Romer (romani: roma) är en folkgrupp i Europa och delar av Asien. Uppskattningarna av hur många romer som finns i världen varierar mellan två miljoner och 20 miljoner varav 12–15 miljoner i Europa, de flesta i Östeuropa.Romer, från Nationalencyklopedins internettjänst, 7 september 2007 Uppgifterna varierar så mycket på grund av att många romer är nomader och att många romer undviker att registrera sin etnicitet av fruktan för förföljelse eller diskriminering och utvisning. Flera länder tillämpar heller inte registrering av etnicitet, däribland Sverige.
I Sverige kallades romerna tidigare zigenare, men denna term är föråldrad och uppfattas som nedsättande.
Etymologi Rom är på romernas språk romani, eller romani chib, en benämning på en romsk vuxen man; för en romsk vuxen kvinna används romni. Ordet rom heter på romani roma. Ordet roma kommer ursprungligen av ordet dom och betyder 'en människa', 'en person'.
Det engelska gypsy och det franska gitan kommer båda från landsnamnet Egypten, och refererar till föreställningen att romerna ursprungligen nådde Europa via Egypten. Romer uppgav själva också att de kom från Egypten eller ”Lilla Egypten”, men det finns bara en bevarad notis om romernas indiska ursprung. I Chronicon Foroliviense (1397–1433) skrev författaren frater Hieronymus år 1422 ”Som jag kunde höra, sade några att de härstammade från Indien.”Allan Etzler "Zigenarna och deras avkomlingar i Sverige"sid 29.
Den äldre benämningen "zigenare"/"zigenerska" eller "zigensk" om romer kommer ursprungligen från ordet "tsigan" som i sin tur härrör från den gamla grekiska benämningen på kättare, atsigan. Grekiskans athyinganis betyder ”de som inte rör” och syftar till att sedvanan bland den tidens romer inte var att hälsa med handslag, utan med händerna ihop.
Termen zigenare anses av TT:s mediespråksgrupp som föråldrad. Ordet förekommer i titlar på verk inom musik, film, litteratur och målarkonst.
Historia Se även Tidsaxel över romernas historia
Romerna utvandrade från Rajasthan i norra Indien under 900- eller 1000-talet. Källorna till romernas historia är få och orsakerna till utvandringen är osäkra. Religionen var en av de främsta orsakerna till utvandring från Indien. Muslimsk expansion i norra Indien och ovilja att tjäna under muslimskt styre har även framförts som skäl till massutvandringen och nyare teorier inbegriper att "proto-romerna" under 1000-talet vandrat västerut som en från ghaznaviderna retirerande armé."romer". NE.se. Läst 9 juni 2013. Ordet gajo som betecknar icke-romer anses ha sitt upphov i namnet på den muslimske härföraren Mahmud av Ghazni. Sannolikt kom folkgruppen till Europa genom Sidenvägen via Persien, Grekland och Armenien. Romerna fanns i Armenien och Konstantinopel (Istanbul) på 1000-talet. Den första presentationen av romer i Europa anses vara nedtecknad på Kreta 1322 av munken och pilgrimsfararen Symon Semeonis: ”Där såg vi också utanför staden ett folk, som iakttog grekernas riter och påstod sig vara av Hams släkt. De stannade sällan eller aldrig på någon plats mer än trettio dagar, utan flyttade alltid efter denna tid, såsom de vore ett av Gud förbannat släkte, ostadigt och flyktigt, från lägerplats till lägerplats med sina små, avlånga, svarta och låga tält.” Liknande nedteckningar från den senare delen av 1300-talet finns bevarade från Grekland och Valakiet.Allan Etzler "Zigenarna och deras avkomlingar i Sverige" sid 27.
