Joonas Kokkonen (), född 13 november 1921 i Idensalmi, död 2 oktober 1996 i Träskända, var en finsk tonsättare.
Biografi Kokkonen föddes i Idensalmi men bodde större delen av sitt liv i Villa Kokkonen i Träskända. Han tjänstgjorde i den finländska armén under andra världskriget och fick därefter sin utbildning vid Helsingfors universitet och Sibelius-Akademin, där han senare undervisade i komposition. Han hade många betydelsefulla uppdrag inom finländskt kulturliv, såsom ordförande för Finlands tonsättare och Teosto. Han såg som sin uppgift att höja musikundervisningens kvalitet, förbättra konstmusikens ställning och att verka för finländsk musik. Han efterträdde Uuno Klami i den Finska Vetenskapsakademien.
Musik miniatyr|Joonas Kokkonen 1959 då han komponerade sin första symfoni. Trots att han studerade vid Sibelius-Akademin var han huvudsakligen självlärd som komponist.
Man brukar dela in hans kompositioner i tre perioder: Den neoklassisistiska perioden 1948–1958, tolvtonsperioden 1959–1966 och en neoromantisk period av fri tonalitet från 1967 och fram till hans bortgång. Hans tidiga musik består mest av kammarmusik, inklusive en pianotrio och en pianokvintett. Stilen är kontrapunktisk och influerad av Béla Bartók, men har också drag av renässans och barock. Under den andra perioden skrev han två av sina fyra symfonier. Men det var under den tredje perioden som de verk tillkom som skulle göra honom internationellt känd: de två sista symfonierna, ...durch einen Spiegel... för tolv solostränginstrument, hans Requiem och operan De sista frestelserna (1975) (Viimeiset kiusaukset), som handlar om väckelsepredikanten Paavo Ruotsalainens liv. Den sattes upp på Metropolitan i New York år 1983.
Priser och utmärkelser 1968 – Nordiska rådets musikpris för Tredje symfonien 1972 – Ledamot nr 363 av Kungliga Musikaliska Akademien
Kompositioner mini|Villa Kokkonen, ritad av Alvar Aalto. Orkesterverk Musik för stråkorkester (1957) Symfoni nr 1 [1960) Symfoni nr 2 (1960–61) Opus Sonorum (1964) Symfoni nr 3 (1967) Symfoniska skisser (1968) Symfoni nr 4 (1971) Inauguratio (1971) ...durch einem Spiegel (1977) Il passagio (1987) Symfoni nr 5, ofullbordad (1982–96?)
Concertante Cellokonsert (1969)
Kammarmusik Pianotrio (1948) Pianokvintett (1951–53) Duo för violin och piano (1955) Stråkkvartett nr 1 (1959) Sinfonia da camera (1961–62) Stråkkvartett nr 2 (1966) Blåsarkvintett (1973) Sonat för cello och piano (1975–76) Stråkkvartett nr 3 (1976) Improvisazione för violin och piano (1982)
Piano Impromptu för piano (1938) Pielavesi Suite för piano (1939) Två små preludier för piano (1943) Sonatina för piano (1953) Religioso för piano (1956) Bagateller för piano (1969)
Orgel Lux aeterna för orgel (1974) Haasoitto för orgel Luxta Crucem för orgel Surusoitto (begravningsmusik) för orgel
Vokalmusik Tre songs till dikter av Einari Vuorela (1947) Illat, sångcykel (1955) Tre barns julsånger (1956–58) Fåglarnas Hades, sångcykel för sopran och orkester (1959) Två monologer från De sista frestelserna för bas och orkester (1975)
Körmusik Missa a capella (1963) Laudatio Domini (1966) Erekhteion, akademisk kantat (1970) Ukko-Paavon virsi för kör (1978) Requiem (1979–81) Sormin soitti Väinämöinen (Väinämöinen spelade med sina fingrar) för manskör (1985)
Opera De sista frestelserna (Viimeiset kiusaukset) (1972–1975)
Referenser
Arni, Erkki: "Joonas Kokkonen", Grove Music Online. Ed. L. Macy. (Accessed February 27, 2005.) (subscription access) The Last Temptations: opera by Joonas Kokkonen. Translated by Keith Bosley. 1977. Hako, Pekka: Voiko varjo olla kirkas: Joonas Kokkosen elämä. [Biografi över Joonas Kokkonen.] Ajatus Kirjat, Helsinki 2001. Jurkowski, Edward: The Music of Joonas Kokkonen. Ashgate Publishing Co., Burlington (VT) 2004.
Externa länkar
Ondine: Kokkonen
Kategori:Födda 1921 Kategori:Avlidna 1996 Kategori:Finländska klassiska kompositörer Kategori:Män Kategori:Personer från Idensalmi Kategori:Alumner från Helsingfors universitet