Skellefteå kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Västerbotten i Sverige. Centralort är Skellefteå.
Skellefteå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Skellefteå stad. År 1974 införlivades Burträsks och Lövångers kommuner. Kommunen är till ytan Sveriges största kustkommun, och ett flertal älvar, däribland Skellefteälven, rinner genom den. Omkring 83 procent av kommunens yta är bevuxen med skog. Till kommunen hör Skellefteå kommuns skärgård med 695 öar i Bottenviken. I området finns Skelleftefältet med guld-, silver- och kopparmalm som är basen för näringslivet med företag som Boliden, vilket i början av 2020-talet var kommunens största privata arbetsgivare. Den största arbetsgivaren var dock kommunen själv.
Från det att kommunen bildades och fram till mitten på 1990-talet var befolkningstrenden ökande. Trenden vände därefter och befolkningsen minskade under de följande 20 åren. Sedan 2015 har folkmängden återigen ökat och 2022 var första året på över 50 år som kommunens invånarantal ökade med över 1 000 personer. Omkring hälften av invånarna var bosatta i centralorten, totalt bodde över 80 procent av invånarna i någon av kommunens 21 tätorter.
Kommunen har uteslutande haft rött styre. Socialdemokraterna har haft egen majoritet i samtliga val med undantag för åren 2002–2006 och 2018–2026. Dessa mandatperioder har Socialdemokraterna styrt i koalition med Vänsterpartiet.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Bureå (från 1914), Burträsk, Byske (från 1875), Jörn, Lövånger och Skellefteå. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Skellefteå stad som 1881 bildade en stadskommun, efter att innan dess från 1863 ingått i Skellefteå landskommun. Ur landskommunen hade Byske landskommun utbrutits 1875SCB Befallningshavandes femårsberättelser Västerbottens län 1871-1875 sida 1 i pdf:en och Bureå landskommun 1914.
Norrböle municipalsamhälle inrättades 20 april 1897 och Skelleftestrands municipalsamhälle 30 april 1937. Dessa upplöstes 1916 respektive 1952 när motsvarande områden införlivades i Skellefteå stad. Jörns municipalsamhälle inrättades 24 november 1923 och upplöstes vid utgången av 1958. Burträsks municipalsamhälle inrättades 2 oktober 1930 och upplöstes vid utgången av 1961. Byske municipalsamhälle inrättades 8 maj 1931 och upplöstes vid utgången av 1957. Bureå municipalsamhälle inrättades 22 juni 1934 och upplöstes vid utgången av 1959. Sunnanå municipalsamhälle inrättades 25 oktober 1935 och upplöstes vid utgången av 1959. Lövångers municipalsamhälle inrättades 19 mars 1937 och upplöstes vid utgången av 1963. Kåge municipalsamhälle inrättades 26 november 1937 och upplöstes vid utgången av 1964.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en 1967 införlivades i staden landskommunerna Skellefteå, Bureå, Byske och Jörn. Skellefteå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Skellefteå stad. 1974 införlivades Burträsks och Lövångers kommuner
Kommunen ingår sedan bildandet i Skellefteå domkretsElsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Skellefteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007), sedan 2018 i Förvaltningsområdet för finska och från 2024 i Förvaltningsområdet för samiska
Geografi Kommunen, som är Sveriges till ytan största kustkommun, gränsar till Norrbottenskommunerna Piteå och Arvidsjaur samt Västerbottenskommunerna Norsjö, Vindeln, Umeå och Robertsfors.
Topografi och hydrografi
De östra delarna av kommunen är kustbygd mot Bottenviken. I Bottenviken finns 695 öar som samtliga hör till Skellefteå kommuns skärgård. Kustbygden övergår i kuperad skogsbygd mot väster. De kuperade områdena består av morän med barrskog medan kustområdena till stor del saknar ett sådant täcke. Graniter och gnejser dominerar berggrunden och i Skelleftefältet finns guld-, silver- och kopparmalm i de malmförande vulkaniska bergarterna. Långsträckta isälvsavlagringar återfinns i dalgångarna som följer berggrundens nordväst–sydöstliga sprickriktning. På flera ställen, däribland områden kring Lövånger och Missenträsk, finns utdragna moränryggar, så kallade drumliner.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket. + Skellefteå kommun Hela riket
miniatyr|300px|Åbyälven vid Ålund.
