Stockholms stad var en stad i Sverige och 1863–1970 en stadskommun för Stockholm, underställd Överståthållarämbetet till och med år 1967 och därefter en del av Stockholms län.

Historisk bakgrund

Borgen och slottet Tre Kronor grundades av Birger jarl vid 1200-talets mitt. Stockholm nämns i skrift första gången år 1252 i Skyddsbrevet för Fogdö kloster och fick stadsprivilegier den 1 maj 1436.

Administrativ historik

Staden blev en egen kommun den 1 januari 1863, genom 1862 års kommunalförordningar,Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) då Sveriges kommunsystem infördes och Stockholm fick sin första stadsfullmäktigeförsamling. Kungliga Djurgården inkorporerades från Danderyds skeppslag 1868. Brännkyrka landskommun införlivades med Stockholm från den 1 januari 1913. 1916 införlivades Bromma landskommun. 1 januari 1949 inkorporerades såväl Hässelby villastads köping som huvuddelen av Spånga landskommun. Utöver dessa sammanläggningar har mindre områden under åren fogats till Stockholm, såsom Hammarby från Nacka landskommun 1930 en mindre del i norra Bagarmossen från Nacka stad 1959. I samband med Vårbyaffären inkorporerades Skärholmen och Vårberg från Huddinge landskommun 1963.

Den 1 januari 1956 överfördes från Stockholms stad och Spånga kyrkobokföringsdistrikt till Järfälla landskommun och Järfälla södra kyrkobokföringsdistrikt ett område omfattande en areal av 0,01 km², varav allt land. Invånarna i området var sedan tidigare kyrkoskrivna i Järfälla södra kyrkobokföringsdistrikt.

Den 1 januari 1959 överfördes från Stockholms stad och Spånga kyrkobokföringsdistrikt till Sollentuna köping och Sollentuna församling ett obebott område omfattande en areal av 0,70 km², varav allt land.

Genom kommunreformen i Sverige 1 januari 1971 ombildades Stockholms stad till Stockholms kommun.

Judiciell tillhörighet Staden hade egen jurisdiktion genom Stockholms rådhusrätt som 1971 ombildades till Stockholms tingsrätt.

Kyrklig tillhörighet Den ursprungliga stadsförsamlingen var Storkyrkoförsamlingen i den gamla staden bildad 1260 ur Solna församling. 1587 utbröts Norrmalms församling (från 1643 benämnd Klara församling) ur Storkyrkoförsamlingen, 1591 utbröts Södermalms församling, från 1654 benämnd Maria Magdalena församling. Ur Klara församling utbröts 1643 Jakobs församling, 1671 Kungsholms församling, och 1675 Sankt Olofs församling, från 1775 benämnd Adolf Fredriks församling. 1 maj 1907 utbröts ur Jakobs församling Johannes församling. Hedvig Eleonora församling bildades 1672 och ur denna utbröts 1906 Engelbrekts församling och Oskars församling.

Ur Maria Magdalena församling utbröts 1654 Katarina församling och 1925 Högalids församling. Ur Katarina församling utbröts 1917 Sofia församling. Ur Adolf Fredriks församling utbröts 1906 Gustav Vasa församling och S:t Matteus församling. Ur Kungsholms församling utbröts 1925 S:t Görans församling.

Med stadens inkorporeringar på 1900-talet (av Brännkyrka, Bromma och Spånga socknar) följde också motsvarande församlingar som sedan i sin tur delats.

Stadsvapnet

Blasonering: I blått fält ett krönt S:t Erikshuvud av guld.

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t (regeringen) den 19 januari 1934. Vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert, Stockholm 1992, s. 132

Geografi Stockholms stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 187,96 km², varav 182,19 km² land. Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1955 och den 1 januari 1958 omfattade staden den 1 januari 1961 en areal av 187,04 km², varav 182,19 km² land.

Tätorter i staden 1960 I Stockholms stad fanns del av tätorten Stockholm, som hade 808 484 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 100,0 procent.

Befolkningsutveckling

Borgmästare i Stockholms stad Se även Lista över borgmästare i Stockholm Ämbetstid Namn Levnadstid 1890–1903 Frans Krook 1833–1904 1903–1930 Carl Lindhagen 1860–1946 1931–1949 Gunnar Fant 1879–1967 1950–1955 Gustaf Bång 1888–1961 1956–1967 Yngve Kristensson 1900–1997 1967–1970 Georg Ericsson 1921–1985

Politik

Stadsfullmäktiges ordförande

1904–1915 Sixten von Friesen (liberal) 1915–1919 Johan Östberg (konservativ) 1919–1920 Gerhard Magnusson (s) 1920–1927 Allan Cederborg (liberal) 1927–1935 Knut Tengdahl (s) 1935–1938 Johan-Olov Johansson (s) 1938–1942 Fredrik Ström (s) 1942–1968 Carl Albert Anderson (s) 1968–1970 Eva Remens (fp)

Stadskollegiets ordförande

1920–1927 Allan Cederborg (liberal) 1927–1935 Knut Tengdahl (s) 1935–1938 Johan-Olov Johansson (s) 1938–1940 Fredrik Ström (s) 1940–1946 Bertil Eriksson (s) 1946 Oskar Samuelsson (socialist) 1946–1950 Erik Johansson (s) 1950–1954 Yngve Larsson (fp) 1954–1956 John Bergvall (fp) 1956–1958 Harald Mårtens (fp) 1958–1966 Albert Aronson (s) 1966–1970 Bengt Lind (m) 1970–1971 Björn Björnström (s)

Mandatfördelning i valen 1911–1966 Mandatperioden för stadsfullmäktige var fyra år genom hela perioden, men fram tills 1923 hölls val vartannat år där hälften av mandaten förnyades. 1920 års val var ett specialfall eftersom det var det första som hölls med allmän och lika rösträtt, och därför valdes hela fullmäktige på en gång. Dock gällde hälften av de nya mandaten bara på två år, och därför hölls två separata val med två skilda valsedlar för de två perioderna. Valet 1921 förnyade hälften av mandaten som planerat, men inför valet 1923 beslutades att fullmäktige ska väljas i sin helhet vart fjärde år, och därför kortades de år 1920 valda ledamöternas mandat av med två år. Tabellen nedan visar hela fullmäktiges sammansättning efter respektive val, och inte enbart de mandat som förnyades vid valet i fråga.

Anmärkningar

Källor

Kategori:Indelningar i Stockholms kommun Kategori:Städer i Sverige Kategori:Sveriges kommuner 1863-1951 Kategori:Sveriges kommuner 1952-1970 Kategori:Tidigare kommuner i Stockholms län