Götaplatsen

Götaplatsen är en stor öppen plats i söder om Kungsportsavenyen i stadsdelen Lorensberg i Göteborg. Den omges av några av stadens större kulturinstitutioner som Göteborgs konstmuseum, Konsthallen, Konserthuset och Stadsbiblioteket samt Stadsteatern. Götaplatsen korsars från väster av Viktor Rydbergsgatan, som därefter byter namn till Berzeliigatan. Till platsen ansluter även Gösta Rahmns Gata, Fågelsången, Stenhammarsgatan och Geijersgatan.

Platsen fick sitt namn 1914 troligen efter landeriet Götaberg, som låg i närheten, och även beroende av läget i staden. Den övre södra delen av Götaplatsen är byggnadsminne sedan 25 april 2017.Götaplatsen, Bebyggelseregistret, RAÄ.

Bakom konstmuseet ligger Näckrosdammen och Landsarkivet. Här låg även Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet i byggnaden Artisten.

Utsträckning Götaplatsen täcker en rektangulär yta runt mötet mellan Berzeliigatan och Viktor Rydbergsgatan. Detta inkluderar vägen i Kungsportsavenyens södra förlängning, mellan Stadsbiblioteket och kvarteret med biograf Göta. Dessutom finns gatuadresser med namnet Götaplatsen längs med nordsidan av Göteborgs konstmuseum. Götaplatsen täcker således en yta framför flera kvarter.(Kartvisning i hitta.se). hitta.se. Läst 6 juni 2016.

Historik miniatyr|Götaplatsen så som den såg ut 1944. Till vänster syns Stadsteatern och till höger konstmuseet. I bakgrunden, mitt i bild ses Milles Vingarna på sin kolonn, som flyttades hit i slutet av 1939. Vid den här tiden var det även bilparkering på mitten av Götaplatsen. miniatyr|Poseidon med konstmuseet i bakgrunden till höger, med skulpturen Vingarna, restaurangen Fond, Artisten till vänster och än längre bak Lisebergstornet.

Första åren och Konstmuseet År 1914 fick Götaplatsen sitt namn, men fram till 1923 var området obebyggt, och en del av Landeriet Lorensberg, senare Lorensbergsparken. Götaplatsen ritades av arkitekterna Sigfrid Ericson och Arvid Bjerke och bygget påbörjades 1921 för att färdigställas till Göteborgs 300-årsjubileum, Jubileumsutställningen 1923, då Konstmuseet och Konsthallen i klassicistik stil stod klara.

En stor del av södra delen av Götaplatsen är terrasserad i sten med breda trappor som leder upp mot konstmuseets sju höga valv. Fram till mitten av 1990-talet låg konstmuseets ingång längst upp i denna valvgång. 1996 invigdes den nuvarande entrén som är insprängd i berget under museet, ett antal plan längre ned, närmare gatuplanet, där också Hasselblad center och restaurangerna Mr P och Toso är inrymda. Mitt emot Göteborgs konsthall, som ligger som en fristående sidobyggnad till konstmuseet i Götaplatsens sydostliga hörn, stod en triumfbåge som var ingången till utställningsområdet under Jubileumsutställningen. Denna triumfbåge revs cirka 1928. Åren 1923–1926 fanns Johan Tobias Sergels bronsbyst av Gustav III på ett podium av svart marmor placerad uppe på den östra sidan av terrassen framför konstmuseet.

1930- och 1940-talen Klockan 19.15 den 24 september 1931 invigdes Carl Milles staty Poseidon på Götaplatsen, men redan 20 november 1927 hade brunnskaret placerats där, med inslag av vidunder, tritoner, najader, fiskar och sjöjungfrur. År 1931 började man anlägga Göteborgs stadsteater, som invigdes den 29 september 1934. Året därpå, den 4 oktober 1935, invigdes det funktionalistiska konserthuset som byggts på andra sidan Götaplatsen, nedanför konsthallen. Kring 1940 flyttades Milles 270 centimeter höga skulptur Vingarna från sin tidigare plats på Bastionsplatsen innanför Vallgraven och placerades på en hög kolonn, ungefär där bysten av Gustav III tidigare stod.

Stadens styrande uttryckte sig så här om Poseidon: "Att i sjöfartens stad Göteborg uppsätta en staty av Poseidon, en av den forngrekiska mytologins övergudar och havets härskare, kan inte annat än glädja varje sann göteborgare."

Senare år miniatyr|Tre kvinnor sitter på en bänk vid Götaplatsen i Göteborg, 1952. I bakgrunden Carl Milles staty Danserskorna. Den 15 juni 1950 startade det första Midnattssolsrallyt (senare Svenska Rallyt) från Götaplatsen med 30 deltagare, samtidigt med Stockholm (73) och Falsterbo (23).Bilen går vidare : 50 år med KAK i motorismens tjänst : en bokfilm, Per-Erik Lindorm, Kungliga Automobilklubben, Stockholm 1953, s. 76

Parkeringsplatserna framför biografen Göta vid Götaplatsen, togs bort i februari 1965. Skälet var att korsningen Avenyn-Berzeliigatan var mycket olycksdrabbad. En av anledningarna var de parkerade bilar, som skymde sikten för de som kom från Berzeliigatan och skulle svänga ner på Avenyn. Även bilister från Viktor Rydbergsgatan hade svårt att upptäcka bilar på Avenyn. Utrymmet som då skapades direkt utanför Göta användes som bussfil.GHT, 26 februari 1965, "P-platserna vid Götaplatsen försvunna."

