Frövifors bruk, numera Billerud Frövi/Rockhammar, är ett pappersbruk i Frövi i Lindesbergs kommun och ingående i koncernen Billerud som en av tio produktionsplatser. Tillverkning av pappersmassa och papper i industriell skala startade i slutet av 1800-talet, men på platsen har funnits järnhantering sedan 1500-talet. Antalet anställda är cirka 630, och produktionen handlar numera om vätskeförpackningar.
Historik Namnet Frövifors har anor från Gustav Vasas tid. Frövifors bruk har haft kontinuerlig industriell verksamhet sedan 1500-talet och platsen omtalas för första gången 1558 som Fröuij hamar. Vid nedre fallet låg det en hytta, stångjärnshammare och järnmanufakturverk för tillverkning av olika järnämnen.
mini|vänster|Bild av Frövi pappersbruk cirka 1900. 13 februari 1889 träffades August Tersmeden, Henrik Gahn på Kåfallla, Carl Hildebrandt, Jakob Henning Lallerstedt och J. W. Olsson på Medinge på det Tersmeden tillhöriga Hinsebergs herrgård och beslutade att grunda ett aktiebolag för tillverkning av trämassa på mark man kom att arrendera från August Tersmeden. Idén kom troligen från Wendel Bäärnhielm som var ingift i familjen Tersmeden. Massatillverkningen startade snart och man ansågs att man borde tillverka papper på plats i stället för att sälja trämassa.Från fabrikörer till storindustri - En blick på Lindesbergs kommuns industrihistoria under 1900-talet, Eric Öhrn s. 70 Papperstillverkningen startades cirka 1891/1892.
Pappersbruket blev dock inte den framgång man hoppats på, och 1895 gick bolaget i konkurs. 1896 såldes Frövi pappersmassefabrik till Alexander Jensen, som tidigare varit delägare. Namnet ändrades till Frövi Pappersbruk AB. Redan 1897 såldes bolaget på nytt till Sanfrid Berglund som var ägare till Ohs sulfitfabrik och bolaget ombildades till Frövifors Papperbruk Sanfrid Berglund & Co. Fabriken genomgick ombyggnader och kunde tas i drift igen 1898. 1900 såldes fabriken på nytt till kommanditbolaget J. Fenger-Krog i Göteborg och 1901 instiftandes Frövifors Bruks AB med Johan Fenger-Krog och Walter Dickson som huvudintressenter och tre andra delägare.Från fabrikörer till storindustri - En blick på Lindesbergs kommuns industrihistoria under 1900-talet, Eric Öhrn s. 70-71
Johan Fenger-Krog blev VD, men hade många andra bolag att sköta och lönsamheten uteblev. Det blev Walter Dicksons mor som gick in med pengar och köpte ut Fenger-Krog. En ny sulfatfabrik började uppföras. Ett problem var att marken fortfarande arrenderades, men 1904 köptes ett landområde om 54 hektar land och 19 hektar vattenareal loss från August Tersmeden vilket möjliggjorde fortsatt expansion.Från fabrikörer till storindustri - En blick på Lindesbergs kommuns industrihistoria under 1900-talet, Eric Öhrn s. 70-71
Utveckling och utbyggnad skedde även på fabriksgolvet. Maskinhallen i det gamla pappersbruket förfärdigades åren 1903–04, och från och med 1916 var det sulfatmassa som producerades. 1918-1919 köptes Frövifors av ett konsortium med svenskamerikanen Victor Hybinette som huvudman. Han hade redan tidigare köpt Hinseberg där hans familj bodde. 1920 blev det ny konkurs och den största fordringsägaren AB Nordiska Handelsbanken övertog anläggningarna. Bruket drevs vidare under svåra förhållanden, men under disponenten Georg Cedergren lyckades man både modernisera anläggningen och utöka produktionen. När Georg Cedergren avled 1923 efterträddes han av den tidiga kamreren vid Frövisfors Gustaf Schröder. 1927 köptes Frövifors av Örebro Pappersbruks AB och övertogs helt av bolaget.Från fabrikörer till storindustri - En blick på Lindesbergs kommuns industrihistoria under 1900-talet, Eric Öhrn s. 70-71
1945 införlivades Frövifors i Esseltekoncernen. Örebro Pappersbruks AB med Frövifors övertogs 1974 av Assi.Från fabrikörer till storindustri - En blick på Lindesbergs kommuns industrihistoria under 1900-talet, Eric Öhrn s. 70-71
Sedan utvecklades pappersbruket till att bestå av holländare samt fyra pappersmaskiner. Frövifors lanserade under början av 1900-talet bland annat kraftpapperet Bullefant.
Sedan år 2000 tillvaratar man värmen från pappersproduktionen och transporterar hetvatten till Lindesberg, Frövi och Vedevåg för uppvärmning av tätorten.
Frövifors pappersbruksmuseum Vid bruket ligger Frövifors pappersbruksmuseum. Det visar en intakt maskinpark och arbetsmiljö från sekelskiftet 1800/1900, där det tillverkades papper fram till 1980. Museet belyser den industriella pappersframställningens framväxt i Norden, alltifrån 1800-talets senare del fram till den moderna datoriserade processtekniken.
I pappersbruksmuseet finns även Skandinaviens största samling av ölburkar, med 22 000 utställda burkar. Detta har viss koppling till brukshistorien, genom att kraftpapperet Bullephant mot slutet av 1900-talet även blev namn på en ölsort.
Referenser Noter Andréasson, Maria (2010-07-30): "Logiskt steg till Bullefanten". na.se. Läst 4 september 2016. "Välkommen att urforska en unikt bevarad miljö!". hembygd.se. Läst 4 september 2016. "Stiftelsen Frövifors Pappersbruks Museum". hembygd.se. Läst 4 september 2016. "Brukets Historia". froviforsmuseet.com. Läst 4 september 2016. "Frövi/Rockhammar". billerodkorsnas.com. Läst 2 september 2022.
Kategori:Frövi Kategori:Billerud Korsnäs Kategori:Företag i Lindesbergs kommun Kategori:Svenska järnbruk Kategori:Industriminnen i Västmanland Kategori:Svenska massa- och papperstillverkare Kategori:Företag bildade 1889 Kategori:Arbetslivsmuseer i Sverige