I de romska dialekterna är alla ord för vapen indiska, vilket stärker teorin om att romerna kom som en militär här till Europa. Eftersom Ghaznis trupper ryckte fram i nordvästra Indien rekryterades Rajput-trupper från hela Indien. Rajputer bestod av flera olika folk som kämpade för hinduer. En del ord i romani/romanés visar att en del kommer från skyterna, andra ord härstammar från dravider. Bland rajputerna fanns enligt indiska forskare också inslag från Habish, folk från Etiopien och Eritrea.ROMER av Jonathan Freud, 2006 sidan 27-28 . Det verkar sedan som att en del romer som kom till Europa också blev värvade som turkiska soldater.ROMER av Jonathan Freud, 2006 sidan 31 Vlax-romer (utgörs av kalderash och lovari-romer med flera) i Östeuropa verkade inte inom krigsmakten i respektive länder, eftersom de fram till mitten på 1800-talet under många århundraden var förslavade.ROMER av Jonathan Freud, 2006 sidan 42-43 Resande, finska romer och tyska sinti-romer har däremot värvats till krigsmakten.
De flesta romska ord som har med metallarbete att göra är grekiska lånord, exempelvis petalo (hästsko), charkoma (koppar) och sastri (järn). Detta kan vara en indikation på att romer lärde sig smideskonst när de stannade i Grekland på väg till övriga Europa.ROMER av Jonathan Freud, 2006 sidan 30.
Från början blev romer väl mottagna och bosatte sig framförallt i Öst- och Centraleuropa i dagens Ungern, Slovakien, Bulgarien och före detta Jugoslavien, länder som också var omstridda gränsländer mellan Osmanska riket och det kristna Europa. Från 1450-talet och framåt angreps romerna och anklagades för att vara turkiska spioner, och förföljelserna började. Dessa anklagelser anses idag vara helt grundlösa; tvärtom menar forskarna att romerna själva fick fly från turkarna när det grekiska väldet invaderades.
Liksom andra minoriteter blev romerna utsatta för förföljelser och folkmord när nationalstaterna växte fram. Från år 1385 finns det bevis för att romer slagit sig ned i dagens Rumänien. Lokalbefolkningen hade en teknologisk överlägsenhet vilket gjorde att de kunde besegra romerna och ta dem som slavar. Romer såldes på auktioner tillsammans med boskap, och det pågick jakter där romer jagades som djur. Mer samtida indikationer på diskriminering är att ordet rom i en rumänsk ordbok definierats som en mörkhyad person med ett antisocialt beteende.
Ur historisk synpunkt kan man skilja på de romer som spridde sig över den europeiska kontinenten, och de som blev förslavade i öst. I Rumänien fanns tre sorters slavgrupper: statsägda romer, de som ägdes av kloster och de som ägdes av adelsmän. När slaveriet upphörde började en massiv utvandring av vlax-romer, dvs. lovara, tjurara, kelderash och muchvaya, några av dagens största och mest spridda romska grupper.ROMER, Jonathan Freud, 2006, sidan 42-45
Under Förintelsen i Nazityskland hörde romerna (och sinti), vid sidan om judarna, till de hårdast drabbade. Romer förföljdes och dödades urskillningslöst av tyska Einsatzgruppen på östfronten och hundratusentals romer från det av Tyskland ockuperade Europa fördes till arbets- och utrotningsläger. En romsk benämning för nazisternas folkmord är Porajmos, en romsk motsvarighet till judarnas Shoah. Omkring en miljon romer och sinti dog under Förintelsen.
Historiens första romska kongress hölls 1971 i London. Representanter från 14 länder närvarade. Man antog bland annat sången ”Gelem gelem” som internationell sång och bestämde den internationella roma-/romani-dagen till 8 april. Man antog även den romska flaggan vid kongressen. Begreppet rom eller romani antogs också som namn på dessa grupper, innefattande allt från Resanderomer till vlax-romer.Romafacts http://romafacts.uni-graz.at/index.php/history/prolonged-discrimination-struggle-for-human-rights/institutionalisation-and-emancipation Begreppet rom eller romani har använts historiskt av de flesta grupper i Europa. Resandefolk i Sverige har till exempel använt ord som ”Romanoa” för att referera till sig själva.Allan Etzler, Svenska landsmål och svenskt folkliv(82:a årgången)1959. sidan 139.
Språk och kultur miniatyr|200px miniatyr|200px De flesta romer talar språket romanes eller romani chib, som är ett officiellt minoritetsspråk i Sverige. Romer har ingen egen skriftlig kulturell tradition. Romer är den enda stora folkgruppen i Europa som saknar skriftlig tradition.
