Försvarsbeslutet 2015

Försvarsbeslutet 2015 (regeringens proposition 2014/15:109) fattades den 16 juni 2015 av Sveriges riksdag och medför en inriktningsändring då man till skillnad från de föregående försvarsbesluten åter ökar anslagen och flyttar tillbaka fokus till nationellt försvar av Sveriges territorium.Svenska Dagbladet (debatt): Mer pengar och fokus på nationellt försvar Publicerat 29 april 2015 Läst 11 november 2015

Försvarsbeslutet föregicks av en omfattande debatt. Både folkpartiets ledare Jan Björklund och överbefälhavaren General Sverker Göranson ansåg emellertid att anslagshöjningarna var för låga, Försvarsmakten ansåg att nödvändiga tillskott för att kunna fullfölja beslutet var 17,5 miljarder att jämföra med tilldelat tillskott på 10,2 miljarder. Sveriges Television: Parterna överens om nytt försvarsbeslut Publicerat 17 april 2015 Läst 11 november 2015Sveriges Television: Björklund: Försvarsbeslutet en besvikelse Publicerat 19 april 2015 Läst 11 november 2015Sveriges Television: ÖB: Det återstår en risk Publicerat 18 april 2015 Läst 11 november 2015 Debatten fick sitt stora genomslag då överbefälhavaren Sverker Göranson i en intervju till svenska dagbladet sade att försvaret bara kunde försvara en begränsad del av Sverige i högst en vecka. Diskussionen fortlöpte sedan parallellt med flera kränkningar av svenskt luftrum samt Rysslands invasion av Ukraina.

Bakgrund miniatyr|200px|höger|ÖB Sverker Göranson hävdade att endast en begränsad del av Sverige kunde försvaras i högst en vecka. miniatyr|200px|höger|Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) menade att försvaret var ett särintresse. Under Almedalsveckan i juli 2012 gick ÖB Sverker Göranson ut i media och uppgav att de dåvarande ekonomiska ramarna ej skulle hålla efter den dåvarande inriktningsperioden. ÖB ansåg alltså att det i Försvarsmaktens budget behövde tillföras två miljarder kronor årligen från 2015, dock utan de 60 och 80 E/F-versionen av Jas 39 Gripen inberäknade som behövde finansieras på något sätt. ÖB menade vidare att om inte Försvarsmakten tillförs medel för att lösa de uppgifter de har, skulle de bli tvungna att välja bort hela eller delar av organisationen. Det vill säga att försvarsgrenar eller truppslag väljs bort ur det svenska försvaret.Sverigesradio.se (2012-07-01) ÖB: Pengarna räcker inte till hela försvaret Läst 8 juli 2012Dn.se (2012-07-01) ÖB: Välj mellan marinen och armén Läst 8 juli 2012

I en rapport gjord 2012 av FOI, påpekades att det nuvarande läget i Sveriges närområde kan tvinga Sverige att öka andelen av BNP som går till försvarsanslaget. 2012 gick 1,2% av BNP till försvarsanslaget, jämfört med 2002 då motsvarande siffra var 1,7 procent, 1992 2,5 procent och 1982 2,9 procent.Svd.se (2012-09-17) Nya hotbilder i hemlig rapport Läst 29 september 2012

En större debatt om försvaret tog fart sedan Överbefälhavaren i en intervju med Svenska dagbladet den 30 december 2012 sade att försvaret med dåvarande anslag kunde försvara Sverige i högst en vecka och efter en tids debatt kallade statsminister Fredrik Reinfeldt försvaret för ett "särintresse" vid en pressträff i riksdagen den 28 januari.Svd.se (2013-02-03) Envig om försvaret utan vinnare Läst den 11 februari 2013 Åsikten om försvaret som ett särintresse delades emellertid inte av vice statsminister Jan Björklund som den 10 februari uttalade sig om att han bland annat ville återmilitarisera Gotland och återuppsätta 4-5 brigader, en åsikt som delades av Kristdemokraterna och till viss del av Socialdemokraterna medan Centerpartiet uttalade sitt stöd för Reinfeldt.Svt.se (2013-02-10) Björklund i SVT-intervju: Ge försvaret mer pengar Läst 11 februari 2013Svt.se (2013-02-11) Även talesperson för KD vill stärka försvaret Läst 11 februari 2013Svt.se (2013-03-11) Hultqvist (S): Delar av Björklunds analyser är riktiga Läst 11 februari 2013

Debatten fick ytterligare fart då Svenska Dagbladet den 22 april 2013 avslöjade att ryskt bombflyg på långfredagen samma år genomfört en bombövning utanför Gotska sandön, där man enligt en försvarskälla simulerade anfall mot strategiska punkter i Sveriges försvar, utan att Försvarsmakten agerat.Svd.se (2013-04-22) Ryskt flyg övade anfall mot Sverige Läst 22 april 2013 Denna händelse som kom att bli känd som Ryska påsken blev sedermera ett återkommande tema i försvarsdebatten som föregick försvarsbeslutet.

