Fredrik VIII (), född 3 juni 1843 i Det Gule Palæ i Köpenhamn, död 14 maj 1912 i Hamburg, var Danmarks kung från 1906 och fram till sin död 1912.

Fredrik VIII var äldste son till Kristian IX av Danmark och Louise av Hessen-Kassel. Han var arvinge till den danska tronen och tjänade som kronprins i mer än 42 år. Under sin fars långa regeringstid uteslöts han till stor del från inflytande och politisk makt. Vid faderns död 1906 blev han Danmarks kung i en ålder av 62 år. Frederik VIII var på många sätt en liberal monark som var mycket mer gynnsam för det nya parlamentariska systemet som infördes 1901 än vad hans far hade varit, och var reforminriktad och demokratisk sinnad. På grund av hans sena tillträde till tronen var Fredrik enbart kung i sex år, under vilka han var plågad av ohälsa. Han dog oväntat 1912 ensam under en promenad i Hamburg och efterträddes av sin äldste son Kristian X.

Biografi Uppväxt och utbildning miniatyr|vänster|Prins Fredriks födelseort, Gula palatset i centrala Köpenhamn. Prins Fredrik föddes den 3 juni 1843 i sina föräldrars bostad Gula palatset, ett 1700-talshus omedelbart intill slottsanläggningen Amalienborg, danska kungafamiljens huvudresidens i stadsdelen Frederiksstaden i centrala Köpenhamn. Han var det första barnet som föddes i äktenskapet mellan prins Kristian av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg (den senare kung Kristian IX av Danmark) och prinsessan Louise av Hessen-Kassel. Han döptes 22 juni 1843 med namnen Christian Frederik Vilhelm Carl men var känd som prins Frederik. I familjen kallades han "Fredy".

När Fredrik föddes, var hans far fortfarande bara prins av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg, en avlägsen och obetydlig gren av den danska kungafamiljen, Huset Oldenburg, som härstammade från kung Kristian III av Danmark. Familjens status förändrades dock 1853, då Christian med utsikterna för den oldenburgska ättens troliga utslocknande utsågs till arvingen till den danska tronen. Fredrik blev därmed prins av Danmark.

Han konfirmerades med sin syster prinsessan Alexandra den 19 oktober 1860 i Christiansborgs Slottskyrka. Efter konfirmationen påbörjade han en militär utbildning.

Som äldste son till den valde tronföljaren var det naturligt att han förbereddes för att den dag efterträda sin far på den danska tronen. Flera av hans syskon hade lämnat landet genom val och äktenskap: Systern Alexandra gifte sig 1863 med den brittiske tronföljaren, sedermera Edvard VII av Storbritannien. Systern Dagmar gifte sig 1866 med den ryske tronföljaren, sedermera Alexander III av Ryssland. Yngre brodern Vilhelm valdes till kung av Grekland 1863, vilket land han regerade under namnet Georg I fram till sin död 1913.

Efter militär utbildning i Danska flottan och studier i statsvetenskap vid Oxfords universitet, inträdde Fredrik vid faderns tronbestigning 1863 som kronprins i statsrådet.

Äktenskap

Drottning Louise ville att hennes äldste son skulle gifta sig lika bra som hennes två döttrar, Alexandra och Dagmar. Drottning Viktoria av Storbritannien hade två ännu ogifta döttrar, prinsessan Helena och prinsessan Louise, och drottning Louise planerade att låta Fredrik gifta sig med en av dem. Under vistelsen i England intresserade sig Fredrik faktiskt för prinsessan Helena, och även om hans känslor återgäldades, förverkligades inte förbindelsen, eftersom drottning Viktoria motsatte sig. Victoria ville inte att hennes döttrar skulle gifta sig med arvingar till utländska troner, eftersom detta skulle tvinga dem att bo utomlands, utan föredrog yngra prinsar som kunde etablera hem i England. Dessutom hade Victoria alltid varit tyskvänlig och en annan dansk äktenskapsallians skulle inte ha varit i linje med hennes tyska intressen.