Genom kommunen flyter Skellefteälven, som börjar i källsjön Ikesjaure och fortsätter sedan sydöst genom Hornavan, Uddjaur och Storavan med utlopp i Skellefteå till Bottenviken. I Skellefteå kommun återfinns även Bureälven som har sitt ursprung i Bastuträsk, Norsjö kommun och har sitt utlopp i Bureå mot Bottenviken. Byskeälven börjar i området kring Arvidsjaur och passerar Byske innan den mynnar ut i Byskefjärden i Bottenviken, och Kågeälven är en sju mil lång skogsälv med början i Stavaträsk och mynnar ut i Bottenviken vid Kåge. Slutligen rinner även Åbyälven, som börjar i Arvidsjaur kommun, genom kommunen. Åbyälven är klassad som Natura 2000-område.
I Skellefteå kommun finns ungefär 100 sjöar.
Klimat Generellt är det kallt i Skellefteå och nederbörden hög. Sommaren börjar i slutet på juni och övergår till höst i september. Den varmaste månaden är juli med en medeltemperatur på 16° C och de kallaste är januari och februari som har en medeltemperatur på -9° C.
I januari ligger medeltemperaturen i Myrheden på -15° C. Myrheden innehar för övrigt det svenska köldrekordet för oktober då -31,5° C uppmättes den 28 oktober 1968. Samhället har även landskapet Västerbottens köldrekord då -45,6° C mättes den 10 januari 1950. Skellefteå kommun innehar inte bara rekord i kyla utan också värme. Den 3 juli 1968 mättes 34,2°C i Skellefteå , vilket är landskapets värmerekord. Samtidigt hade Skellefteå flygplats 34,0° C. Generellt är Norrlandskusten förskonad från de verkligt svåra stormarna eftersom det oftast blåser som allra hårdast vid västlig vind. Bjuröklubb utgörs dock av en udde som sticker ut mot norr och är därför i utsatt för västliga vindar. Den 18 januari 1953 och den 3 mars samma år uppmättes där landskapets högsta vindhastighet på 30 m/s. Området svarar även för den högsta byvinden med 37,5 m/s som uppmättes den 15 november 2001.
Naturskydd Ungefär 0,9 procent (1,1 procent av landytan) av Skellefteå kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade hektar. Det första naturreservatet, Skötgrönnan, bildades 1968 och därefter har det blivit allt fler fram till 2001 då det senaste naturreservatet, Daglösten, bildades. Totalt fanns 17 naturreservat år 2022. Det största naturreservatet var Innerviksfjärdarna, som omfattade hektar. Där återfinns bland annat 190 fågelarter.
Åren 2017 till 2023 genomfördes "stora lövskogsrestaureringar där gran huggits ut" i Skellefteå kommun. Detta för att den vitryggiga hackspetten, som i början av 2020-talet var "en av Sveriges mest hotade fågelarter" skulle få en chans att återetabkera sig.
Administrativ indelning För befolkningsrapportering Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i nio församlingar. Dessa var Bureå församling, Burträsk församling, Byske-Fällfors församling, Jörn-Bolidens församling, Kågedalens församling, Lövångers församling, Skellefteå landsförsamling, Skellefteå S:t Olovs församling samt Skellefteå S:t Örjans församling.
mini|Distrikt inom Skellefteå kommun.
Efter en lagändring som trädde ikraft år 2016 delas till exempel folkbokföring och fastigheter istället in i distrikt. De nya distrikten i Skellefteå kommun är Boliden, Bureå, Burträsk, Byske, Fällfors, Jörn, Kalvträsk, Kågedalen, Lövånger, Skellefteå landsdistrikt, Skellefteå Sankt Olov samt Skellefteå Sankt Örjan.