Försvarsberedningens rapport I maj 2013 inkom riksdagens försvarsberedning med sin rapport inför försvarsbeslut 2015. Rapporten innehöll en omvärldsbedömning för överskådlig tid, innebärande 5-12 år framåt i tiden. Försvarsberedningen ansåg att ett enskilt väpnat angrepp mot Sverige var osannolikt även fortsättningsvis. Däremot fastslogs att situationen i Sveriges närområde var mera osäker än tidigare, bland annat ansågs Rysslands vilja till militär upprustning och politiska inriktning anses som oroande. Men att det är långt kvar till övningar av den storleken som Sovjetunionen genomförde.http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5550978 I mitten av juli 2013 blev det känt att Ryssland genomförde en beredskapsövning med 160.000 soldater. Övningen genomfördes tillsammans med Kina i östra delarna av gränslandet mellan de två länderna. Övningen var det största militärövningen i världen sedan 1967.

Nya satsningar miniatyr|300px|vänster|Moderaterna föreslog att satsningen på Stridsvagn 122 som skjutits upp 2009 skulle genomföras. Under sommaren 2013 framlade Moderaterna planer på olika satsningar på försvaret. Man presenterade satsningar på Karlsborgs flygplats för 122 miljoner, och en miljardsatsning på en uppgradering på 42 vagnar av de 120 stycken Stridsvagn 122 Sverige förfogar. Dock var det inga nya satsningar som regeringen framhävde, utan en längre tids investeringar som Försvarsmakten tidigare aviserat om, men vilka genom försvarsbeslutet 2009 sköts på obestämd framtid.

I början av september 2013 meddelade regeringen att man gradvis avsåg höja försvarsbudgeten fram till 2017. Totalt 1,4 miljarder kronor extra skulle komma att läggas på personal och övningar meddelade försvarsminister Karin Enström. Nyheten mottogs positivt av Försvarsmakten men man påpekade att mera pengar skulle vara nödvändigt för att myndigheten långsiktigt skulle klara av sina uppdrag, inte minst på materielsidan.http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5639814 Socialdemokraternas försvarspolitiske talesman Peter Hultqvist kallade ökningen för en "puts i marginalen" och påminde om att försvaret skulle behöva ytterligare omkring 30 miljarder kronor de närmsta tio åren.http://www.dn.se/nyheter/sverige/mer-pengar-till-forsvarsmakten/

I en undersökning gjord av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, under 2013 som presenterades i januari 2014 uppgavs det att 52 % hade "mycket eller ganska lågt förtroende" för den i Sverige förda försvarspolitiken i jämförelse med 44 % 2012 och 35 % 2011, endast 26 % sade sig ha "mycket eller ganska bra förtroende" för densamma till skillnad från 40 % 2011. Vidare var 45 % oroliga för utvecklingen i Ryssland att jämföra med 37 % 2011 och dessutom förordade 44 % ett värnpliktsförsvar mot 34 % för yrkesförsvar.Pressmeddelande från MSB 2014-01-12 Läst 2014-01-12

Konflikten i Ukraina miniatyr|höger|300px|Soldater utan nationalitetsbeteckningar på Krim under Krimkrisen 2014. I och med Rysslands aggression mot Ukraina under våren 2014 krävde flera ledamöter i Försvarsutskottet höjda anslag till försvaret och ordförande Peter Hultqvist ville att försvaret skulle öka den militära närvaron på Gotland.http://www.svd.se/nyheter/inrikes/ryskt-hot-kan-ge-mer-forsvarspengar_3323350.svd Folkpartiets ledamot i försvarsutskottet Allan Widman sade sig i en intervju med SVT vara "bombsäker" på att Försvarsbeslut 2015 skulle komma att leda till höjda försvarsanslag.http://www.svt.se/nyheter/utrikes/ryssland-och-svenska-forsvaret Som ett svar på debatten om öka den militära närvaron på Gotland, svarade ÖB Sverker Göranson i DN debatt den 12 mars 2014, med att "”Vår försvarsstyrka hänger inte på skyddet av Gotland”. Han menade att man inte skulle låsa sig vid kortsiktiga lösningar och att det skulle krävas mer ekonomiska resurser för att den dåvarande insatsorganisation skulle kunna klara och lösa modern strid. Vidare menade ÖB att det är av betydelse att ta ställning till hela Försvarsmaktens behov och att hålla fast vid att fullfölja reformen.