Efter detta misslyckade äktenskapsförsök vände uppmärksamheten istället mot prinsessan Lovisa av Sverige och Norge (1851-1926), enda dotter till Karl XV, Sveriges och Norges kung och Lovisa av Nederländerna. Ett sådant äktenskap ansågs önskvärt av flera skäl. Skandinavismen vid tidpunkten i de nordiska länderna gjorde en äktenskapsförbindelse mellan de två kungahusen populär. Det dansk-tyska kriget 1864 innebar ett grundskott mot den politiska skandinavismen då Sverige-Norge inte hade velat stödja Danmark militärt, trots kung Karl XV:s inledande löfte om sådant stöd. Därför började man i båda kungahusen diskutera en symbolisk försoning mellan de båda länderna genom att arrangera ett äktenskap mellan prinsessan Lovisa och kronprins Fredrik. Ändå fanns vissa reservationer inom den danske kungafamiljen mot äktenskapet. Lovisa var inte någon skönhet, och hennes framtida svärmor, drottning Louise, fruktade att hennes personlighet inte passade in i den danska kungafamiljen; men hon var förmögen i motsats till den danska kungafamiljen, och familjen var medveten om att Louise skulle vara ett populärt val i Danmark då det främsta alternativet var någon tysk prinsessa. I juli 1868 förlovade sig kronprins Frederik vid 25 års ålder med den 17-åriga prinsessan Lovisa, och 28 juli 1869 stod bröllopet i Stockholms slottskapell, där makarna vigdes av ärkebiskopen av Uppsala Henrik Reuterdahl.

Den 10 augusti 1869 gjorde de nygifta entrén i Köpenhamn, där de fick ett varmt välkomnande. I Danmark blev Lovisa kallad Louise. Kronprinsparet tilldelades Frederik VIII:s palats på slottsanläggningen Amalienborg, danska kungafamiljens huvudresidens i stadsdelen Frederiksstaden i centrala Köpenhamn, som bostad. Som sommarresidens tilldelades de även Charlottenlunds slott, beläget vid stranden av Öresund 10 kilometer norr om Köpenhamn. Här hade de en fristad långt borta från hovlivet på Amalienborg och här föddes flera av deras barn. Fredrik och Louise fick åtta barn, födda mellan 1870 och 1890: prins Kristian (senare kung Kristian X), prins Carl (senare kung Haakon VII av Norge), prinsessan Louise, prins Harald, prinsessan Ingeborg, prinsessan Thyra, prins Gustav och prinsessan Dagmar. På grund av de många barnen byggdes Charlottenlunds slott om för att rymma den stora familjen och 1880-81 utökades slottet med kupol och sidoflygel.

Åren som kronprins Han blev general 1867 och inspektör för hären 1891. Som kronprins företog han en mängd, ofta politiskt betydelsefulla, utlandsresor.Svensk uppslagsbok, Malmö 1932 Redan som kronprins accepterade han parlamentarismens genombrott 1901 (det som i dansk historieskrivning kallas för "systemskiftet"), men han var exkluderad av sin far från allt politiskt inflytande.

Regeringstid miniatyr|upright|vänster|Fredrik VIII av Danmark. Han efterträdde sin far 1906 efter dennes 43 år långa regeringstid som för Fredrik VIII innebar en lång tid som kronprins att grundligt studera sitt lands behov. På grund av hans sena tillträde till tronen var Fredriks enbart kung i sex år, under vilka han var plågad av ohälsa.

Död miniatyr|höger|Gravplatsen i Roskilde domkyrka. Han dog hastigt av en hjärtinfarkt 14 maj 1912 under en promenad i Hamburg, på hemväg från en vistelse på Rivieran. Platsen och omständigheterna för hans död ledde till rykten om att den skett efter ett bordellbesök. Bland annat var han ensam på promenaden och innan han identifierades togs han till ett sjukhus i St. Pauli, Hamburgs prostitutionskvarter.Mystiske omstændigheder ved en dansk konges død . Den Korte Avis, Dines Bogø, 14 juni 2013. Läst 2015-08-08.Våre skandaleombruste kongehus. Verdens Gang, 2 september 2003, Sølvi Værhaug. Läst 2015-08-08.

