Rumänien

Rumänien () är en enhetlig semipresidentiell republik i Central- och Östeuropa.United Nations, Statistics Division; Composition of macro geographical (continental) regions, geographical sub-regions, and selected economic and other groupings Läst 27 oktober 2011.

Landet gränsar i norr mot Ukraina, i öster till Moldavien och Svarta havet, i söder till Bulgarien, längs med floden Donau, och i väster mot Ungern och Serbien. Rumäniens befolkning utgjorde 20 121 641 personer vid folkräkningen 2011.

Rumäniens moderna historia har präglats av det kommunistiska styret sedan 1947 (Socialistiska republiken Rumänien). Efter en period av svårt förtryck under den kommunistiske diktatorn Nicolae Ceaușescu från 1965 till 1989 blev landet en demokratisk republik.

Rumänien är medlem av militäralliansen Nato sedan 29 mars 2004 och Europeiska unionen (EU) sedan 1 januari 2007.

Historia

I det som är det nuvarande Rumäniens territorium har många folkslag bott genom tiderna, slaver, avarer och hunner. Mellan åren 106 och 271 e.Kr. var en stor del av området en del av Romarriket, under namnet Dacia. Ett arv från denna tid är det rumänska språket som liksom de övriga romanska språken härstammar ifrån romarnas språk latin. Efter detta blev landet hem för diverse folkvandringsstammar, även från Västeuropa. Under medeltiden bildades två rumänska stater: Moldova och Valakiet, medan det mesta av Transsylvanien var ungerskt sedan 900-talet (och ända till 1919).

Från 1500-talet blev Moldova och Valakiet vasaller inom det Osmanska riket. De förenades till România (Rumänien) 1862. Landet fick sin självständighet 1878. Trots ett misslyckat inhopp i första världskriget befann sig landet på segrarnas sida efter kriget och förenades med Transsylvanien.

Andra världskriget Rumänien inträdde i andra världskriget som en neutral stat, när tyskarna ockuperade Polen beviljade Rumänien asyl och skydd för polska regeringsmedlemmar. I enighet med Molotov–Ribbentrop-pakten mellan Sovjetunionen och Nazityskland skulle rumänska Bessarabien införlivas med Sovjetunionen.

Fältmarskalk Ion Antonescu hade tvingat Rumäniens kung Carol II att abdikera. Antonescu utnämnde sig själv till conducător, Rumäniens diktator, och Rumänien ingick allians med Hitlers Tyskland. Antonescu skrev under tremaktspakten den 23 november 1940. Efter förlusterna mot Sovjet 1943 vände opinionen i landet mot Antonescu och sommaren 1944 avsattes han i en statskupp och fängslades. Den nya regimen förklarade krig mot Tyskland och Sovjetunionen intog Rumänien den 23 augusti 1944. En prosovjetisk regering tillsattes den 6 mars 1945, då Rumänien kontrollerades av Röda armén.

Rumänien efter 1945 miniatyr|Rumäniens offensiv mot Nazityskland 1944–1945.|vänster|175x175px Efter andra världskrigets slut befann sig Röda armén i Rumänien. Röda armén återupplivade det tidigare förbjudna kommunistpartiet i landet. Under de tidiga åren utnyttjades Rumäniens resurser av SovRom-avtalen; det var nybildade sovjetisk-rumänska företag som underlättade frakt av rumänska varor till Sovjetunionen till låga priser. Kommunisterna avskaffade monarkin och utropade en kommunistisk enpartistat under ledning av Gheorghe Gheorghiu-Dej.

1965 kom Nicolae Ceaușescu till makten och distanserade officiellt Rumänien från den sovjetiska maktsfären med en egen utrikespolitik. Han påbörjade ett samarbete med Renault för personbilar under namnet Dacia och även passagerarflygplanstillverkning på licens av BAC 1-11. 1967 var Rumänien den första staten i östblocket, efter Sovjetunionen, som återupptog diplomatiska relationer med Västtyskland (se Hallsteindoktrinen).

Rumänien blev inget undantag för östblockets sönderfall i slutet av 1980-talet. Den totalitära diktaturen föll under den Rumänska revolutionen 1989. Efter en hastig och omtvistad rättegång avrättades Ceaușescu och hans hustru Elena Ceaușescu på juldagen samma år. Nationella befrielsefrontens ledare, Ion Iliescu, blev den förste demokratiskt valde presidenten. Nicolae Ceaușescu hade bland annat sålt all mat från jordbruket för att verka utbetalningar på andra håll. De som fick svälta för hans handlingar var lokalbefolkningen medan han själv levde i lyx.

