Vitbukig fiskörn (Icthyophaga leucogaster) är en stor dagaktiv rovfågel som tillhör familjen hökar.Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.1). doi : 10.14344/IOC.ML.14.1. Den beskrevs taxonomiskt första gången 1788 av Johann Friedrich Gmelin och är närbesläktad med salomonfiskörn (Icthyaetus sanfordi); de båda arterna beskrivs ibland som en superart.
Som adult är vitbukig fiskörnar en distinkt fågelart med vitt huvud, bröst, undre vingtäckare och stjärt. Ovansidan är skiffergrå och de svarta undre vingpennorna kontrasterar mot de vita vingtäckarna. Stjärten är kort och solfjäderformad som hos alla fiskörnar och havsörnar. Den är ganska smal och långhalsad med litet huvud och breda vingar. Som hos merparten av rovfåglarna är honorna något större än hanarna och kan mäta upp till 90 cm på längden, med ett vingspann på upp till 2,2 meter, och väga 4,5 kg. Subadulta fåglar har brun fjäderdräkt som gradvis blir vitare genom ruggning, och den anlägger adult dräkt vid fem till sex års ålder. Den har ett gåsliknande skall.
Vitbukig fiskörn förekommer från Indien och Sri Lanka över Sydostasien till Australien, utefter kuster och utmed större vattendrag. Den häckar och födosöker i närheten av vatten och fisk utgör ungefär hälften av dess föda. Vitbukig fiskörn är revirhävdande och bildar monogama par. Den är opportunistisk och tar as och en stor mängd olika djur.
Den globala populationen kategoriseras som livskraftig men har minskat i delar av Sydostasien, som i Thailand, och i sydöstra Australien. Den kategoriseras som hotad i Victoria och sårbar i South Australia och Tasmanien. Det största hotet mot arten är mänsklig aktivitet, både från störningar under häckningsperioden och från avverkning av lämpliga boträd. Vitbukig fiskörn är helig för ursprungsfolk i olika delar av Australien, och förekommer i en mängd folksagor över hela dess utbredningsområde.
Taxonomi och systematik Vitbukig fiskörn beskrevs taxonomiskt första gången 1788 av den tyska naturalisten Johann Friedrich Gmelin, men John Latham hade redan 1781 gjort noteringar om arten utifrån ett specimen inhämtat i februari 1780 på ön Panaitan utanför Java under James Cooks sista resa.Stresemann, 1950, sid:66–88 Dess artepitet härstammar från gammalgrekiskans leuko som betyder "vit"Liddell & Scott 1980, s. 411. och gaster som betyder "buk".Liddell & Scott 1980, s. 138.
Dess närmsta släkting är den förhållandevis outforskade arten salomonfiskörn (Icthyophaga sanfordi) som förekommer på Salomonöarna. Tillsammans bildar de en superart, och som med andra närbesläktade superarter så har den ena (i detta fall vitbukig fiskörn) vitt huvud och den andra mörkt. Båda arternas näbb och ögon är mörka, och klorna är mörkgula som hos alla fiskörnar. Båda arterna har mörka partier på stjärten men det är inte alltid så tydligt hos den vitbukig fiskörnen. Data från DNA-sekvenser av cytokrom-B undersöktes 1996 och visade att trots att de båda taxonen har tydliga skillnader i utseende och ekologi så indikerar deras genetiska divergens på 0,3% att de separerats så sent som för 150 000 år sedan. Studiens författare sammanfattar att trots att deras genetiska divergens bättre överensstämmer med underarter, så utgör deras distinkta skillnader i utseende och beteende tillräckliga grunder för att betrakta dem som separata arter.Wink, Heidrich & Fentzloff, 1996, sid: 783–791.Seibold & Helbig, 1996, sid: 103–112Wink & Sauer-Gurth, 2004, sid:483–498
Släktestillhörighet Vitbukig fiskörn placeras traditionellt i havsörnssläktet Haliaeetus. Genetiska studierMindell, D.P., Fuchs, J. och Johnson, J.A. 2018. Phylogeny, taxonomy, and geographic diversity of diurnal raptors: Falconiformes, Accipitriformes, and Cathartiformes. Sid. 3–32 i: Sarasola, J.H., Grande, J.M. och Negro, J.J. (red.). Birds of prey: biology and conservation in the XXI century. Springer Cham. visar dock att släktet är paradyletiskt gentemot fiskörnarna i Icthyophaga. I allt ökande drag förs därför vitbukig fiskörn, salomonfiskörn samt det likaledes tropiska artparet skrikfiskörn och madagaskarfiskörn till det senare släktet och denna linje följs här. Andra, som IUCN, väljer istället att expandera Haliaeetus till att även omfamna fiskörnarna. För att förtydliga släktskapet har även Birdlife Sveriges taxonomikommitté justerat de svenska namnen på de fyra arterna, från att tidigare ha kallats havsörnar.
