Det Statliga ryska museet (: Gosudarstvennyj Russkij muzej, tidigare Hans kejserliga majestät Alexander III:s ryska museum : Russkij Musej Imperatora Aleksandra III) innehar den största ryska konstsamlingen i Sankt Petersburg.
Historik Museet grundades 13 april 1895, vid Nikolaj II till minne av hans far Alexander III. Den ursprungliga samlingen kom från Eremitaget, Alexanderpalatset och Ryska konstakademien. Efter Ryska revolutionen, förstatligades många privata samlingar och placerade på Ryska museet, däribland Kazimir Malevitjs Svart kvadrat.
Byggnader Huvudbyggnaden är Mikhailovskijpalatset, ett storslaget nyklassicistiskt residens, som tillhört storfurste Michael Pavlovitj, uppfört 1819-25 efter Carlo Rossis ritningar i S:t Petersburg. Vid storfurstens död kallades residenset Storfurstinnan Elena Pavlovnas palats efter hans maka och blev känt för sina många teateruppsättningar och baler. Vissa av salarna i palatset har kvar sin ymniga italienska interiörItalianate opulent interiors, Russian Museum, Russia. som det hade som tidigare kejserligt residens.
Andra byggnader som hör till Ryska museet är Peter I sommarpalats (1710–14), greve Orlovs marmorpalats (1768–85), tsar Paul I:s St Mikaels slott (1797-1801) och det Rastrelliska Stroganovpalatset på Nevskij prospekt (1752–54).
Den etnografiska avdelningen Den etnografiska avdelningen låg ursprungligen i en byggnad uppförd av Vladimir Svinyin 1902.Russian Museum. Läst 24 maj 2016. Museet fylldes av gåvor som den kejserliga familjen mottagit från representanter från olika folk från olika delar av det ryska imperiet. Fler utställningar betalades av Nikolaj II och andra familjemedlemmar, då statens kassa inte räckte för att finansiera nya utställningar. År 1934 blev den etnografiska avdelningen ett eget museum: Ryska etnografiska museet.
Källor
Externa länkar
Russian Museum website Interiors of the Michael Palace I Interiors of the Michael Palace II Interiors of the Michael Palace III
Kategori:Museer i Sankt Petersburg Kategori:Konstmuseer och konsthallar i Ryssland