År 1967 öppnade Göteborgs stadsbibliotek. Detta ligger granne med Lorensbergsteatern, nedanför Stadsteatern på andra sidan Berzeliigatan vid Lorensbergsparken.

År 1968 stod en östlig tillbyggnad av konstmuseet färdig, ritad av arkitekten Rune Falk.

I april 2016 invigdes vattenspelet mellan Stadsbiblioteket och Götapalatset. Det kostade 30 miljoner kronor att anlägga.

Södra delen — byggnadsminne Bakgrund Under 1917 och 1918 utlystes arkitekttävlingar för gestaltning av Götaplatsen. Planen var att arbetet skulle vara färdigt till Jubileumsutställningen 1923 och att platsen skulle utgöra "en monumental avslutning på Kungsportsavenyn"; det fanns däremot inget krav på något konstmuseum.Hagelqvist (2015) sid. 344.

Efter den andra tävlingsomgången tilldelades uppdraget arkitektkonsortiet ARES Arvid Bjerke, Ragnar Ossian Swensson, Ernst Torulf och Sigfrid Ericson, men det var bara Bjerke och Ericson som kom att arbeta med projektet. Huvudritningarna började tas fram 1919, och själva byggarbetet inleddes 1921.Hagelqvist (2015) sid. 346

Götaplatsens södra del omges av fyra kulturbyggnader från perioden 1923–1935, vilka också är byggnadsminnen sedan 2017.Götaplatsen, Bebyggelseregistret, RAÄ.

Dessa byggnader är: Stadsteatern, nr 4 (1934), Konstmuseet, nr 6 (1923),Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 23 augusti 2017. Konsthallen, nr 6 (1923), Konserthuset, nr 8 (1935). Mitt på Götaplatsens södra del står sedan den 24 september 1931 den ikoniska statyn Poseidon med brunnskar utförd av Carl Milles. Planen är belagd med skivor av Fjäråsgnejs, som brutits i norra Halland inför den stora Jubileumsutställningen i Göteborg 1923.

Länsstyrelsen anger följande skäl för beslutet om byggnadsminne för den södra delen av Götaplatsen: ”Götaplatsen är tillsammans med Konstmuseet ett av de få tydliga avtryck i stadsrummet, som bevarats från jubileumsutställningen i Göteborg 1923, Sveriges största utställning genom tiderna.”

Beskrivning Götaplatsen inramas av kulturinstitutioner som stadsteatern, konstmuseet, konsthallen och konserthuset. Byggnadshöjderna runt Götaplatsen bildar en succesiv stegring mot Konstmuseet, vilket förstärker museets monumentala verkan. Byggnaderna har ett släktskap med varandra mot Götaplatsen genom enkla och stora kubiska volymer, flacka tak och markerad takfot. Gemensamt för byggnaderna är det gula teglet och inslag av exklusiva material.

Konstmuseet reser sig som en fond med sin monumentala arkadgång, som avslutning på Kungsportsavenyn. Terrasseringar och trappor av huggen natursten utgör ett kraftfullt fundament till byggnaderna. Götaplatsens sammanhållna och monumentala karaktär berättar det tidiga 1900-talets planeringsfilosofi och storslagna samhällbyggnadsvisioner i 1920-talets Göteborg. Den väldefinierade platsen utgör ett tydligt avslut på Avenyn och är ett av Göteborgs mest genomarbetade monumentala stadsrum med tidstypiskt utformade byggnader.

Länsstyrelsen bedömer, att såväl Göteborgs konstmuseum som Götaplatsen har synnerligen höga kulturhistoriska värden och uppfyller kulturmiljölagens högt ställda krav för en byggnadsminnesförklaring. Beslutet bidrar till att uppnå de svenska kulturmiljömålen. I skyddsföreskrifterna anges bland annat: Delar av Götaplatsenska hållas i sådant skick att byggnadsminnets utseende och karaktär inte förvanskas. Poseidon med kar och podium ska bevaras liksom omgivande markbeläggning med Fjäråsgnejs. Ingrepp får inte göras i trappor och murar. Ursprungliga pollare, smidesdetaljer och armaturer ska bevaras. Markbeläggningen med klinkers runt Stadsteatern ska bevaras.

Norra delen Norra delen av Götaplatsen ligger norr om Vikor Rydbergsgatan och Berzeliigatan och kantas av Göteborgs stadsbiblioteket samt biografen Göta. I mitten av denna del finns "Vattenspelet vid Götaplatsen" på plats sedan sommaren 2016 — i folkhumorn kallat "Götaplasket", "Bussbidén" eller "Poseid-ån". Själva vattenspelet kostade 5,6 miljoner kronor att utföra. Ett staket och andra säkerhetsåtgärder har kostat ytterligare omkring 2,1 miljoner kronor.Notan höjs för omstridda fontänen, svt.se, Läst 11 juli 2016.

Bildgalleri Här nedan syns bilder på institutioner med mera som ligger runt om Götaplatsen.

Referenser Noter

Tryckta källor

Vidare läsning

Externa länkar

Kategori:Arkitektur i Göteborg Kategori:Byggnadsminnen i Göteborgs kommun Kategori:Lorensberg Kategori:Sevärdheter i Göteborg Kategori:Torg i Göteborg