Det finns många romska grupper som skiljer sig åt i kultur och dialekt. Grupperna kan delas in i stratum eller diasporor, det vill säga folkvandringar. De tidigaste folkvandringarna av romer har också de äldsta dialekterna, men de är sämre bevarade än till exempel vlax-romernas dialekter.
Stratum ett inkluderar de äldsta dialekterna: mechkari, kabuji, xanduri, drindari, erli, arli, bugurji, mahajeri, ursari (rićhinari), spoitori (xoraxane), karpatichi, polska roma, kaale (från Finland), sinto-manush, scandoromani (svensk-romani) och så kallade baltiska dialekter. Stratum två omfattar chergari, gurbeti, jambashi, fichiri, filipiji och en undergrupp av vlax-dialekter från Rumänien och Bulgarien. Stratum tre omfattar resten av de så kallade vlax-dialekterna, inklusive kalderash, lovari, machvano.Lindell, Lenny;Ordbok över svensk romani: Resandefolkets språk och sånger. Stockholm: Podium.
Synen på renhet är något som genomsyrar romernas kultur. Det finns ett antal regler gällande renhet. Män anses generellt sett renare än kvinnor. Barn och äldre anses renare än andra. Matplatsen är helig och matkärl som har vidrört marken eller stolar måste kastas. Man får inte tvätta kökshanddukar eller annan kökstextil tillsammans med annan tvätt. Man får heller inte blanda yngres och äldres kläder när man tvättar, eller kläder som används nedanför midjan med sådana som används ovanför (allt från midjan och ner anses vara smutsigt).
Man har traditionellt försörjt sig på olika former av hantverk, särskilt kopparsmide. Ofta blandades religiösa och andra vidskepliga element i smyckena: fruktbarhetens symbol solen, och det livshotande "onda ögat". Genom att avbilda det onda som en gudom värjde man sig mot det. En annan typisk symbol har varit silverknapparna som män traditionellt bar, ofta avbildade som kvinnobröst.Taikons Zigenare, s. 67 Innebörden av dessa symboliska inslag har med tiden försvunnit, och fokus har alltmer koncentrerats på det dekorativa.
Religiösa ord på romani/romanés vittnar också om indiska rötter. Det kristna korset kallas för treshul vilket är samma ord som den indiska guden Shivas treudd. Det finns också armeniska ord som har med kristendom att göra, vilket kan vara en indikation på att romerna kom i kontakt med kristendomen för första gången när de kom till armenisk mark. Ordet för gud är på romani devel och ordet för djävulen är beng.Abrahamsson, Örjan (2005-07-01): "bystan gullig pucko mucka jycke tjej tjabo bäng kalsingar". Kristianstadsbladet.se. Läst 9 juni 2013. Båda orden har sina rötter i sanskrit.Rombase http://romani.uni-graz.at/rombase/cgi-bin/art.cgi?src=data/ethn/belief/devel.en.xml
Resandefolk i Sverige och Norge har praktiserat en inriktning där Devel var den högsta guden, men samtidigt en sträng gud, medan Alakoh var den förlåtande och tröstande guden. Beng var djävulen vars tillhåll var Tamla. Alakoh och Beng låg i krig med varandra. Det var den äldste i respektive stam som skulle praktisera religionens regler. Enligt den resande-romska inriktningen måste en rik man dela med sig av sitt, om inte skulle han bli bestraffad. En resande som nekats den rikes ”bröd” stod fri i förhållande till den rike och behövde inte följa hans jordiska lagar.Resandefolket, Bo hazell 2002, sidan 65-66
Armenien och Turkiet De första europeiska nedteckningarna av romernas existens är från tidigt 1300-tal. Några av de första anteckningarna om romerna fanns på Kreta i Grekland år 1322, samt i Västarmenien, dvs östra Turkiet och Konstantinopel (Istanbul) på 1000-talet. En av romernas dialekter, lomavren, bygger till stor del på armeniska.
Det finns en teori om att man förväxlade dem med en sekt som kallades artzinganos/antziganoi bestående av spåmän från Turkiet och Armenien. Detta skulle vara anledningen till den svenska benämningen "zigenare".Om Zigenare av Gunni Nordström-Holm, Armas Lind, Statens invandrarverk, 1982,
Sverige