Vinterkyndel, är en flerårig halvbuske. Den kan användas till kryddan kyndel.
I äldre litteratur kan växtsläkten vara stavade Satureia, vilket ej ska förväxlas med insektsläktet Satureia.
Underarter
Satureja confinis f. fauriei (H.Lév. & Vaniot) Ohwi, (1931) Satureja kuegleri var. hyssopifolia (Webb & Berthel.) R.H.Willemse, (1991) Satureja montana subvar. canescens (Rouy) O.Bolòs & Vigo, (1983) Satureja montana var. chamaebuxus Briq., (1893) Satureja montana var. citriodora. Satureja montana var. communis Vis. Satureja montana ssp. cuneifolia (Ten.) O.Bolòs & Vigo, (1983) Satureja montana var. gracilis (Willk.) O.Bolòs & Vigo, (1983) Satureja montana ssp. illyrica Satureja montana ssp. kitaibelii (Wierzb. ex Heuff.) P.W.Ball, (1972) Satureja montana ssp. macedonica. (Formánek) Baden, (1991).Växer i norra Grekland. Satureja montana ssp. montana.Växer i syd- och sydöstra Europa. Satureja montana var. obovata (Lag.) O.Bolòs & Vigo, (1983) Satureja montana ssp. obovata (Lag.) O.Bolòs & Vigo, (1983) Satureja montana ssp. pisidia. (Wettst.) Šilic, (1975).Växer på nordvästliga delen av Balkan och från Turkiet till Libanon. Satureja montana var. stenophylla Boiss., (1879) Satureja montana ssp. subdentata (Boiss.) Menitsky, (1992) Satureja montana f. subquadrangula (Rohlena) Šilić, (1975) Satureja montana fo. subquadrangula (Rohlena) Šilić, (1974/1975) Satureja montana var. subquadrangula Rohlena Satureja montana ssp. taurica (Velen.) P.W.Ball, (1972) Satureja montana ssp. variegata. (Host) P.W.Ball, (1972).Växer från nordöstliga Italien till västra Balkan. Thymus alpestris var. praeflorens Ronniger, (1932) Thymus chamaedrys var. glabratus (Hoffmanns. & Link) Lange, (1868) Thymus chamaedrys var. mughicolus Beck, (1893) Thymus chamaedrys var. parvifolius Opiz ex Vincze von Borbás Borbás, (1890) Thymus chamaedrys var. rochelianus (Celak.) Nyman Thymus chamaedrys subsp. montanus (Benth.) Nyman, (1881) Thymus montanus var. amplificatus Schur Thymus montanus var. danubialis Simonk., (1890) Thymus montanus var. flos-cuculi (Lyka) Ronniger, (1930) Thymus montanus fo. punctatus K.Malý, (1923) Thymus porcii f. juranyianus (Borbás) Gusul., (1963) Thymus pulegioides var. adscendens (Wimm. & Grab.) Cap, (1880) Thymus pulegioides var. alsaticus Debray, (1972) Thymus pulegioides subvar. armoricanus Debray, (1972) Thymus pulegioides var. barbulatus (Borbás ex Ronniger) Cap, (1990) Thymus pulegioides subvar. barbulatus Borbás ex Ronniger, (1930) Thymus pulegioides var. calciphilus Debray, (1972) Thymus pulegioides subsp. carniolicus (Borbás ex Déségl.) P.A.Schmidt, (1972/1973) Thymus pulegioides subsp. chamaedrys (Fr.) Gusul., (1961) Thymus pulegioides var. clandestinus Schur) Ronniger, (1930) Thymus pulegioides subvar. courcellei Debray, (1972) Thymus pulegioides var. danubialis (Simonk.) Ronniger, (1930) Thymus pulegioides subsp. effusus (Host) Ronniger, (1936) Thymus pulegioides subvar. espeyracensis Debray, (1972) Thymus pulegioides subvar. godardii Debray, (1972) Thymus pulegioides f. halensis (Lyka) P.A.Schmidt, (1977) Thymus pulegioides var. hispida Fernald Thymus pulegioides var. imberbis (Lyka) Ronniger, (1930) Thymus pulegioides var. istriacus (Heinr.Braun) Ronniger, (1930) Thymus pulegioides var. jaquetianus Ronniger, (1931) Thymus pulegioides subvar. meduanensis Debray, (1972) Thymus pulegioides subsp. montanus (Benth.) Ronniger, (1954) Thymus