Hammarskifte är den äldsta kända formen av ägoreglering i svenska byar, före solskiftet.
Det är oklart vad hammarskiftet egentligen innebar. Benämningen förekommer i Upplandslagen 1296, som stadgar att all jord skall vara lagd i solskifte och inte i hambri och i forni skipt, vilket lett till antagandet att hammarskifte är det samma som "fornt skifte", den ägoreglering som gällde före solskiftets införande. Man har också dragit paralleller mellan hammarskiftet och bolskiftet i Skåne, men där och i Halland och Blekinge har byorganisationen mycket äldre traditioner än i Svealand och det är tveksamt om dessa begrepp varit synonymer.Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 473-474.
Utifrån bevarade strukturer verkar jordbruket under järnåldern, i den mån byar förekom, inte ha haft skifte i egentlig mening, utan bara en organisationsform. Betet var gemensamt för gårdarna i byn, medan gårdarnas åkergärden var skilda från varandra.Jordbrukets första femtusen år 4000 f.Kr.-1000 e.Kr., Stig Welinder, Ellen Anne Pedersen & Mats Widgren. s. 415-459
Noter
Kategori:Agrarhistoria Kategori:Fastighetsrätt