Den 19 mars 2014 kommenterade Sveriges Finansminister Anders Borg Rysslands utveckling och påpekade att en inte obetydlig förstärkning av de långsiktiga ramarna för försvaret kan behövas. Borg yttrade sig med "Vi har bekymmer med luftförsvaret, vi har ett starkt flygvapen men det kan man möjligen behöva se över, vi har en diskussion kring ubåtar som vi kanske behöver titta igenom ett varv till och vi behöver gå igenom våra potentiella resurser, det vill säga hur mycket vi ska kunna dra samman i ett akut läge". Dock underströk han med att förslagen framför allt ska komma från försvarsberedningen och försvarsministern.

I början av april 2014 gick Moderaterna ut med olika förstärkningar inom Försvarsmakten, där man bland annat ville förstärka med mer luftvärn, ubåtsköp och fler Jas-plan. Där försvarsminister Enström menade att de fyra planerade ubåtarna inte räcker till, utan att det behövs minst fem. Istället för att bygga om befintliga Gripen C/D till Gripen E, föreslog man också att behålla C/D-versionerna och tillverka 70 ny Gripen E. Den socialdemokratiska ordföranden i försvarsutskottet Peter Hultqvist, bemötte det hela med "Det är lite panik över det hela. Man beter sig på ett väldigt yrvaket sätt!".

Den 22 april 2014 gick samtliga regeringspartier ut och meddelade ett förslag till höjning av försvarsanslagen stegvis fram till 2024. Där bland annat antalet stridsflygplan ska öka från de beslutade 60 Jas 39 E till 70. Vidare ville man revidera målet på ubåtar och att numerären skulle bestå av totalt fem ubåtar. Därtill ville man tidigarelägga anskaffningen av luftvärn med medellång räckvidd, samt öka Försvarsmaktens närvaro på Gotland och över Östersjön. Förslaget mötes av kritiska röster från Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven. Där han uttryckte sig med att det är oerhört slarvigt hanterat, då regeringspartierna försöker gör upp om försvarspolitiken på egen hand, och innan försvarsberedningen, där alla partier ingår, ska presentera sina förslag.

Två dagar efter regeringspartiernas utspel, gick försvarsminister Karin Enström ut i media, och uttryckte sig med att hon ville utrusta nya Jas med kryssningsrobotar. Det förslaget togs emot positivt av socialdemokraterna, där Peter Hultqvist (S) ordförande i försvarsutskottet kommenterade det med "Jag har tagit upp det här tidigare i olika sammanhang, också i försvarsberedningen, att vi bör skaffa oss den här kapaciteten".

Försvarsberedningens slutgiltiga rapport miniatyr|250px|höger|JAS 39 Gripen i svensk tjänst 2009 miniatyr|250px|höger|Den svenska ubåten HMS Gotland (Gtd). Den 15 maj 2014 presenterade Försvarsberedningen sin slutgiltiga rapport inför försvarsbeslut 2015. Rapporten hade försenats då Regeringen och Socialdemokraterna inte kunnat komma överens om den ekonomiska planen för försvaret. Socialdemokraterna ville utöka försvarsbudgeten med ytterligare 900 miljoner kronor redan de närmsta åren, medan regeringen motsatte sig detta.http://www.svt.se/nyheter/inrikes/gral-nar-beredningen-presenterades

Enligt beredningen var Rysslands agerande mot Ukraina och övertagandet av Krimhalvön den största utmaningen mot den europeiska säkerhetsordningen på över 25 år. Och att utvecklingen får negativa konsekvenser både regionalt och globalt. Man menade också att svenska försvaret behöver snabbare inställningstider och att förband ska vara tillgängliga inom några dagar eller max en vecka om en krigssituation skulle uppkomma.

De förslag som beredningen hade lyckats komma överens om var bl.a.http://www.regeringen.se/content/1/c6/24/04/14/131a6135.pdf