Barn Kristian X av Danmark, kung 1912–1947, (1870–1947), gift med Alexandrine av Mecklenburg-Schwerin (1879–1952) Prins Carl av Danmark (från 1907 kung Håkon VII av Norge), (1872–1957). Prinsessan Louise av Danmark, (1875–1906), gift med Fredrik av Schaumburg-Lippe, (1868–1945) Prins Harald av Danmark, (1876–1949), gift med Helene av Schleswig-Holstein, (1888–1962) Prinsessan Ingeborg av Danmark, (1878–1958), gift med prins Carl, hertig av Västergötland, (1861–1951) Thyra av Danmark, (1880–1945), ogift Prins Gustav av Danmark, (1887–1944), ogift Prinsessan Dagmar av Danmark, (1890–1961), gift med hovjägmästaren greve Jørgen Castenskiold, (1893–1978)

Utmärkelser Ordnar

50px Elefantorden (1861) 50px Dannebrogsmännens hederstecken (1861) Dannebrogorden (1869)

Sankt Hubertusorden 50px Leopoldsorden 50px Sankt Kyrillos och Sankt Methodios orden 50px Hederslegionen 50px Frälsarens orden 50px Annunziataorden (1876) 50px Krysantemumorden (1888) 50px Nederländska Lejonorden 50px Sankt Olavs orden (1862) 50px Obefläckade avlelsens orden 50px Preussiska Svarta örns orden 50px Preussiska Röda örns orden 50px Rumänska Stjärnans orden Rumänska kronorden 50px Sankt Andreas orden 50px Alexander Nevskijorden 50px Vita örnens orden 50px Sankt Annas orden 50px Sankt Stanislausorden 50px Sankt Vladimirs orden 50px Gyllene skinnets orden (1883) 50px Strumpebandsorden (1896) 50px Bathorden (1888) 50px Victoriaorden (1901) 50px Serafimerorden med kedja (1862) 50px Svärdsorden 50px Carl XIII:s orden (1871) 50px Sankt Stefansorden (1873)

Militära hedersbetygelser General à la suite i Sveriges armé (1891)

Antavla miniatyr|höger|Milsten mellan Christiansfeld och Kolding med Fredrik VIII:s monogram.

Se även Danmarks historia Huset Glücksburg

Referenser

Noter

Källor

Vidare läsning

Externa länkar Amalienborgsmuseets hemsida om Fredrik VIII

Kategori:Danmarks regenter Kategori:Huset Glücksburg Kategori:Riddare av Strumpebandsorden Kategori:Hedersdoktorer vid Oxfords universitet Kategori:Danska generaler Kategori:Mottagare av Serafimerorden Kategori:Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden Kategori:Personer i Danmark under 1800-talet Kategori:Personer i Danmark under 1900-talet Kategori:Födda 1843 Kategori:Avlidna 1912 Kategori:Mottagare av Sankt Andreas orden Kategori:Män Kategori:Artiklar med släktträd Kategori:Alumner från Oxfords universitet Kategori:Mottagare av Dannebrogsmännens hederstecken Kategori:Storkommendörer av Dannebrogorden Kategori:Mottagare av Preussiska Svarta örns orden Kategori:Storkorset av Sankt Olavs orden Kategori:Mottagare av Sankt Annas ordens första klass Kategori:Mottagare av Ryska Sankt Stanislausordens första klass Kategori:Mottagare av Rumänska Stjärnans orden Kategori:Mottagare av Elefantorden Kategori:Mottagare av Frälsarens orden Kategori:Mottagare av Sankt Stefansorden Kategori:Mottagare av Nederländska Lejonorden Kategori:Riddare av Carl XIII:s orden Kategori:Mottagare av Alexander Nevskijorden Kategori:Mottagare av Annunziataorden Kategori:Mottagare av Belgiska Leopoldsorden