Jordbruket privatiserades efter Ceaușescus fall och befolkningen kunde nu tillverka mat för sitt eget intresse och inte åt staten som tidigare varit fallet. Efter en process som inleddes med ansökan om associationsavtal i november 1992 med sikte på medlemskap 2004, fick till slut Rumänien, tillsammans med Bulgarien, den 25 april 2005 ett anslutningsfördrag och blev fullvärdig medlem i Europeiska unionen den 1 januari 2007.

Geografi Rumänien har en kuststräcka mot Svarta havet och genom landets mitt går östra och södra Karpaterna, som sträcker sig i en vid båge från norr till sydöst och sedan västerut. Landet är beläget i skärningen mellan Centraleuropa (Transsylvanien, Banatet och Maramureș), Balkan (Valakiet och Dobrogea), och Östeuropa (Moldova och Bukovina). Förenta nationerna klassificerar Rumänien som ett östeuropeiskt land geografiskt.

Topografi miniatyr|Satellitbild över landet december 2001, visar var snön breder ut sig.Rumänien har ett varierande landskap med ungefär lika stora delar berg, kuperad terräng och slättland. Karpaterna sträcker sig från norr till sydväst i en båge och dominerar mellersta Rumänien. 14 toppar når höjder över 2 000 m ö.h., där det högsta berget - Moldoveanu - når 2 544 meter över havet. Bergen omger den Transsylvanska platån. Strax söder och öster om Karpaterna förändras landskapet till Valakiets och Moldaviens slättland, som hänger samman med den sydryska slätten.

Hydrografi En stor del av Rumäniens gräns mot Serbien och Bulgarien utgörs av floden Donau. Donau går sedan ihop med Prut, som utgör gräns mot Moldavien. Donau flyter ut i Svarta havet i Donaudeltat. Då många av Rumäniens gränser består av floder, och eftersom Donaudeltat ständigt expanderar mot havet, ungefär 2–5 meter årligen, har Rumäniens landyta förändrats under de senaste årtiondena. Landets yta har ökat från omkring 237 500 km² 1969 till 238 391 km² 2005.

Klimat Rumänien har stora temperaturväxlingar. Högsta temperatur, 44,5 grader Celsius är uppmätt den 10 augusti 1951 i Ion Sion. Lägsta temperatur, −38,5 grader Celsius är uppmätt i Bod den 24 januari 1942. Landet har måttlig nederbörd med även snöfall på vintern.

Styre och politik thumb|Nicolae Ceaușescu, Rumäniens generalsekreterare (1965-1989). Författning och styre

Rumänien är en demokratisk republik med ett semipresidentiellt system.

Parlamentet

Den lagstiftande makten innehas av parlamentets två kammare, Senat (senaten), med 140 medlemmar varav 18 representanter för de etniska minoriteterna, och Camera Deputaților (deputeradekammaren), med 345 medlemmar. Medlemmarna i varje kammare väljs vart fjärde år.

Presidenten

miniatyr|höger|Traian Băsescu med George W. Bush.

Landets president väljs i direkta val vart femte år (sedan 2004, tidigare vart fjärde år). Presidenten utser en premiärminister, som leder regeringen. Övriga regeringsmedlemmar utses i sin tur av premiärministern och utnämns av presidenten. Regeringen är underställd parlamentets godkännande. Konstitutionen godkändes i en folkomröstning den 8 december 1991 och bygger på den femte franska republikens dito. I oktober 2003 godkändes omfattande ändringar för att anpassa den till EU-lagstiftningen. I och med valen 2008 har Rumänien en liberal regering.

Administrativ indelning

Republiken Rumäniens territorium är indelat i 41 län (județe) som i sin tur är vidare indelade i (stor)städer (municipii), städer (oraşe) och (lands)kommuner (comune). Det finns 320 städer (varav 103 med den högre statusen municipiu) och 2 854 kommuner. Länen leds vart och ett av en landshövding som utses av regeringen. Huvudstaden Bukarest tillhör inget län utan utgör istället en separat enhet med likvärdig administrativ status som länen.