Utseende left|thumb|Adult individ i Karwar, Karnataka i Indien. De svarta vingpennorna kontrasterar tydligt mot den vita täckarna. Vitbukig fiskörn ganska smal och långhalsad havsörn med litet huvud och breda vingar. Den har vitt huvud, övergump och undersida, och svart till skiffergrå ovansida. I flykten syns de svarta vingpennorna tydligt som kontrasterar mot de vita undre vingtäckarna. Dess kraftiga näbb och även vaxhuden är blygrå med en mörkare spets och dess iris är mörkbrun. Tarsen är mörkgul eller grå med långa svarta klor. Till skillnad från örnarna inom släkte Aquila så har den inte befjädrade fötter. Den vita stjärten har svarta partier, som kan vara svåra att observera, och den är kort och solfjäderformad. Könen är lika. Hanen är 70–80 cm lång och väger 1,8–3 kg.
Honan är något större med sina 80–90 cm och en vikt på 2,5–4,5 kg. Vingspannet varierar från 1,8 till 2,2 meter.Hollands, 2003, sid:196 En studie från 2004 av 37 individer från Australien och Papua Nya Guinea (3 °S till 50 °S) visade att det är tillförlitligt att könsbestämma arten utifrån storlek och att de sydligare individerna var större än de nordliga.Shephard et al., 2004, sid:83–87 Den uppvisar inga skillnader i fjäderdräkt beroende på säsong.Marchant & Higgins, 1993, sid:82-92 Det finns liten kunskap om dess ruggningsstrategi men allt tyder på att den tar över ett år att slutföra och att den kan avbrytas för att sedan återupptas vid ett senare tillfälle.
I glidflykt hålls armen i en vinkel ovanför kroppen medan handen hålls mer horisontell. I siluett har den lång hals, huvud och näbb som sticker ut framtill nästan lika mycket som stjärten sticker ut baktill. I aktiva flykt alternerar den vitbukiga fiskörnen mellan kraftfulla djupa vingslag och glidflykt.
En ung vitbukig fiskörn under sitt första levnadsår är övervägande brunHollands, 2003, sid:196 med ljusa krämfärgade stråk på huvud, nacke, mantel och övergump. Sedan ruggar den till en allt vitare fjäderdräkten tills den har anlagt sin adulta fjäderdräkt under sitt fjärde eller femte levnadsår.
Den yttrar ofta sitt ljudliga gåsliknande skall, speciellt under häckningssäsongen och paren yttrar ofta detta läte i samtidigt.Strange, 2000, sid:73 Hanens läte är snabbare och mer högfrekvent än honans. I den australiska fågelfaunan utgör lätet av den vitbukiga fiskörnen ett av de volymstarkaste och vittljudande.Fleay, 1948
Den adulta vitbukiga fiskörn är omisskännlig och svår att missta för någon annan fågel förutom med den mörkhuvade salomonfiskörnen, men deras dessa båda arter förekommer inte i samma utbredningsområde. Subadulta vitbukiga fiskörnar kan förväxlas med kilstjärtsörn, men den senare har mörkare fjäderdräkt, längre stjärt och befjädrad tars. Den kan också förväxlas med svartbröstad glada (Hamirostra melanosternon), men den arten är mycket mindre har vita partier på vingundersidan och har en grund bågande flykt. Subadulta individer kan också förväxlas med subadult gråhuvad fiskörn (Icthyophaga ichthyaetus) men kan särskiljas genom dess helmörka undersida och kilformade stjärt. Smutsgam, vars utbredningsområde överlappar med vitbukig fiskörn i Indien, har också vit fjäderdräkt, men är mindre och har vitare rygg och vingar. På Filippinerna kan den förväxlas med apörnen som bland annat kan särskiljas genom sin tofs på huvudet.Kennedy, 2000, sid:54
