RPK-6 Vodopad (ryska: Водопад, ”vattenfall”) och RPK-7 Veter (ryska: Ветер, ”vind”) är två robotsystem utvecklade i Sovjetunionen under slutet av 1970-talet. NATO-rapporteringsnamn för båda är SS-N-16 Stallion.
Förkortningen RPK står för Raketnyj Protivolodotjnaja Kompleks (ubåtsjaktrobotsystem) och finns i två varianter: RPK-6 Vodopad på ytfartyg RPK-7 Veter på ubåtar
Båda systemen använder sig av samma robotar. Robotarna finns i tre varianter: 86R – Variant med en 400 mm målsökande UMGT-1 torped. Torpeden separeras från roboten strax innan nedslag och faller de sista metrarna i fallskärm. När torpeden når vattnet lösgörs fallskärmen och torpeden påbörjar ett förprogrammerat sökmönster. 88R – Variant med en atomladdad sjunkbomb. 100RU – Förbättrad variant med målsökande torped. Räckvidden är ökad till 100–120 km.
Robotarna utvecklades för att ersätta RPK-3 Metel på ytfartyg och för att ge ubåtar med 650 mm torpedtuber ett alternativ till RPK-2 Vjuga.
Källor
Kategori:Sovjetiska ubåtsjaktrobotar Kategori:Sovjetiska robotvapen under kalla kriget