pulegioides subsp. pannonicus (All.) Kerguélen, (1993) Thymus pulegioides var. parviflorus (Formánek) Ronniger, (1930) Thymus pulegioides var. parvifolius (Opiz ex Borbás) P.A.Schmidt, (1973) Thymus pulegioides nothosubsp. pilisiensis (Borbás) ined. Thymus pulegioides var. praeflorens (Ronniger) P.A.Schmidt, (1977) Thymus pulegioides var. prolongatus Ronniger, (1930) Thymus pulegioides subsp. pulchellus (Carl Anton von MeyerC.A.Mey.) Ronniger, (1932) Thymus pulegioides subsp. pulegioides Thymus pulegioides var. retzianus Debray, (1972) Thymus pulegioides var. rupicola Ronniger, (1930) Thymus pulegioides var. scleroderma Briq. ex Debray, (1972) Thymus pulegioides subsp. similialpestris Debray, (1977) Thymus pulegioides var. succinifer Ronniger, (1930) Thymus pulegioides var. toutonii Debray, (1972) Thymus pulegioides subsp. ucrainicus Klokov & Des.-Shost., (1932) Thymus pulegioides var. verbanensis Ronniger ex Debray, (1972) Thymus pulegioides var. vestitus (Lange) Jalas, (1974) Thymus pulegioides var. viridis (Celak.) Peter A. Schmidt P.A.Schmidt, (1977) Thymus serpyllum var. adscendens Wimm. & Grab., (1829) Thymus serpyllum f. adscendens (Wimm. & Grab.) Lyka, (1925) Thymus serpyllum subsp. carniolicus (Borbás ex Déségl.) Lyka, (1925) Thymus serpyllum var. carniolicus (Borbás ex Déségl.) Briq., (1995) Thymus serpyllum var. chamaedrys (Fr.) K.Koch, (1849) Thymus serpyllum subsp. chamaedrys (Fr.) Schübl. & G.Martens, (1834) Thymus serpyllum subsp. chamaedrys (Fr.) Čelak., (1873) Thymus serpyllum f. conglomeratus Lyka, (1925) Thymus serpyllum f. csatoi Lyka, (1925) Thymus serpyllum f. danubialis (Simonk.) Lyka, (1925) Thymus serpyllum f. elatior Lyka, (1925) Thymus serpyllum f. eunervius Lyka, (1925) Thymus serpyllum f. flos-cuculi Lyka, (1925) Thymus serpyllum f. glaber (Mill.) Lyka, (1925) Thymus serpyllum var. glaber (Mill.) Lyka, (1927) Thymus serpyllum f. halensis Lyka, (1927) Thymus serpyllum var. helveticus Lyka, (1927) Thymus serpyllum f. idae Lyka, (1925) Thymus serpyllum f. imberbis Lyka, (1925) Thymus serpyllum f. istriacus (Heinr.Braun) Lyka, (1925) Thymus serpyllum subsp. jaquetianus (Ronniger) O.Bolòs & Vigo, (1983) Thymus serpyllum f. margittaianus Lyka, (1925) Thymus serpyllum var. miedeanus Lyka, (1927) Thymus serpyllum var. minutus Lyka, (1927) Thymus serpyllum var. montanus Bent., (1934) Thymus serpyllum subsp. montanus (Benth.) Arcang. Thymus serpyllum subsp. montanus Archang. Thymus serpyllum f. noricus Lyka, (1925) Thymus serpyllum var. ovatus (Mill.) Briq., (1895) Thymus serpyllum f. ovatus (Mill.) Lyka, (1925) Thymus serpyllum subsp. ovatus (Mill.) Briq., (1895) Thymus serpyllum f. pallens (Opiz ex Déségl.) Lyka, (1925) Thymus serpyllum var. parviflorus Becker, (1827) Thymus serpyllum var. parvifolius (Opiz ex Borbás) Briq., (1895) Thymus serpyllum f. parvifolius (Opiz ex Borbás) Lyka, (1925) Thymus serpyllum f. porcii (Borbás) Lyka, (1925) Thymus serpyllum var. praelongus Briq., (1895) Thymus serpyllum f. procerus Lyka, (1925) Thymus serpyllum f. rochelianus (Celak.) Lyka, (1925) Thymus serpyllum f. sylvestris Lyka, (1925) Thymus serpyllum subsp. viridis Celak., (1971) Thymus pulegioides var. viridis (Čelak.) P.A.Schmidt, (1977)
Beskrivning 10 – 40 cm hög, sällsynt upp till 70 cm med stammen helt eller enbart nedre delen vedartad. Övre delen har korta hår, och kan stundom skimra i violett.
