Den här artikeln behandlar kollektivtrafikens organisation i Sverige. Gällande definition av kollektivtrafik är enligt EU:s kollektivtrafikförordning "persontransporttjänster av allmänt ekonomiskt intresse som erbjuds allmänheten fortlöpande och utan diskriminering". Definitionen omfattar enbart trafik som är öppen för allmänheten, men det spelar ingen roll hur den finansieras.

Den tidigare definitionen hade utformats av SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys) och löd "i förväg organiserade, regelbundet tillgängliga transporter som erbjuds allmänheten eller en särskild personkrets enligt givna regler". I den definitionen ingick även trafik som kräver tillstånd och anordnas efter prövning - t.ex. färdtjänst, skolskjuts och sjukresor - och vilken tidigare ibland gick under benämningen "särskild kollektivtrafik" (bl.a. i alla SIKA:s publikationer). Då denna trafik inte uppfyller EU:s krav att kollektivtrafik ska vara öppen för allmänheten är den nu vedertagna benämningen Särskilda persontransporter för sådan trafik som kräver tillstånd.

Historia Tågtrafik infördes i Sverige på 1850-talet. Det skedde dels i statlig regi för stambanorna, och dels i privat regi för sidobanor. De privata bolagen hade i huvudsak dels kommunala ägare som ville ha järnvägstrafik, och dels företag som ägare som behövde godstrafik. Med början på 1940-talet tog staten över en stor del av de privata järnvägarna. Under 1920-talet startades busstrafik i huvudsak i privat regi. Kollektivtrafiken hade en kris i Sverige på 1950- och 1960-talen då många skaffade bil vilket minskade antalet passagerare. Många järnvägslinjer lades ner och ersattes med buss. Många mindre busslinjer lades också ner eller körde enbart skoltrafik. Kommunerna subventionerade i ökande grad busslinjer för att ha dem kvar. Bussbolagen skötte själva biljettförsäljningen. Med början på 1970-talet infördes länstrafikbolag. Biljetthanteringen centraliserades då per län vilket framför allt underlättade arbetsresor med månadskort.

Organisation Från 1 januari 2012 gäller en ny lag om kollektivtrafik som bygger på EU:s kollektivtrafikförordning och reglerar hur samhället kan säkra trafik och standard som den kommersiella trafiken inte kan erbjuda. De gamla länstrafikhuvudmännen upphörde och ersattes av regionala kollektivtrafikmyndigheter. Med EU:s terminologi är dessa behöriga lokala myndigheter för kollektivtrafiken.

De regionala kollektivtrafikmyndigheterna kan vara organiserade av regionen, som kommunalförbund eller i gemensam nämnd, men i praktiken förekommer bara regioner och kommunalförbund. RKM ska regelbundet - åtminstone en gång per mandatperiod - utarbeta trafikförsörjningsprogram med de mål och krav för kollektivtrafiken som skall gälla i länet. Utifrån trafikförsörjningsprogrammets krav tas formella beslut om allmän trafikplikt för enskilda linjer eller områden, vilket betyder att myndigheten åtar sig att försörja samhället med en viss trafik under en period. Själva trafikförsörjningen kan sedan ske genom upphandling, vilket är vanligast, eller i egen regi. "Allmän trafikplikt" är en EU-term (översatt från Public Service Obligation, som snarare kan översättas "Offentlig trafikförpliktelse"), och betyder att politikerna ser det som en förpliktelse att ordna trafik med vissa turtäthet på vissa sträckor.

Samtidigt med den nya kollektivtrafiklagen försvann även formellt de gamla trafikhuvudmännens invändningsrätt, dvs deras rätt att stoppa kommersiell trafik inom länet (i många län hade dock denna invändningsrätt inte tillämpats sedan 2009). Den 1 januari 2012 blev det fritt att bedriva kollektivtrafik på kommersiella grunder på vilken sträcka som helst inom länen. De enda kraven är att trafiken ska anmälas till RKM senast 21 dagar i förväg, samt att tidtabellen ska skickas in till Samtrafiken i Sverige AB, som samordnar tidtabeller och biljetter för all kollektivtrafik i landet genom Resplus-samarbetet. Om trafiken ska upphöra måste även det anmälas till RKM 21 dagar i förväg.

