Genusvetenskap, eller genuskunskap, är en tvärvetenskaplig och ofta intersektionell akademisk disciplin inom kritisk teori som huvudsakligen fokuserar på att kartlägga och analysera vilken roll kön och genus spelar i samhället. Genusvetenskap studerar hur individer och grupper påverkas av könsidentitet och könsnormer, och undersöker både hur människor förtrycks och privilegieras på grund av sitt kön, i samverkan med andra faktorer som etnicitet, klass och sexualitet. Forskningen fokuserar på ojämlikheter och strävar efter att främja ett jämlikhetsideal i form av lika möjligheter för alla oavsett kön, samtidigt som den belyser hur kön interagerar med andra faktorer som etnicitet, klass och sexualitet för att skapa komplexa former av makt och förtryck.
Genusforskning utgår ofta från skillnader i utfall och analyserar orsaker till varför dessa skillnader uppstår. Olika utfall som härleds till ojämlikhet i möjligheter och strukturella faktorer betraktas i enlighet med jämlikhetsidealet som orättvisa. Genusvetenskap ifrågasätter ofta hur biologiska skillnader mellan könen används som argument för att legitimera ojämlikhet eller begränsa individers möjligheter baserat på deras kön och fokuserar på hur biologiska skillnader förstärks och tolkas genom sociala normer och kulturella förväntningar på individens livsval.
Att anlägga ett genusperspektiv kan beskrivas som att betrakta livet och samhället som konsekvent präglat av förhållanden mellan könsroller. Idéer om könsroller anses existera i all mänsklig erfarenhet och verksamhet och dessa idéer förmodas ligga till grund för hur sociala strukturer formas. Genusvetenskaplig forskning kan innefatta allt från övergripande materialistiska analyser av resursfördelning i samhället till kartläggning av informella maktstrukturer i en specifik, begränsad kontext.
Historik När man talar om feminismens utveckling talar man ofta om tre vågor, en analogi som uppstått i och med att feminismens historia ser ut att ha präglats av gradvis stegrande uppgång följd av fall, följd av uppgång på nytt.Pilcher & Whelehan 2004 Det var med den andra vågen som kvinnorörelsen började vända blicken mot vetenskapen och man hävdade då att vetenskapen var androcentrisk och könsblind. Här syftade man bland annat på att studier som utgav sig forska på ”människor” faktiskt bara forskade på män, och att beskrivningar av kvinnors erfarenheter till stor del saknades i vetenskapen. ”Women's studies” blev således ett forskningsämne på amerikanska universitet i slutet på 1960-taletHedlin 2004 och på 1970-talet började det som vi idag kallar genusvetenskap växa fram i Sverige, då under beteckningen kvinnohistoriaOhlander & Strömberg 2004 eller kvinnovetenskap.
Kvinnovetenskapens huvudsakliga syfte var initialt att synliggöra kvinnor och kvinnors erfarenheter då man ansåg att den tidigare mansdominerade forskningen misslyckats med detta. Forskningen var vid denna tid huvudsakligen tilläggsforskning, den försökte "täppa till hål" i tidigare forskning.Vetenskapsrådet 2005 Namnet kvinnovetenskap (women's studies) var en tydlig signal för ståndpunkten att kvinnors erfarenheter var relevanta i vetenskapliga sammanhang, och detta är en av orsakerna att namnet dröjt kvar även då forskningen kommit att få ett mycket bredare fokus.
