miniatyr|Härnösands gymnasium (nuvarande Rådhuset) miniatyr|Gustav III:s paviljong i Hagaparken, Uppland miniatyr|Valbo kyrka, Gästrikland
miniatyr|Rystads kyrka, Östergötland miniatyr|Slaka kyrka, Östergötland miniatyr|Lektare och orgelfasaden i Sankt Petri kyrka, Malmö miniatyr|Ölme kyrka, Värmland miniatyr|Ståthållarbostaden, Drottningholm, Uppland miniatyr|Epitafium i Västerås domkyrka, Västmanland miniatyr|Återuppbyggnaden av Trefaldighetskyrkan, Karlskrona, Blekinge miniatyr|Rosersbergs slott, Uppland miniatyr|Vreta klosters kyrka, Östergötland miniatyr|Brännkyrka kyrka, Stockholm miniatyr|Hammarlunda kyrka, Skåne miniatyr|Norsborgs säteri, paviljong miniatyr|Dädesjö nya kyrka, Småland Olof Samuel Tempelman, född 21 februari 1745 i Källstads församling, Östergötlands län, död 27 juli 1816 i Klara församling, Stockholm, var en svensk arkitekt och professor vid Konstakademien från 1779. Han utsågs till kunglig hovarkitekt 1799.
Biografi Olof Samuel Tempelman var son till Samuel Tempelman (1711–1748), komminister i Herrestad, och hans hustru Susanna Maria Ridderström (1718–1753). Enligt tradition härleddes namnet från tempelriddarna. Släkten hade invandrat från Dorpat i Livland och hade i flera generationer bott i Östergötland. Modern var dotter till en ryttmästare och uppvuxen i Östergötland.
Uppväxt När Olof var tre år dog fadern och några år senare även modern. Han blev omhändertagen av sin fars äldre bror Petrus Tempelman, som tjänstgjorde som präst i Östra Stenby församling. Där tycks han ha haft en lyckosam uppväxttid. Petrus Tempelman var en man med vetenskapligt intresse, samlade böcker och hade kontakt med Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm. Olof Tempelman visade tidigt intresse för form och bild. Sin första undervisning fick han i hemmet och fortsatte sedan tillsammans med sin kusin vid gymnasiet i Linköping.
Universitetsstudier 1763 kom han till Uppsala universitet för studier i teologi och humaniora. Jämsides med studierna arbetade Tempelman som informator, vilket gav honom inkomster till levebrödet. I stället för att, som brukligt, därefter fortsätta med teologiska studier, valde han att fördjupa sig i naturvetenskap, där de stora namnen var Carl von Linné, Anders Celsius och Samuel Klingenstierna. Tempelman skrev en kandidatavhandling i astronomi för Daniel Melander och påbörjade därefter en magisteravhandling i fysik De frictione corporum super plano horizontale motorum.
Överintendentsämbetet Carl Fredrik Adelcrantz efterträdde 1767 Carl Johan Cronstedt som ledare för Överintendentsämbetet och år 1769 anställde han Olof som extrakopist. Adelcrantz uppskattade Olof för hans insikter och skicklighet och engagerade sig personligen för hans utveckling. Medan Tempelman skrev sin magisteravhandling började han även verka som arkitekt vid ämbetet. Avhandlingen var elegant illustrerad och tillägnades Carl Fredrik Adelcrantz. Han fortsatte också med informatorverksamheten och träffade härigenom stadsarkitekten Carl Henrik König, som var en av den tidens mest kunniga och betydande arkitekter och dessutom tekniskt bevandrad; han gjorde till exempel ritningar och beskrivningar åt uppfinnaren Christopher Polhem. Detta senare var ett område som intresserade Olof Tempelman.
Första utlandsresan Våren 1775 skickade Adelcrantz Olof Tempelman på en studieresa till Köpenhamn. I oktober följande år utfärdade Gustav III fullmakt för Olof Tempelman som informationsadjutant vid fortifikationen. Där hade Fredrik Dederichs undervisat blivande officerare och arkitekter sedan 1750-talet, bland annat Erik Palmstedt.
Större projekt Olof Tempelman kom att bli engagerad i Gustav III:s beställning av ett nytt operahus vid Norrmalmstorg. Det var ett komplicerat projekt och Adelcrantz utsåg Olof till ansvarig för genomförandet. Gustav III övervakade arbetet ända från den första skissen och visade vid invigningen 1782 sin uppskattning av resultatet genom att förära Adelcrantz en diamantprydd lagerkrans. Redan året därpå beställde konungen ett förslag till utbyggnad. En stor del av uppdragen inom Överintendentsämbetet avsåg kyrkor men även andra offentliga byggnader förekom rikligt. Dessutom åtog man sig också privata uppdrag. Adelcrantz gjorde ofta de första skisserna men under arbetets gång skedde en nära samverkan dem emellan.