Detta kan teoretiskt innebära att ett trafikföretag kan bedriva både samhällsbetald och kommersiell trafik på samma sträcka. I praktiken har dock den regionala kommersiella kollektivtrafiken inte haft något större genomslag, förutom på flygplatstrafik och s.k. hop-on-hop-off-linjer, mest ägnade åt turister. Orsakerna till det är bl.a. att det saknas samband med regionala reseplanerare och biljetter.

Trafikslag Färja Kommersiella färjelinjer går från olika orter i Sverige till Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland, Tyskland och Åland.

Destination Gotland kör på Trafikverkets uppdrag. Trafiken går mellan Visby och Nynäshamn (norra linjen) och Visby och Oskarshamn (södra linjen).

Trafikverket Färjerederiet ansvarar för bilfärjor inom Sverige.

Kollektivtrafik med passagerarbåt förekommer i Stockholms län (Waxholmsbolaget), Blekinge län, Skåne län (Ventrafiken), Västra Götalands län, samt Östergötlands län.

Flyg Trafikverket upphandlar flygtrafik från Arlanda till Gällivare, Arvidsjaur, Hemavan, Vilhelmina, Lycksele, Kramfors, Sveg, Torsby och Hagfors, mellan Luleå och Pajala, samt mellan Umeå och Östersund.Klart med avtal för flygtrafik till norra Sverige Övrig inrikes flygtrafik samt all utrikes flygtrafik drivs på kommersiell bas. I viss mån subventionerar kommuner viss flygtrafik, i varje fall har det förekommit tidvis. Mindre flygplatser subventioneras av kommuner. Bara de större flygplatserna går med vinst på de avgifter och hyror flygbolag och butiksägare betalar.

Järnväg

Lönsamma (definieras som att operatören kan köra den utan bidrag) järnvägssträckor trafikeras av operatörer som SJ AB, VR Snabbtåg Sverige, Tågab med flera. Tågtrafik på ett antal sträckor upphandlas av en eller flera regionala kollektivtrafikmyndigheter och av Trafikverket.

Några exempel är Tjustbanan och Stångådalsbanan (i samarbete med Östgötatrafiken och Kalmar länstrafik, Kust till kust-banan mellan Göteborg och Kalmar, Öresundståg mellan Kristianstad och Karlskrona (i samarbete med Skånetrafiken och Blekingetrafiken). Mälardalstrafik har ett trafikavtal med Transdev om trafik på regionaltågslinjer i Mälardalen med varumärket Mälartåg.

Trafiken med Öresundstågen är sedan 11 januari 2009 under de regionala kollektivtrafikmyndigheterna.

I Stockholms län finns två järnvägssystem som inte ägs av Trafikverket, utan direkt av Region Stockholm: Saltsjöbanan och Roslagsbanan. Roslagsbanan är den enda smalspåriga järnvägen i reguljär drift i Sverige (utöver museibanor).

Tunnelbana

Sveriges enda tunnelbanesystem är det i Stockholm, som invigdes 1950. Tunnelbanan går till större delen i Stockholms kommun (men även delvis i kommunerna Botkyrka, Danderyd, Huddinge, Solna och Sundbyberg) och ägs av Region Stockholm.

Spårväg

Spårväg har funnits i omkring tretton svenska städer, beroende på hur man räknar. I dagsläget finns det spårväg i Göteborg/Mölndal, Norrköping, Stockholm/Lidingö (Spårväg City, Lidingöbanan, Nockebybanan, Tvärbanan). och den senast öppnade, i Lund från december 2020. I Uppsala byggs en spårväg som ska stå färdig 2029. Planer på nya moderna spårvägar finns i bland annat Malmö, Helsingborg och Linköping. Museispårvägar finns i Stockholm, Göteborg, Norrköping, Malmö och Malmköping.

Trådbuss Sedan 2003 driver Skånetrafiken en trådbusslinje i Landskrona. Trafik med trådbuss har tidigare förekommit i Göteborg 1940−1964 samt i Stockholm 1941−1964.

Buss

Över 90 procent av den svenska busstrafiken körs idag i offentligt upphandlad trafik såsom upphandlad linjetrafik åt offentliga huvudmän och som skolskjuts åt kommuner.

Den långväga busstrafiken i Sverige drivs huvudsakligen på kommersiell bas. Regionala kollektivtrafikmyndigheten upphandlar busstrafik på sträckorna Sundsvall-Haparanda (Norrlandskusten) och Mora-Gällivare samt lokal busstrafik. Vy Flygbussarna bedriver trafik till storstadsregionernas flygplatser.

