Frederick Guthrie, född 15 oktober 1833 i Bayswater, London, England, död 21 oktober 1886 i London, var en brittisk kemist, fysiker och akademisk författare.

Biografi Guthrie var son till Alexander Guthrie, en handelsman i London, och yngre bror till matematikern Francis Guthrie. Tillsammans med William Fletcher Barrett grundade han Physical Society of London (nu Institute of Physics) år 1874 och var ordförande för sällskapet från 1884 till 1886. Han ansåg att vetenskap borde baseras på experiment snarare än diskussion.

Guthrie var också lingvist, dramatiker och poet. Under namnet Frederick Cerny skrev han dikterna Juden (1863) och Logrono (1877). Han var gift fyra gånger. Hans son, Frederick Bickell Guthrie, var jordbrukskemist.

Guthrie dog 1886 och är begravd på Kensal Green Cemetery i London.

Akademisk karriär Guthries akademiska karriär började vid University College London, där han studerade i tre år. Han studerade kemi för Thomas Graham och Alexander William Williamson och matematik för Augustus De Morgan. År 1852 lämnade han in sin bror Francis observationer om fyrfärgssatsen till De Morgan.

År 1854 flyttade Guthrie till Heidelberg för att studera för Robert Bunsen och 1855 doktorerade han vid universitetet i Marburg under handledning av Adolph Wilhelm Hermann Kolbe.

År 1856 anslöt han sig till Edward Frankland, professor i kemi vid Owens College i Manchester och år 1859 studerade han vid Edinburghs universitet.

Guthrie syntetiserade senapsgas år 1860 från etylen och svaveldiklorid. Han var förmodligen inte den förste att syntetisera senapsgas, men han var bland de första att dokumentera dess toxiska effekter. Guthrie gjorde sin senapsgassyntes nästan samtidigt som Albert Niemann, som också syntetiserade senapsgas och noterade dess toxiska effekter i sina egna experiment. Både Guthrie och Niemann publicerade sina resultat den 1 januari 1860.

År 1860 valdes Guthrie till ledamot av Royal Society of Edinburgh, med Lyon Playfair som förslagsställare och valdes till ledamot av Royal Society år 1871. Guthrie blev professor i kemi och fysik vid Royal College på Mauritius mellan 1861 och 1867 och blev professor vid Royal School of Mines i London 1869. Där han var mentor för den blivande experimentelle fysikern C.V. Boys. Han var även mentor för John Ambrose Fleming och spelade en avgörande roll i att vända hans intresse från kemi till elektricitet.

Guthrie uppfann den termioniska dioden 1873 (för vilken Edisons assistent W.J. Hammer ibland fick erkännande)och myntade termen eutektik 1884. Han är också känd för sina undersökningar över smältpunkten för legeringar och saltblandningar och skrev Elements of Heat år 1868 och Magnetism and Electricity år 1873 (publicerad 1876).

Referenser

Svensk uppslagsbok. Malmö, 1932.

Noter

Externa länkar

Kategori:Alumner från Marburgs universitet Kategori:Alumner från University College London Kategori:Brittiska professorer i kemi Kategori:Brittiska professorer i fysik Kategori:Ledamöter av Royal Society Kategori:Ledamöter av Royal Society of Edinburgh Kategori:Kemister under 1800-talet Kategori:Fysiker under 1800-talet Kategori:Brittiska forskare under 1800-talet Kategori:Forskare från London Kategori:Personer verksamma vid Edinburghs universitet Kategori:Födda 1833 Kategori:Avlidna 1886 Kategori:Män Kategori:Svensk uppslagsbok