Kristdemokraterna (KD) är ett kristdemokratiskt politiskt parti i Sverige, bildat 1964. På partiets valsedlar anges partibeteckningen Kristdemokraterna men partiets formella juridiska beteckning är Kristdemokratiska partiet. Partiledare är sedan 25 april 2015 Ebba Busch.
Kristdemokraterna blev invalda i Sveriges riksdag för första gången 1991, och har varit ett riksdagsparti sedan dess. Partiet satt i regering 1991–1994, 2006–2014 och gör det åter sedan 2022.
Ideologi
Kristdemokraterna beskrev sig ursprungligen som ett icke-socialistiskt parti, men ville inte heller betecknas som borgerligt, men tog ställning för en borgerlig regering när de inledde ett valsamarbete 1985 med Thorbjörn Fälldins centerparti.
Idag betecknar Kristdemokraterna sig som ett "värdeorienterat idéparti" som "står för demokrati byggd på kristen människosyn och värdegrund" och hävdar sig till den kontinentala kristdemokratiska traditionen med idéer som personalism, människan och hennes ofullkomlighet, förvaltarskap, subsidiaritet och solidaritet. Partiet profilerar sig främst inom vård, omsorg, familje- och äldrefrågor, integration samt kriminalpolitik.”Vår politik”. Kristdemokraterna. Läst 5 juni 2019.
Kristdemokratin bygger på en kristen människosyn och värdegrund. Enligt kristdemokraterna innebär detta att varje människa är unik och ofullkomlig men samtidigt har ett okränkbart värde och okränkbara rättigheter. Ideologin innefattar också personalism som innebär att människan är en social varelse med behov av olika små, naturliga gemenskaper. Dessa gemenskaper, exempelvis familjen, anser man vara grunden för det goda samhället.
Kristdemokraterna står även för subsidiaritetsprincipen som innebär att beslut ska fattas på lägsta möjliga samhällsnivå och förvaltarskapsprincipen som partiet tillämpar till exempel på miljöpolitiken och den ekonomiska politiken vilken innebär att man ska förvalta det man har idag till förmån för kommande generationer. Kristdemokratin betonar även det solidariska ansvaret mot medmänniskorna.
Kristdemokraterna betraktar de europeiska kristdemokratiska partierna som sina systerpartier trots sitt eget ursprung i en svensk, folklig frikyrklighet som inte är av helt samma karaktär som den katolska kristenhet vilken de tyska, bayerska och italienska motsvarigheterna utgått från. Partiet har dock under en längre tid försökt närma sig denna kontinentala, katolskt sprungna kristdemokrati, som också har idémässiga kopplingar till konservatismen.
Politiskt program Kristdemokraterna sätter människovärdet främst och vill prioritera det som är nödvändigt för att bygga ett samhälle som håller ihop. Kristdemokraternas viktigaste områden är familjepolitik, äldreomsorg, hälso- och sjukvård, integrationsfrågor, kriminalpolitik samt gles- och landsbygdspolitik. Partiets prioriterade frågor är vården, äldrefrågorna och tryggheten.
Under lång tid var bistånd en av Kristdemokraternas kärnfrågor, men partiet har släppt enprocentsmålet. Tidigare var även anhöriginvandring, samt rehabilitering och återintegrering i samhället efter avtjänat straff, viktiga profilfrågor.
Ekonomi och skatter Under valrörelsen 2006 profilerade de sig starkt för sänkt bensinpris och för slopad fastighetsskatt. Under den kommande mandatperioden var de en drivande faktor inom Alliansen till att avskaffa fastighetsskatten, som togs bort den 1 januari 2008. Kristdemokraterna är emot att införa en flygskatt”Busch Thor till Lövin: Inte oss flygskatten drabbar”. Omni. Läst 11 maj 2019. och emot höjd bensinskatt.”Busch Thor: ’Bygg ut kärnkraften istället för att straffa glesbygden’”. Aftonbladet. Läst 11 maj 2019.
Familjepolitik Kristdemokraterna förespråkar en familjepolitik som innebär att barnens omhändertagande främst är familjens ansvar, snarare än staten eller andra politiska instanser. Genom exempelvis vårdnadsbidraget ska familjen själv få en möjlighet att välja omsorg för sitt barn. Inom barnomsorgen har Kristdemokraterna drivit en fråga om att införa ett kommunalt vårdnadsbidrag, samt även en barnomsorgspeng så att föräldrar kan välja olika former av barnomsorg. De vill se en fri föräldraförsäkring där familjen kan välja själv hur ledighetsveckorna ska fördelas.”Busch Thor: ’Kvinnor offras på feministiskt altare’”. Svenska Dagbladet. Läst 11 maj 2019.”Vår politik: Familjen” . Kristdemokraterna. Läst 5 juni 2019.
