år Han sysselsatte sig också med filosofiska undersökningar och framställde ett försök att systematisera alla vetenskaper i arbetet Essai sur la philosophie des sciences (1834).

Ampère blev ledamot av Franska vetenskapsakademin 1814, och han invaldes 1828 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han var också korresponderande medlem av flera andra utländska akademier. Hans namn tillhör de 72 som är ingraverade på Eiffeltornet. 1824 författade han sin självbiografi.

Ampère dog i Marseille 10 juni 1836, under en inspektionsresa i tjänsten. Han är begravd på Montmartrekyrkogården i Paris.

Eftermäle Asteroiden 10183 Ampère är uppkallad efter honom, så även berget Mons Ampère på månen. Man har på olika ställen rest statyer över honom, inklusive i Poleymieux-au-Mont-d'Or i Lyons storstadsområde.

1881 namngavs enheten för strömstyrka, ampere, efter honom. Mellan 1974 och 2003 delade den franska vetenskapsakademin ut Prix Ampère, instiftat på 200-årsjubileet av Ampères födelse.

Bibliografi (urval) Essai sur la philosophie des sciences, ou Exposition analytique d'une classification naturelle de toutes les connaissances humaines. del 1, André-Marie Ampère, Paris, 1834-1843 Le grand Ampère, d'après des documents inédits, Louis de Launay (1860-1938), Paris : Perrin & Cie, 1925. Description d'un appareil électro-dynamique construit, M. Ampère, Paris : Crochard, 1824 Mémoires sur l'électromagnétisme et l'électrodynamique, André-Marie Ampère, Paris : Gauthier-Villars, 1921 Exposé méthodique des phénomènes électro-dynamiques et des lois de ces phénomènes, André-Marie Ampère, Paris : Plasson, Considérations sur la théorie mathématique du jeu, Frères Perisse, Lyon, 1802, Mémoire sur la théorie mathématique des phénomènes électrodynamiques uniquement déduite de l'expérience, dans lequel se trouve réunis les Mémoires que M. Ampère a communiqués à l'Académie royale des Sciences, dans les séances des 4 et 26 décembre 1820, 10 juin 1822, 22 décembre 1823, 12 et 21 septembre 1825, i Mémoires de l'Académie des sciences de l'Institut de France - Année 1823, Gauthier-Villars, Paris, 1827, volym 6, sid. 175-388 Description d'un appareil électro-dynamique, Bachelier, Paris, 1826, Sur la théorie mathématique des phénomènes électro-dynamiques, uniquement déduite de l'expérience, Firmin Didot, Paris, 1827, Essai sur la philosophie des sciences, ou, Exposition analytique d'une classification naturelle de toutes les connaissances humaines, Bachelier, Paris, 1834,

Referenser Noter

Allmänna källor

Vidare läsning

Externa länkar

Kategori:Franska professorer i fysik Kategori:Franska professorer i kemi Kategori:Personer verksamma vid Collège de France Kategori:Ledamöter av Franska vetenskapsakademien Kategori:Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien Kategori:Ledamöter av Royal Society of Edinburgh Kategori:Fysiker under 1800-talet Kategori:Franska forskare under 1800-talet Kategori:Franska eponymer Kategori:Namn på Eiffeltornet Kategori:Födda 1775 Kategori:Avlidna 1836 Kategori:Män Kategori:Personer från Lyon Kategori:Gravsatta på Montmartrekyrkogården Kategori:Projekt Kvinnliga huvudpersoner övriga