Kommundelar Skellefteå kommun är indelad i nio kommundelar. NYKO Kommundel Motsvarande distrikt 1 Skellefteå Skellefteå Sankt Olov (del av)Skellefteå landsdistrikt (del av) 2 Ursviken Skelleftehamn Skellefteå Sankt Örjan (del av)Skellefteå Sankt Olov (del av)Bureå (del av) 3 Kågedalen KågedalenSkellefteå landsdistrikt (del av)Skellefteå Sankt Olov (del av) 4 Boliden BolidenJörn (del av)Skellefteå landsdistrikt (del av) 5 Bureå Bureå (del av) 6 Byske ByskeFällfors 7 Jörn Jörn (del av) 8 Burträsk BurträskKalvträsk 9 Lövånger Lövånger
Tätorter År 2025 bodde 82,1 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,8 procent. Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2023 fanns det 22 tätorter i Skellefteå kommun. I tabellen visas huruvida befolkning ökat eller minskat i jämförelse med tätortsavgränsningen 2020. Tätort Befolkning Skellefteå Ursviken Skelleftehamn Kåge Bureå Byske Burträsk Boliden Ersmark 805 Lövånger 767 Jörn 606 Medle 574 Ostvik 546 Kusmark 471 Örviken 442 Myckle 420 Södra Bergsbyn och Stackgrönnan 382 Drängsmark 346 Bygdsiljum 291 Klutmark 233 Frostkåge 212 Boviken 203 (ny från 2023)
Styre och politik Styre Skellefteå kommun har länge varit ett starkt socialdemokratiskt fäste och Socialdemokraterna har styrt kommunen sedan den bildades. De har därefter haft egen majoritet i alla val fram till 2018, förutom mandatperioden 2002–2006. Kommunen styrs sedan valet 2018 av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, liksom var fallet under mandatperioden 2002–2006. Valet 2022 ledde till att samma koalition fick förtroende att styra i majoritet en mandatperiod till. Kommundirektör är Kristina Sundin Jonsson.
Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2022–2026Ordförande SFelicia LundmarkFörste vice ordförande SKennet FahlessonAndre vice ordförande MHenry Andersson
Mandatfördelning 1970–2026
Nämnder Kommunstyrelse Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter.Skelleftea.se: Kommunstyrelsen Läst 1 mars 2016. Under kommunstyrelsen finns ett arbetsutskott med sju ledamöter som utses av kommunstyrelsen. Ordförande och de två vice ordföranden är arvoderade som kommunalråd utsedda av fullmäktige. Det finns också ett oppositionsråd.
Presidium 2022–2026Ordförande SLorents BurmanFörste vice ordförande SEvelina FahlessonAndre vice ordförande VJoakim WallströmOppositionsråd MAndreas Löwenhöök
Lista över kommunstyrelsens ordförande
Övriga nämnder
Nämnd Ordförande1:e vice ordförande2:e vice ordförandeSocialnämnden SIosif Karambotis SMagnus Nilsson MAnette LindgrenFritidsnämnden VMarie Bergslycka SIsak Rådahl KDPetter ErshagBygg- och miljönämnden SFelicia Lundmark VLilian Nilsson MNils E VesterbergNämnden för support och lokaler STomas Teglund VTorbjörn Häggmark CLeif HolmqvistSamhällsbyggnadsnämnden SSara Keisu VFilip Palukka MPCecilia CheungFör- och grundskolenämnden SFredrik Stenberg VFilip Palukka MKaisa EdströmGymnasienämnden SJoakim Dahlgren VTorbjörn Häggmark LJens WennbergKonsumentnämnden VLillian Nilsson MPJohanna FanaKulturnämnden SDaniel Sjögren VNiklas Viklund LChristina SoldanPersonalnämnden SEvelina Fahlesson MAndreas LöwenhöökValnämnden SAnnika Nyman MAnnica Nilsson
Valresultat 2022
Exklusive uppsamlingsdistrikt
Internationella relationer Skellefteå kommun har antagit en strategi för att utveckla det internationella samarbetet. Det handlar dels om att fler ska vilja flytta till kommunen och investera i näringslivet, men också om internationellt bistånd samt påverkansarbete (lobbying) för att influera beslut som fattas inom EU. I detta syfte har ett Europa Direktkontor etablerats i Skellefteå stadshus.
Skellefteå kommun har fem vänorter. "Med dessa har kommunen utvecklat internationellt samarbete i form av projekt och avtalade kontakter. Kontakter upprätthålls genom besök, brev och mailkontakter. Kontakterna kan vara regelbundna över en period av samarbete kring särskilda projekt, sedan kan de vara mer sporadiska under andra tider".
Mo i Rana, Norge Vesthimmerlands kommun, Danmark Brahestad, Finland Tallinn, Estland