Kristdemokraterna är för könsneutrala äktenskap, men vill överlåta äktenskapsbegreppet till civilsamhället och för att tydligare skilja på kyrka och stat i lagstiftningen. År 2015 antog Kristdemokraternas riksting en motion som ställde sig bakom lagstiftningen som tillåter samkönade par att prövas som adoptivföräldrar.
Hälsa och sjukvård Inom hälso- och sjukvårdspolitiken vill Kristdemokraterna avskaffa regionerna och förstatliga hälso- och sjukvården för att effektivisera samt kunna garantera en likvärdig vård i hela landet.”Vår politik: Hälso- och sjukvård” . Kristdemokraterna. Läst 5 juni 2019.
Partiet står bakom nuvarande svensk abortlagstiftning.”Behövs säkerhetsmarginaler”. SVT. Läst 3 september 2018.
Näringsliv och arbetsmarknad Kristdemokraterna vill utöka jobbskatteavdraget till riktade grupper; för personer som kommer från långvarig arbetslöshet eller sjukskrivning, för unga, för småbarnsföräldrar samt för personer över 64 år. De vill införa ett förhöjt bostadstillägg för pensionärer.
Inom företagspolitiken vill Kristdemokraterna bland annat sänka arbetsgivaravgifterna för företagen. De vill även utöka taket i RUT-avdraget till 75 000 kr, samt vidga RUT till att också omfatta flyttjänster, tvättjänster och trygghetstjänster för att stimulera branschen och skapa nya jobb.”Vår politik: Arbete och företagande” . Kristdemokraterna. Läst 5 juni 2019.
Rättsväsende Inom kriminalpolitiken värnar Kristdemokraterna proportionalitetsprincipen och vill se straff i relation till den kränkning som brottsoffret utsatts för. De förespråkar skärpta straff för vålds- och sexualbrott. De vill stärka arbetet mot hedersvåld och var pådrivande i att införa hedersbrott som en särskild brottsrubricering. De vill tillåta anonyma vittnen i rättegångar kopplade till organiserad brottslighet. De vill se ökade resurser till Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket.”Vår politik: Trygghet” . Kristdemokraterna. Läst 5 juni 2019.
Skola och utbildning Inom utbildningspolitiken vill Kristdemokraterna se ökade resurser till skolor i utsatta områden för att uppnå ökad likvärdighet mellan skolor. De vill se ett lönelyft för lärartjänster i utanförskapsområden för att öka kvaliteten. De är för friskolor och det fria skolvalet. De vill satsa på särskilda utbildningsträffar för föräldrar där dessa ska få information om skolvalet och hur de kan stötta sina barn i skolarbetet. De vill utöka antalet idrottstimmar i skolan från 500 till 700. De vill att nationella prov ska rättas externt och på ett tydligare sätt än idag kopplas till elevens slutbetyg, detta för att främja rättvisande betyg.”Vår politik: Skola och utbildning” . Kristdemokraterna. Läst 5 juni 2019.
Välfärd och äldreomsorg Inom äldreomsorgen lyfter Kristdemokraterna särskilt upp de äldres rätt till ett värdigt liv. De vill införa en lägsta standard för vad en boende på äldreboende kan kräva. Äldre ska även kunna få välja om de vill bo kvar hemma eller om de ska bo på ett äldreboende.”Vår politik: Äldre” . Kristdemokraterna. Läst 5 juni 2019.
Historia
Kristdemokraterna antog sitt nuvarande partinamn 1996. Det ersatte då namnet Kristdemokratiska Samhällspartiet (KdS) som använts från 1987, och som i sin tur hade ersatt namnet Kristen demokratisk samling (KDS) som partiet antog vid grundandet 1964.