Turist- och beställningstrafik med buss bedrivs av de flesta av landets bussföretag, ofta i kombination med att företaget kör någon typ av offentligt upphandlad busstrafik, exempelvis skolskjuts. Bransch- och arbetsgivarförbundet Sveriges Bussföretag ger årligen ut en statistikrapport om den samlade svenska bussbranschen.

Trafikhuvudmän Det finns en regional kollektivtrafikmyndighet i varje län. Oftast är det regionen som är regional kollektivtrafikmyndighet, men även ett kommunalförbund med region och länets kommuner kan förekomma. Myndigheten ansvarar för att det finns ett trafikförsörjningsprogram med fastställda mål för den regionala kollektivtrafiken. Myndigheten ansvarar även för upphandling av kollektivtrafik. Ansvaret som trafikhuvudman utförs oftast som en förvaltning inom regionen. I vissa län finns dock bolag med ett delegerat operativt ansvar som skiljer sig åt mellan länen. Till exempel kan upphandling av trafiken ingå i detta ansvar.

Län Varumärke/OrganisationMyndighet (RKM) Buss Tåg Spårvagn / Snabbspårväg Tunnelbana Båt Stockholms län SLRegion Stockholm Ja Stockholms pendeltågMälartågSJRoslagsbananSaltsjöbanan Spårväg CityNockebybananLidingöbananTvärbanan Ja Ja Västra Götalands län VästtrafikVästra Götalandsregionen Ja VästtågenSJÖresundståg Göteborgs spårväg Ja Skåne län SkånetrafikenRegion Skåne Ja PågatågenÖresundstågKrösatågen Lunds spårvägMalmö museispårvagn En plan på att etablera Öresundsmetron mellan Malmö och Köpenhamn finns men byggstart är ej bekräftat Östergötlands län ÖstgötatrafikenRegion Östergötland Ja Östgötapendeln Norrköpings spårväg Uppsala län ULRegion Uppsala Ja Stockholms pendeltågMälartåg Planerad Jönköpings län Jönköpings LänstrafikRegion Jönköpings län Ja Krösatågen Hallands län HallandstrafikenRegion Halland Ja ÖresundstågVästtågKrösatågen Örebro län Länstrafiken ÖrebroRegion Örebro län Ja Tåg i Bergslagen Södermanlands län SörmlandstrafikenRegion Sörmland Ja Mälartåg Dalarnas län DalatrafikRegion Dalarna Ja Tåg i Bergslagen Gävleborgs län X-TrafikTåg i BergslagenRegion Gävleborg Ja X-tåget Värmlands län VärmlandstrafikRegion Värmland Ja Ja Västerbottens län Länstrafiken i Västerbotten Region Västerbotten Ja Norrtåg Västmanlands län VLRegion Västmanland Ja Tåg i Bergslagen Norrbottens län Länstrafiken NorrbottenRegionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Ja Norrtåg Kalmar län Kalmar länstrafikRegion Kalmar län Ja Krösatågen Västernorrlands län Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Ja Norrtåg Kronobergs län Länstrafiken KronobergRegion Kronoberg Ja KrösatågenÖresundståg Blekinge län BlekingetrafikenRegion Blekinge Ja ÖresundstågKrösatågenPågatågen Jämtlands län Länstrafiken i Jämtlands länRegion Jämtland Härjedalen Ja Norrtåg Gotlands län Gotlands kollektivtrafikRegion Gotland Ja

Länstrafik Stockholms län

Trafikförvaltningen inom Region Stockholm ansvarar för kollektivtrafiken inom Stockholms län. Detta görs dels under varumärket och aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik (SL) till lands, dels genom Waxholmsbolaget som ansvarar för den sjöburna kollektivtrafiken i Stockholms hamn och Stockholms skärgård. SL ansvarar för ett omfattande busslinjenät, samt pendeltåg på Trafikverkets järnvägar. Pendeltågen går även till Gnesta, Bålsta och Uppsala i angränsande län. Vidare finns det ett antal spårsystem som ägs direkt av SL/Region Stockholm: Stockholms tunnelbana, Roslagsbanan, Saltsjöbanan, Lidingöbanan, Tvärbanan och Nockebybanan. Djurgårdslinjen är en museispårväg som drivs ideellt av Svenska Spårvägssällskapet genom dess bolag AB Stockholms Spårvägar. Arlanda Express är en privatägd kommersiellt driven förbindelse mellan Arlanda flygplats och Stockholms centralstation.

Uppsala län