Utbredning och habitat thumb|I Gippsland, Victoria, Australien. Merparten av vitbukig fiskörn förekommer från Bombay (ibland så långt norr ut som till Gujarat,Acharya, 1936, sid:828 och förr även på öarna i Lakshadweep) och österut till Indien,Rasmussen & Anderton, 2005, sid:86Ali & Ripley, 1978, sid:287–289 Bangladesh, och Sri Lanka i södra Asien, kring alla kustområden i Sydostasien inklusive Myanmar, Thailand, Malaysia, Indonesien, Indokina,Strange, 2000, sid:73 på Filippinerna och dess kringliggande öar,Kennedy, 2000, sid:54 och södra Kina, inklusive Hongkong, Hainan och Fuzhou,Ferguson-Lees & Christie, 2001, sid:390 och österut genom Nya Guinea och Bismarckarkipelagen,Coates, 1985, sid:116–117 och Australien. Kring Salomonöarna finns den bara på ön NissanHadden, 2004, sid:63 och på de övriga delar av ögruppen häckar istället salomonhavsörnen. I Victoria, där den annars är ovanlig, är den lokalt vanlig kring Corner Inlet och Gippslandssjöarna.Clunie, 2003 På samma sätt är det i South Australia, där den är vanligare utmed den norra kusten av Kangaroo Island.Dennis et al., 2005 Utbredningsområdet sträcker sig till öarna i Bass sund och Tasmanien. Det finns en obekräftad observation av arten från Lord Howeön och flera från Nya Zeeland.Marchant & Higgins, 1993, sid:84
Vitbukig fiskörn förekommande främst i kustområden men observeras även i inlandet.Sadvi, 2009, sid:50Sriram et al., 2008, sid:71 Den är vanligtvis stannfågel och revirhävdande men kan förflytta sig stora sträckor.Threatened Species Section, DPIW, 2006, sid:13 Bland annat tillryggalägger de stora sträcker uppströms utmed floder för att födosöka, och de kan förflytta sig från öar till fastlandet. Populationer i Australien nomadiska då vattensamlingar i inlandet uppstår för att sedan torka ut. Exempelvis häckade ett par vid sjön Albacutya i nordvästra Victoria då sjön åter vattenfyllts efter att ha varit uttorkad i över 30 år.Tarr, 1962, sid:194–97 Arten är mycket störningskänslig för mänsklig påverkan, speciellt under häckningstid och uppträder därför i större koncentrationer i områden med få människor.
Ekologi Vitbukig fiskörn är revirhävdande. Vissa bildar permanenta par som besitter ett revir året runt, medan andra är mer nomadiska. De lever i monogama förhållanden och paren håller ihop tills den ena parten dör, då den andre snabbt försöker finna en ny partner. Detta kan leda till att vissa häckningsplatser är kontinuerligt bebodda under flera år. Exempelvis var en häckningsplats i Mallacoota i Victoria bebodd under mer än femtio år. Subadulta fåglar drar ofta runt och många förflyttar sig över 50 km bort från området där de växte upp. En juvenil som växte upp i Cowell, South Australia rapporterades 3000 km bort, vid Fraser Island i Queensland. Den observeras ofta sittande på en gren högt upp i ett träd, eller glidflygande över vattendrag eller närliggande landområden. De observeras oftast enskilda eller i par. Mindre flockar med vitbukiga fiskörnar samlas ibland där det finns gott om föda, som vid ett kadaver eller i närheten av fiskebåtar som släpper ut fiskrens. Många delar av dess ekologi, speciellt dess häckningsekologi, är fortfarande okända.Debus, 2008, sid:165–93 Den uppskattas kunna bli runt 30 år gammal.
Föda Vitbukig fiskörn är en opportunistisk köttätare som lever av en mängd olika byten och även av as. Den fångar ofta fisk genom att flyga tätt över vattenytan och greppa den med sina kraftiga klor.Hollands, 2003, sid:196 Inför en sådan fångst håller den sina fötter långt fram, ofta under huvudet, och sedan greppar den fisken med en svepande rörelse bakåt samtidigt som den slår kraftigt med vingarna för att få lyftkraft. Ofta greppar den bytet med bara ena foten. Den kan även dyka från en sittplats i cirka 45° vinkel och under en kort stund vara under vattnet för att fånga en fisk som befinner sig i närheten av ytan.