TjippsparvSveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14 (Spizella passerina) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11 Den är vida spridd och mycket vanligt förekommande i Nord- och Centralamerika.

Kännetecken Utseende Tjippsparven är en liten (12–15 cm), slank och rätt långstjärtad amerikansk sparv med rätt liten näbb. I häckningsdräkt är den prydligt och distinkt tecknad med rent gråvit undersida, roströd hjässa samt tydligt svart ögonstreck och vitt ögonbrynsstreck. Vintertid är den mer dämpad i färgerna och därmed mer lik sina nära släktingar lerfärgad sparv och bleksparv, men kan särskiljas genom mörk tygel, gråaktig övergump och tydligast ögonstreck av de tre.Chipping Sparrow Faktablad om tjippsparv på allaboutbird.org

thumb|right|Adult i häckningsdräkt. thumb|right|Vinterdräkt.

Läte Tjippsparven sjunger en monoton, torr och mekanisk drill av tjippande toner (därav namnet). Den liknar sången hos mörkögd junko, men är längre och mer skallrande. Bland lätena hörs vassa "tsip", i flykten ett ljust och tunt "tsiis".

Utbredning och systematik Tjippsparv delas in i fem underarter med följande utbredning: Spizella passerina arizonae – sydöstra Alaska och västra Yukon till norra Baja California, nordvästra Mexiko, flyttar till Oaxaca Spizella passerina passerina – sydöstra Kanada till södra Texas och South Carolina, flyttar till nordöstra Mexiko Spizella passerina atremaea – Mexiko (Sierra Madre Occidental till tallbältet i Nuevo León) Spizella passerina mexicana – högländer i västra Mexiko (Nayarit) till nordvästra Guatemala Spizella passerina pinetorum – tallskog i norra Guatemala (Petén) till nordöstra Nicaragua

Tjippsparven påträffas även regelbundet på Kuba och i Bahamas. Den har även vid ett tillfälle, i oktober 1981, observerats på ryska Wrangelön.Vladimir Yu Arkhipov & Łukasz Ławicki (2016). Nearctic passerines in Russia. Dutch Birding, 38, 201-214.

Familjetillhörighet Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt gruppYuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes) . Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320. som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.

Levnadssätt Tjippsparven är en mycket vanlig och vida spridd fågel som ofta ses i människans närhet. Den hittas varhelst det finns inslag av träd och gräsmarker, som i öppna skogsmarker och i skogsbryn, men även i parker, trädgårdar och utmed vägrenar. I bergstrakter kan den påträffas ända upp till trädgränsen. I västra USA rör den sig snart efter häckning till andra områden på jakt efter föda och för att rugga. Den kan då ses i mer öppna gräsmarker och till och med i alpin terräng. Detta har lett till missuppfattningen att den häckar i dessa miljöer.

Tjippsparven födosöker på marken, ofta i små lösa grupper, och tar skydd i buskage. Sången levereras från toppen av ett litet träd, gärna städsegrönt. Den livnär sig huvudsakligen av frön från en lång rad gräs- och örtsorter, men även små frukter som körsbär. Under häckningstid tar den också insekter.

Häckning Tjippsparven bygger ett löst bo, så fragilt att solljus kan skina igenom det. Det placeras vanligen lågt i en buske eller ett träd, men bon har även hittats i hängande korgar fyllda med mossa och på en gammal gräsklippare inne i en verktygsbod. Den lägger en till tre kullar med två till sju ljusblå till vita, lätt mörkfläckade ägg. Äggen ruvas i tio till 15 dagar, varefter ungarna är flygga efter ytterligare nio till tolv dagar.

thumb|right|Tjippsparvsbo med ungar.

Status Tjippsparven är en mycket vanligt förekommande art med en uppskattad världspopulation på 240 miljoner häckande individer. Den tros dock minska något i antal. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som livskraftig (LC).

Noter

Externa länkar

Läten på xeno-canto.org

Kategori:Amerikanska sparvar Kategori:Fåglar i nearktiska regionen Kategori:Fåglar i neotropiska regionen