Kristet Samhällsansvar (1956–1964) År 1956 bildades gruppen Kristet Samhällsansvar (KSA) för att lyfta fram kristna kandidater och värderingar. Med tiden växte en idé fram om att grunda ett kristligt politiskt parti. Mest pådrivande i detta var pingströrelsens ledare, Lewi Pethrus. En bidragande orsak var 1963 års förslag till gymnasiereform, där kristendomsämnets timantal i läroplanerna skulle skäras ned kraftigt. Trots en namninsamling som gav 2,1 miljoner underskrifter (vilket då motsvarade cirka 30 % av Sveriges befolkning och därmed var landets största namninsamling genom tiderna i relation till folkmängden) drevs förslaget igenom i riksdagen, vilket väckte stark kritik från kristet håll.
Grundandet (1964) Partiet bildades som föreningen Kristen Demokratisk Samling (KDS) den 20 mars 1964. Den 15 april samma år konstituerades föreningen som ett parti och Birger Ekstedt valdes till partiordförande.
Småparti (1965–1985) Under sina första två decennier var KDS ett småparti utan riksdagsmandat, men var representerade i många kommuner och vissa landsting. Riksdagsledamoten Dagmar Heurlin lämnade dock Högerpartiet (nuvarande Moderaterna) under pågående mandatperiod i maj 1968 och gick med i KDS. Även om hon formellt sett då var partilös, en så kallad "politisk vilde", fram till riksdagens upplösning i oktober samma år, kan hon därmed göra anspråk på att vara "den första KDS:aren i riksdagen".
miniatyr|Alf Svensson 2009. Efter att Ekstedt avlidit 1972 valdes Alf Svensson på rikstinget 1973 till ny partiordförande.
Samverkan med Centerpartiet (1985–1988)
År 1985 hade Kristen demokratisk samling (KDS) en valsamverkan med Centern som innebar att man gick fram med egna listor men under den gemensamma beteckningen Centern. Tanken med samarbetet var att KDS skulle kunna kringgå fyraprocentsspärren och ta sig in i riksdagen och att det borgerliga blocket med hjälp av KDS skulle kunna få en icke-socialistisk majoritet i riksdagen. Samverkan kritiserades därför inte oväntat från socialdemokratiskt håll. Valet blev i en bemärkelse en framgång för KDS, då man fick in Alf Svensson i riksdagen och därmed sin första riksdagsledamot som blivit invald för partiet. Dock fick man inte riksdagsledamöter i proportion till den andel röster som tillfallit KDS inom ramen för den gemensamma valbeteckningen, och en stor del av partiets ledning ansåg sig därmed ha tjänat mindre på samarbetet än vad man gav till Centerpartiet i form av nya röster.
År 1987 bytte partiet namn till Kristdemokratiska Samhällspartiet (KdS).
Riksdagsparti (1991–2006) År 1991 kom partiet för första gången över fyraprocentsspärren och tog därmed plats i riksdagen. Samtidigt bildade borgerligheten regeringen Carl Bildt där KdS fick tre statsråd. Tre år senare, i riksdagsvalet 1994, var partiet dock nära att åka ur riksdagen men de höll sig kvar med ett valresultat bara något över fyraprocentsspärren.
År 1996 bytte partiet åter namn, nu till det nuvarande Kristdemokraterna. I riksdagsvalet 1998 uppnådde partiet sitt hittills bästa valresultat i ett riksomfattande val med 11,8 procent av rösterna.
I april 2004 lämnade Alf Svensson partiledarposten efter drygt 30 år för att efterträdas av Göran Hägglund.
Alliansregeringen (2006–2014) Kristdemokraterna deltog i det borgerliga samarbetet Allians för Sverige (vardagligt "Alliansen") som skapades 2004. Alliansen vann riksdagsvalet 2006 och bildade en regering, regeringen Reinfeldt, som satt fram till 2014. I den hade Kristdemokraterna tre statsrådsposter, besatta av Göran Hägglund (2006–2014), Maria Larsson (2006–2014), Mats Odell (2006–2010) och Stefan Attefall (2010–2014).
I oktober 2011 accepterade Mats Odell de nomineringar han hade fått till posten som partiledare för Kristdemokraterna och utmanade därmed Göran Hägglund om partiledarskapet. På ett extra riksting den 28 januari 2012 fick Hägglund förnyat förtroende på posten som partiledare.
Oppositionsparti (2014–2022) Göran Hägglund efterträddes 25 april 2015 som partiledare av Ebba Busch Thor. Övriga kandidater till partiledarposten var Jakob Forssmed, och i ett tidigare skede Acko Ankarberg Johansson, som båda dock drog tillbaka sina kandidaturer. Även Lars Adaktusson hade nominerats men tackat nej.