miniatyr|Hiroshimadagen. Svenska Freds anordnade en manifestation på Södergatan "Ströget" 6 aug 1987 i Malmö. Från stora högtalare hördes bombljudet och folk föll till marken, och blev så liggande i 5 minuter till tonerna av Verdis Requiem. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, ofta benämnd Svenska Freds, är en politiskt obunden ideell fredsorganisation som arbetar för hållbar fred, ickevåld och fredlig förhandling genom att sprida kunskap, opinionsbildning och politiskt påverkansarbete. Föreningen har över 20 000 medlemmar fördelade på nio lokalföreningar och omkring 40 fredsgrupper. Svenska Freds grundades 1883 och har sitt säte i Stockholm.Organisationen med en budget 2025 på cirka 15 MSEK finansieras till cirka 95% med gåvor och medlemsavgifter.

Föreningens centralstyrelse delar årligen ut Eldh-Ekblads fredspris.

Historik Föreningen bildades 1883 på Hotell Rydberg i Stockholm av bland andra publicisten och fredsagitatorn Klas Pontus Arnoldsson, som fick Nobels fredspris 1908. Svenska Freds är Sveriges största och världens äldsta ännu aktiva fredsförening.

I början av första världskriget 1913 som en sund reaktion mot kriget, startades Nässjö Fredsföreningen, som är bland tidiga lokalföreningar inom Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen (SFSF). Under ett år (1962) var Nässjö Fredsföreningens ordförande, Östen Johannesson, även ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Under Östen Johannessons tid som ordförande för Nässjö Fredsföreningen, på hans initiativ startades ”Fredsklockorna”. Senare bytte Nässjö Fredsföreningen sitt namn till Nässjö Freds- och Skiljedomsförening (NFSF).

Idag är NFSF bland mest aktiva lokalföreningar inom SFSF och är engagerade i en rad olika fredsfrågor. NFSF arrangerar flera utåtriktade aktiviteter och föreläsningar, bland andra uppmärksammas årligen Hiroshima-/Nagasakidagarna och FN-dagen.

Under första världskriget hölls i juni 1915 en så kallad fredskongress i Varberg, där Svenska Freds var både initiativtagare såväl som en av 200 deltagande föreningar. Kongressprotokollet översändes till alla världens regeringar. Ett flertal framträdande politiker och kulturpersonligheter har genom åren varit medlemmar i föreningen, bland andra Per Anders Fogelström och August Strindberg.

Svenska Freds har och har haft flera lokalavdelningar, vilka har uppstått och senare ofta avvecklats eller gått samman med andra lokalavdelningar. En speciell sådan var Vapenfriföreningen, som existerade från 1974 för att sedan avvecklas omkring 20 år senare. Den var en hybrid av fredsförening och facklig organisation för vapenvägrare. Botkyrka Fredsförening är ett annat exempel på en lokal förening, som numera gått upp i Stockholms fredsförening, men som på sin tid bland annat drev en skola i Bangladesh samt liksom andra lokala fredsföreningar hade en aktiv närradioorganisation.

Svenska Freds har varit delaktig i att vinna Nobels fredspris vid fyra tillfällen: 1908, när KP Arnoldson fick priset, 1910 via Internationella fredsbyrån, 1997 som del av ICBL:s arbete mot personminor och 2017 genom ICAN:s kampanj för ett förbud av kärnvapen.

Organisation och verksamhet Svenska Freds statliga stöd från Folke Bernadotteakademin samt svenska staten. drogs in i december 2023, ett stöd som under 100 år givits till svenska fredsorganisationer. Beslutet väckte en hel del kritik både från civilsamhället och från oppositionspartierna.

Föreningen ger ut Fred- och medlemstidningen Pax och dess centralstyrelse delar årligen ut Eldh-Ekblads fredspris.

Ordförande sedan maj 2022 är Kerstin Bergeå som efterträdde Agnes Hellström (2016–2022).

Ordförande

Sven Adolf Hedlund (1883–1888) (1888–1896) Edvard Wavrinsky (1896–1898) Anton Nyström (1898–1899) Gustaf Rudolf Wretman (1900) N.A. Nilsson (1901–1905) Per Nilsson Bosson (1906–1914) Nils A:son Berg (1914–1920) Gust. E. Dahlberg (1921) Nils A:son Berg (1922–1930) Per Gyberg (1931–1940) J.A. Åhgren (1941–1946) Erik Lindblom (1946–1962) Östen Johannesson (1962) Per Anders Fogelström (1963–1977) Åke Sandin (1977–1979) Tomas Magnusson (1979–1985) Lars Ångström (1985–1995) Magnus Jiborn (1995–1998) Maria Ermanno Fäldner (1998–2003) Frida Blom (2003–2007) Anna Ek (2007–2016) Agnes Hellström (2016–2022) Kerstin Bergeå (2022– )

Källor

Externa länkar Officiell webbplats

Kategori:Svenska ideella organisationer Kategori:Organisationer bildade 1883 Kategori:Fredsföreningar i Sverige