Namn Förkortning Residensstad Yta (km²)Alba ABAlba Iulia 6 242Arad ARArad 7 754Argeș AGPitești 6 862Bacău BCBacău 6 621Bihor BHOradea 7 544Bistrița-Năsăud BNBistrița 5 355Botoșani BTBotoșani 4 986Brașov BVBrașov 5 363Brăila BRBrăila 4 766Buzău BZBuzău 6 103Caraș-Severin CSReșița 8 514Călărași CLCălărași 5 088Cluj CJCluj-Napoca 6 674Constanța CTConstanța 7 071Covasna CVSfântu Gheorghe 3 710Dâmbovița DBTârgoviște 4 054Dolj DJCraiova 7 414Galați GLGalați 4 466Giurgiu GRGiurgiu 3 526Gorj GJTârgu Jiu 5 602Harghita HRMiercurea Ciuc 6 639Hunedoara HDDeva 7 063Ialomița ILSlobozia 4 453Iași ISIași 5 476Ilfov IFBukarest¹ 1 583Maramureș MMBaia Mare 6 304Mehedinți MHDrobeta-Turnu Severin 4 933Mureș MSTârgu Mureș 6 714Neamț NTPiatra Neamț 5 896Olt OTSlatina 5 498Prahova PHPloiești 4 716Satu Mare SMSatu Mare 4 418Sălaj SJZalău 3 864Sibiu SBSibiu 5 432Suceava SVSuceava 8 553Teleorman TRAlexandria 5 790Timiș TMTimișoara 8 697Tulcea TLTulcea 8 499Vaslui VSVaslui 5 318Vâlcea VLRâmnicu Vâlcea 5 765Vrancea VNFocșani 4 857Bukarest B Bukarest 238

¹De flesta administrativa funktioner för länet Ilfov styrs från Bukarest, men vissa myndigheter är utplacerade i städerna Buftea och Otopeni.

Ekonomi och infrastruktur

År 2000 tjänade rumänerna i genomsnitt motsvarande 900 kronor i månaden. Skattesänkningar genomfördes fem år senare.

Tillgången till bostäder var tidigare dålig, men hade förbättrats till slutet av 00-talet. Det var dock mycket dyrt att hyra och köpa bostäder, särskilt i Bukarest. Kvaliteten på bostäderna varierade och många familjer var trångbodda. Många bostäder, särskilt på landsbygden, hade problem med vattentillförsel, el och uppvärmning. Det var vanligt med elavbrott.

År 2008 uppgick arbetslösheten till 3,5 procent. Inkomsten var 36 procent högre i städer än på landsbygden 2009 och året därpå beräknades omkring 10 procent av befolkningen leva under fattigdomsgränsen. Av dessa levde 90 procent på landsbygden. Hälften av befolkningen levde i "materiell fattigdom" 2010, vilket är ett mått som inte mäter inkomsten utan vilka resurser och tillgångar man har. Det var den högsta fattigdoms EU, vid sidan av Bulgarien.DN 14 november 2010, Sid 22, 23 och 24 Under det tredje kvartalet 2011 var den totala månatliga genomsnittliga inkomsten 558 euro per hushåll (cirka 5 000 kr). År 2012 var arbetslösheten 7 procent.

Under 2010-talet ökade levnadsstandarden snabbt. Rumänien hade 2016, tillsammans med Polen, den starkaste tillväxten i EU, 6 procent. År 2017 var den genomsnittliga nettoinkomsten 515€ i månaden.

Bukarest är Rumäniens finansiella centrum med en rad huvudkontor för banker och andra storföretag. Bland annat har Dacia, Faur och Petrom sina huvudkontor i staden. Banker med säte i staden är bland andra BRD – Groupe Société Générale och Raiffeisen Romania. Näringsliv Av statligt ägda företag (varav 263 industrier) privatiserades hälften år 1997. Den kraftiga privatiseringen gjorde att landet fick fördubblad arbetslöshet på två år och våldsamma demonstrationer i Bukarest 1999 med flera tusen skadade och gripna. Men sedan dess har arbetslösheten sjunkit och 2008 hade arbetslösheten sjunkit till 3–4 procent. Arbetslösheten i Rumänien har varit relativt låg och pendlat mellan fem och sju procent under senaste decenniet och den har varit låg i Rumänien ur ett internationellt perspektiv om man jämför med andra öststater såsom Polen där arbetslösheten varit uppåt 15 procent. Jord- och skogsbruk, fiske

Rumänien

Źródło i licencja