Idag har dock namnet genusvetenskap (gender studies) blivit allt mer utbrett. Detta beror bland annat på att teorierna utvecklats till att inkludera mer förfinade och varierande förståelser av den process varigenom skillnad mellan könen skapas och upprätthålls. En annan vidareutveckling är att man på ett nytt sätt börjat uppmärksamma maskulinitet, det vill säga manliga könsroller och de för- och nackdelar som följer av den plats män tilldelas i det könsstrukturerade samhället. I Sverige är trenden att börja beskriva forskningen och utbildningen som genusvetenskap snarare än kvinnovetenskap tydlig då 20 av 22 centra för kvinno-/genusforskning på svenska universitet år 2006 har ordet ”genus” i sitt namn.Nationella sekretariatet för genusforskning 2006
Teori Genusvetenskaplig teori är i mångt och mycket det samma som feministisk teori och inom genusvetenskapen används begreppen ofta synonymt. Även om alla de som idag anses ha bidragit till den teoretiska utvecklingen inte själva kallade sig feminister (exempelvis på grund av att ordet ännu inte börjat användas och/eller på grund av patriarkala strukturer som gjorde benämningen ofördelaktig) så är det möjligt att urskilja en kanon (jämför med kulturell kanon), alltså en uppsättning texter och författare som oftare än andra betraktas som tillhörande de "feministiska klassikerna" (Se till exempel Esseveld & Larsson 1996; Östholm 2006). Bland dessa kan exempelvis nämnas Mary Wollstonecrafts "Till försvar för kvinnans rättigheter" (1792), J.S. Mills "The subjection of women" (1869) och Simone de Beauvoirs ”Det andra könet” (1949). Exempel på svenska feministiska klassiker är Ellen Keys ”Missbrukad kvinnokraft” (1896), Elin Wägners ”Väckarklocka” (1941) och i modernare tid Nina Björks "Under det rosa täcket" (1996).
Den genusvetenskapliga kunskapsbildningen under den senare hälften av 1900-talet är både omfattande och heterogen. Genusvetenskapen är i sin grund tvärvetenskaplig och har influenser från bland annat sociologi, filosofi och psykologi. En av de stora tänkare vars teorier haft särskilt stort inflytande för den genusvetenskapliga sociologin är Karl Marx, både i sig själv och genom efterföljare som Louis Althusser och Antonio Gramsci. Detta trots att Marx själv inte hade så mycket att säga om kvinnor och genus.Scott & Jackson 2002 I den psykoanalytiskt influerade feminismen har Jacques Lacans omläsning av Freud på samma sätt haft stor betydelse (Zoonen 1994; Se även Kaplan 2000). Här skall dock noteras att det inte handlar om något oreflekterat anammande av tidigare teorier utan till stor del kritiska läsningar och omarbetningar. Genusvetenskapen har i sin tur haft inflytande på andra områden vilket inte bara resulterat i integrering av genusperspektiv i olika discipliner utan också i att tydligt interdisciplinära vetenskaper börjat växa fram. Exempel på sådana är genushistoria och genusmedicin. Pilcher och Whelehan (2004) framhåller att genusvetenskaplig teori ständigt sprider sig till nya ämnen även om integrering av genusperspektiv inte alltid sker utan svårigheter.
Centrala begrepp Könsroller, kön och genus Under 1920- och 1930-talen såg samhällsvetenskapliga forskare könsroller (femininitet och maskulinitet) som önskvärda karaktärsdrag hos kvinnor respektive män. Huruvida man var en representativ man eller kvinna ansåg man kunna mäta med personlighetstester. Denna syn på könsroller revolutionerades på 1960-talet genom att feminister hävdade att könsrollerna inte var givna av naturen, utan att de tillskrevs människor av kulturen. Feministerna menade att sådant som att män skulle vara försörjare och kvinnor hemmafruar inte var en biologisk "naturlighet" utan en orättvis idé, då försörjarrollen gavs högre status.Steans 1998 Ett genomgående teoretiskt grepp i genusforskningen har sedermera varit att skilja på det biologiska könet (kön) och det socialt konstruerade könet (könsroll).
Genus, från latin och betyder "födelse" eller "ursprung", började användas mer allmänt i Sverige på 1980-talet.Blomqvist 2005 Genus kom då att ersätta begreppet könsroll bland annat då det senare upplevdes signalera att en könsidentitet var något man bara kunde hoppa i eller ur, som en skådespelare på teatern växlar mellan roller. Genus är dock även ett vidare begrepp än könsroll i det att det inte huvudsakligen eller enbart syftar till en viss identitet utan också hur könsskillnader konstrueras i social interaktion och hur dessa skillnader förhåller sig till varandra. Genus kan ses både som ett tillstånd och som en process och analyseras både på mikro-, meso- och makronivå. Genus kan inte sägas tillhöra något särskilt samhälleligt område, det kan studeras överallt eftersom uppdelningen av människor efter kön genomsyrar samhället. Enligt Vetenskapsrådet kan detta beskrivas som att "Genus är en term som pekar på en särskild aspekt av allt mänskligt liv".