Britta Elisabet Gyllenstam I kretsen kring Adelcrantz träffade Tempelman Britta Elisabet Gyllenstam, dotter till överste Jonas Zacharias Gyllenstam och Catharina Elisabeth von Numers. Sommaren 1782 firade de bröllop på Adelcrantz lantställe Trångsunds gård. Trångsunds herrgård, vars huvudbyggnad ritades av arkitekten och överintendenten Carl Fredrik Adelcrantz, ligger vid västra stranden av sjön Drevviken i Huddinge socken på Södertörn och inom Stockholms län. De fick följande höst en dotter, Maria Catharina och vid hennes dop deltog även familjen Adelcrantz. Dottern avled dock som spädbarn och hustrun ett år senare.
Professor Olof Tempelman Adelcrantz ivrade för att Termpelman skulle bli professor och så småningom kom belöningen. År 1780 utnämndes Tempelman till professor vid Konstakademien i Stockholm. I maj samma år reste han för kungens räkning till Frankrike. Med på resan var också scenmaskinisten vid operan, Johan Schef, Olof hade en önskan att fortsätta studierna längre söderut. Han fick stöd för detta av Adelcrantz och fram mot årsskiftet fick han i Paris tillåtelse att fortsätta till Italien och Rom. I mars besökte han Neapel tillsammans med Carl August Ehrensvärd och de gjorde också en utflykt till Pompeji och Vesuvius. Hemresan gick via Venedig, Milano, Genua, Antibes, Marseille och Paris. 1780-talet blev en framgångsrik period med alltmera självständiga uppgifter. Med utlandserfarenheterna utvecklade han ett mera självständigt formspråk.
1790-talet Under 1790-talet blev det politiskt sett mera oroligt i Sverige. År 1792 mördades Gustav III, varvid de storslagna byggnadsprojekten avstannade. Inom akademin blev det konflikter och i juli 1798 klagade Tempelman över att hans ena öga försämrades allt mer. Inom Överintendentsämbetet hade man dock fortfarande fullt upp att göra. Man ritade kyrkor, skolor, sjukhus och ämbetsbyggnader, särskilt utanför Stockholm, och här gjorde Tempelman betydande insatser. Han ansökte också om att få bli hovarkitekt och efter tillstyrkan av överintendent Carl Fredrik Fredenheim och hovintendent Fredrik Magnus Piper följde en utnämning i oktober 1799.
Dorothea Catherina Pagenkopff Olof Tempelman träffade en ny käresta, den 30 år yngre Dorothea Catherina Pagenkopff, dotter till en rysk skomakarmästare Michael C. Pagenkopff. De gifte sig 1801 och fick fem barn, två pojkar, som dock avled tidigt, och tre flickor.
På ålderns dagar Så småningom drabbades emellertid Tempelman av två svåra, långvariga sjukdomar inom ett år. Dessa försämrade hans kroppsliga och själsliga hälsa och han ansökte därför den 26 september 1811 om en månads ledighet. Han gav dock inte upp arbetet helt utan fortsatte i flera år vid Överintendentsämbetet och även med undervisningen vid akademien. Den 27 juli 1816 avled Olof Tempelman, drygt 71 år gammal, och begravdes på Klara kyrkogård i Stockholm. Kvar blev hustrun och de tre döttrarna.
Arkitekturen Olof Tempelman verkade fram till sin död både som sekreterare och som lärare – föga nitisk likväl i någondera befattningen. Han ritade arkadfasaden till Pehr Schiörlins orgel i Slaka kyrka, byggd 1783 lämnade ritningar till Gustav III:s paviljong i Hagaparken (1787, fullbordad 1790), huvudsakligen beaktansvärd genom interiörernas utsirning. Bland hans övriga arbeten märks fasaden till Kanslihuset i Stockholm (1790), Forsmarks kyrka i Roslagen (byggd 1794–1800), Gymnasiet i Härnösand (sedermera Härnösands rådhus) samt ombyggnaden av Trefaldighetskyrkan i Karlskrona, efter branden 1790, och av Kalmars gymnasiehus (invigt först 1835). De flesta av hans verk är hållna i en tung antikiserande stil. Som konstakademiens sekreterare utgav Tempelman från 1798 de årliga utställningskatalogerna.