Bladen är undantagsvis upp till 30 mm långa, och med bredden stundom bara 1 mm, sällsynt upp till 6 mm, skarpt spetsiga. Bladkanterna är försedda med korta hår, ytan blank.
Bladen fälls på vintern.
Blommorna sitter i bladvecken, nästan skaflösa. Färgen varierar från vitt till rosa och violett. Dess underläpp är uppdelad i 3 flikar. Överläppen är rund utan inskärningar och är obetydligt kortare än underläppen.
Blommorna finns av två slag, dels stora tvåkönade, dels enkönade honblommor. De senare är något mindre än de tvåkönade.
Kalken är lång. Sporren är lång, kal på utsidan, men har långa hår på insidan.
Fröna är 1 à 1,4 mm stora, ovala och bruna. När en mogen frökapsel spricker förs fröna av vinden ett par meter åt sidan. Sedan kan de spridas ytterligare med hjälp av myror, myrmekokori.
I medelhavsområdet blommar vinterkyndel i juni – september; i centraleuropa någon månad senare.
Kan förökas med sticklingar.
Kromosomtalet är 2n = 30.
Habitat Sydeuropa, sällsynt i centraleuropa. Introducerad och bofast i Storbritannien.
Biotop Stenbunden, torr mark. Kalkgynnad. Mycket sol, minst 6 timmar per dag.
Etymologi Släktnamnet Satureja är det latinska namnet på kyndel. Artepitetet montana av latin montanus = på berg belägen.
Användning Krydda till bland annat bönor, korv och grytor.
Underarten Satureja montana var. citriodora kokad med vatten kan användas som dryck, oegentligt kallat "te".
Prydnadsväxt i en trädgårds stenparti.
Samodlade med bönor kan vinterkyndel avskräcka för bönorna skadliga skalbaggar. Samodling med rosor kan minska mögelangrepp.
Odlas för att ge nektar till bin.
Eterisk olja (CAS-nummer 84775-97-3) kan utvinnas med vattenångdestillation med följande innehåll: Ämne Halt(%) Essential Oil Safety.Balacs, T., Tisserand R. S. 22, Churchill Livingstone; Edinburgh, 2005. CAS-nummer Monoterpener 40 – 50 alpha-Pinen 2,0 – 20,0 25766-18-1 Borneol 12,5 507-70-0 p-Cymen 10,0 – 25,0 99-87-6 Monoterpenol C10H18O 10 – 60 Linalool 9 – 54 78-70-6 alpha-Terpineol C10H18O 6 – 9 98-55-5 gamma-Terpineol C10H18O 2 – 10 586-81-2 Fenol 20 – 50 108-95-2 Karvakrol 25 – 75 499-75-2 Tymol 1 – 5 89-83-8 1,8 cineol 3,8 470-82-61 Monoterpenketon Spår Estrar Spår Oxider Spår Diverse användningsområden för oljan beskrivs i innehållsämnenas artiklar.
Oljan är brandfarlig, frätande på hud och miljöfarlig.
Bilder
Se även Sommarkyndel
Referenser
Externa länkar
Kategori:Kransblommiga växter Kategori:Kryddor och kryddblandningar Kategori:Vi Växtindex