RyukyuminivettSveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30 (Pericrocotus tegimae) är en östasiatisk fågel i familjen gråfåglar inom ordningen tättingar,Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11 endemisk för Japan.
Utseende och läten Ryukyuminivetten är en 18–21 cm lång grå, svart och vit minivett. Den är lik grå minivett men skiljer sig på att ha ett brett grått bröstband (grå minivett är helvit under), mörkare grått på mantel, rygg, skapularer och övergump samt mindre vitt i pannen. Den har vidare kortare vingar samt längre näbb med mer krokförsedd spets. Sången består av en ton följt av en kvittrande serie.del Hoyo, J., Collar, N. & Kirwan, G.M. (2018). Ryukyu Minivet (Pericrocotus tegimae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1343769 30 december 2018).
Utbredning och systematik Ryukyuminivetten förekommer i södra Japan, ursprungligen i Ryukyuöarna och Tokaraöarna. Den har dock på senare tid spritt sig norrut och återfinns nu även på Kyushu, Shikoku och södra Honshu.Mikami, K. & Ueta, M. (2011) Expanding distribution of Pericrocotus divaricatus tegimae in western Japan. Bird Research 7: A33–A44. Arten har tidigare behandlats som en del av grå minivett (P. divaricatus), men urskiljs numera allmänt som egen art.Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Levnadssätt Ryukyuminivetten förekommer i barr- och blandskog, intill planteringar med cedrar samt närmare bebyggelse i trädgårdar och parker. Födan är okänd och dess födosökningsbeteende har inte dokumenterats. Även häckningsbiologin är dåligt känd, men bobygge har observerats så tidigt som i mars och boet placeras upp till 11,5 meter ovan mark. Arten är huvudsakligen stannfågel.
Status och hot Arten har ett begränsat utbredningsområde men ökar i antal och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt vanlig.del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2005. Handbook of the Birds of the World, vol. 10: Cuckoo-shrikes to Thrushes. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
Namn Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Seiichi Tegima, japansk naturforskare och direktör över Educational Museum i Tokyo.Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Noter
Externa länkar
Bilder och filmer på Internet Bird Collection Läten på xeno-canto.org
Kategori:Fåglar i palearktiska regionen Kategori:Endemiska fågelarter i Japan Kategori:Gråfåglar