Verkförteckning Gamla stan, Stockholm, slottsomgivningen, 1774 Stockholms slott, omdisponering av rum & våningar, 1774 Tranemo kyrka, Västergötland, 1774, ej utförd, 1600-talskyrkan på 1880-talet ersatt av ny sexkantig kyrkobyggnad ritad av arkitekt Emil Viktor Langlet Ulriksdals slott, Uppland, norra flygelbyggnadens vindsvåning, 1774 Västerås gymnasium, Västmanland, ombyggnadsförslag för konsistoriehuset, 1774 Hycklinge kyrka, Östergötland, Sverige, 1775, Per Wilhelm Palmroth upprättar nytt förslag 1792 Göta hovrätt, Jönköping, 1775 Valbo kyrka, Gästrikland, torn & sakristia, 1775, torn uppfört 1775 Nora kyrka, Västmanland, 1776, ej utfört, ny kyrka uppförd under 1880-talet Selångers kyrka, Medelpad, 1776, uppförd 1780-1781 Sollerö kyrka, Dalarna, 1776 Sofia Magdalena kyrka, Askersund, skol- & fattighus, 1777 Björsäters kyrka, Västergötland, 1777 Helsingborg, Corps-de-garde, 1777, byggnad för vaktmanskap & arrest färdigställd 1778, riven 1882 Kärna kyrka, Östergötland, orgelfasad 1777, förstörd vid brand 1893 Nässjö gamla kyrka, Småland, 1777, uppförd 1789-1791 Hornstull, stadsport och tullhus, Stockholm, 1777, portvalvet rivet 1905, tullhusen rivna 1933 Skeppsholmen, magasin, Stockholm, 1777 & 1779, ombyggt, nu del av Konsthögskolan Tuna kyrka, Medelpad, torn & långhus, 1777, långhus med sadeltak uppfört 1776-1778, torn uppfört först 1937 Uppsala domkyrka, Sturekoret, smidesgaller, 1777 Västra Torups kyrka, Skåne, orgelfasad, 1777 Årstads tingshus, Halland, 1777, rivet, troligen 1973 Ödeshögs kyrka, Östergötland, 1777, ombyggd på 1880-talet Örkeneds kyrka, Skåne, 1777, uppförd 1786-1788 Alvesta kyrka, Småland, orgelfasad, 1778, byggd enligt förslaget av Pehr Schiörlin Stora Kopparbergs kyrka, Falun, torn & altaruppställning, 1778, torn uppfört 1780, omgestaltat 1900, altaruppställningen utbytt 1900 Kils kyrka, Närke, torn, 1778, uppfört 1779-1780 Kläckeberga kyrka, Småland, altaruppställning, 1778, ej utförd Linköping, Stångebro, stenbro, 1778, uppförd 1779-1780, riven vid byggandet av Kinda kanal, ny bro efter ritning 1870 Replots kyrka, Österbotten, Finland, 1778, uppförd 1781 dock utan torn Sollerö kyrka, Dalarna, predikstol, 1778 Säters kyrka, Dalarna, 1778, påbörjad 1780 Silvii skola, Tun, Västergötland, 1778, uppfört 1780-1781, restaurerat 1965 Värnamo kyrka, Småland, orgelfasad, 1778, orgeln byggd 1778, kyrkan riven under 1870-talet</span> Värö kyrka, Halland, orgelfasad, 1778, orgeln revs tillsammans med kyrkan 1855 Västerås domprostgård, 1778, färdigställd 1780, byggnadsminne 1981 Fridlevstads kyrka, Blekinge, torn, 1779, ej utfört Hultsjö kyrka, Småland, 1779, ej utförd, ritningar till ny kyrka av hov- & stadsarkitekt Per Axel Nyström 1859 Korsholm, Toby bro, Österbotten, Finland, 1779, byggd 1781, antikvariskt skyddad 1982 Kättilstads kyrka, Östergötland, orgelfasad, 1779, omarbetning av förslag från Pehr Schiörlin, utförd efter förslaget Gustafskyrkan, Luleå, Norrbotten, 1779, utförd 1787-1790, förstörd vid stadsbranden 1887 Rystads kyrka, Östergötland, 1779, uppförd 1780-1783 Långholmen, Spinnhusbron, Stockholm, 1779, riven Tavastkyro kyrka, Tavastland, Finland, 1779, uppförd 1780-1782, torn först 1880 Bettna kyrka, Södermanland, & gravkor, 1780, ej utförda Heinola residens, Tavastland, Finland, 1780, ej byggt Helgeandsholmen, Greve Pers hus och Nedre kungl. Stallgården, Stockholm, 1780, utförda omkring 1780, rivna 1893 Hemmet, Drottningholm, den före detta Ståthållarbostaden & stall, på Drotningholms slottsområde, Lovön, Uppland, 1781, färdigställd som bostad 1787 Norrströms reglering, Stockholm, inkl. planer att skapa en plats för tecknare, skulptör & professor Johan Tobias Sergels konungastod, 1781 Börringe kyrka, Skåne, 1782, uppförd 1783-1787, karnissvängda huven utbytt mot en pyramidformad under 1870-talet Drottningholmsmalmen, Hertigarnas stall, Uppland, 1782, ombyggt till pensionärsbostäder 1985, byggnadsminne 1987 Rystads kyrka, Östergötland, orgelfasad, 1782