Uppdelningen i kön och genus är inte oomstridd. Teoretiker som exempelvis Judith Butler hävdar att även kön måste betraktas som en social konstruktion eftersom föreställningarna om kön redan finns i världen när barnet föds (se Butler 1990). Enligt en sådan teori kan uppdelningen i kön och genus ses som något som essentialiserar kön, det vill säga får det att framstå som att det under könsrollerna finns en "naturlig" grund. I praktiken ser det nu ut så att vissa forskare använder sig av båda begreppen "kön" och "genus" (eller "sex" och "gender") medan andra föredrar att bara använda ett av dessa. Det genusforskare har gemensamt är dock att de alla forskar på vad de menar sociala konstruktionen av män och kvinnor, hur denna konstruktion upprätthålls och vad den får för konsekvenser.
Att anse att genus är en social produkt är i det här sammanhanget inte det samma som att förneka den materiella existensen av rent fysiska skillnader mellan människor. Däremot så anser många genusvetare att vår uppfattning om vad som är biologiskt är kulturellt påverkad.Don Kulick i Elf & Paborn 2004 Hur mycket av vår förståelse av kön som är beroende av det sociala råder det delade meningar om. En vanlig socialkonstruktivistisk ståndpunkt är dock att det materiella i sig inte kan skapa någon förståelse utan att vi behöver ett språk och en social värld för att kunna skapa mening (Se till exempel Hall 1997). Det är sådan socialt konstruerad kunskap som ofta analyseras i genusvetenskap.
Den största delen av genusvetenskapen är socialkonstruktivistisk, men exempel på en feministisk teoretiker som bestridit idén att genus är en social konstruktion är Shulamith Firestone som i sin The Dialectic of Sex (1970) hävdade att kvinnors förmåga att föda barn är vad som gör dem underordnade män. Det enda sättet kvinnor kan bli fria från mäns uppfattade förtryck är enligt denna teori att utveckla tekniska möjligheter att slippa föda barn.
Binär könsuppfattning Uttrycket binär könsuppfattning brukar användas om tanken att det finns två motsatta kön. Binärt (bi=2) är något som kan anta ett av två värden, ofta betecknade 0 och 1 eller udda-jämnt. Ett exempel är näst sista siffran i det svenska personnumret, där udda står för det juridiska könet man och jämnt för det juridiska könet kvinna. Linjärt kön handlar om uppfattningen att en persons kropp, personnummer, könsidentitet, pronomen, namn, könsuttryck och reproduktiva organ alltid är entydigt maskulina eller feminina och stabila livet ut. Linjärt är någonting som följer en linje. Den som följer idealet om linjärt kön kan kallas cisperson. Synen på kön som binärt definierar transpersoner som avvikare, enligt den så kallade tvåkönsnormen. Olika genusvetenskaplig analyser har beskrivit hur en binär könsuppfattning också är en förutsättning för heteronormen, det vill säga antagandet om att heterosexualitet – att kvinnor ska begära män, enbart män, och vice versa – är naturlig och omfattar alla.
Andrafiering Andrafiering beskriver en process där till exempel icke-vita och kvinnor definieras som ”De Andra”. Begreppet är centralt inom bland annat postkolonial feminism och visar på en tvåriktad process där föreställningen om vissa personer som “De Andra” samtidigt skapar en föreställning om ett “vi”. Den huvudsakliga funktionen som denna process fyller behöver alltså inte vara att konstruera grupper som just De Andra, utan att skapa ett vi. Konstruktionen av ”De Andra” sker ofta i det vardagliga och visar sig genom förutfattade meningar, föreställningar och normer om andra personer. Genom bland annat bilder, språk och stereotyper görs exempelvis minoritetsgrupper till någonting i grunden annat än majoritetsgruppen i ett samhälle, skillnaderna mellan grupperna förstärks och grupperna tillskrivs en viss position i ett hierarkiskt system.