mini|400px|Stockholms kommunfullmäktiges sammanträdessal Rådssalen i Stockholms stadshus med möbler formgivna av Carl Malmsten.

Politiken i Stockholms kommun utövas genom Stockholms kommunfullmäktige (1863-1970 stadsfullmäktige).Stockholms_kommun#Kommun_eller_stad) Fullmäktige sammanträder i Stockholms stadshus och har 101 ledamöter, vilka väljs i kommunalval anordnade i Stockholms kommun samtidigt med ordinarie riksdagsval.

Historik

Stockholms roll som förvaltningscentrum och huvudstad befästes av 1634 års regeringsform, då kungahus, regering, riksdag och centralförvaltning samlades till staden. Från 1634 till 1967 var Överståthållarämbetet den högsta civila förvaltningsmyndigheten under Kungl. Maj:t för Stockholms stad. Ämbetet leddes av en överståthållare (motsvarande landshövding) med en underståthållare som sin ställföreträdare och närmaste medarbetare. Staden blev en egen kommun 1863Enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) då Sveriges kommunsystem infördes och Stockholm fick sin första stadsfullmäktigeförsamling. Fram till 1904 fungerade överståthållaren som Stockholms stadsfullmäktiges ordförande.

Stockholms författningsreform 1920 innebar att staden övergick från ett rent lekmannastyre till att styras av tjänstemän genom en verklig regering i form av stadskollegium och borgarråd. Reformen utformades av sedermera borgarrådet Yngve Larsson, och hade föregåtts av debatter och utredningar under hela 1910-talet, däribland den Rabeska utredningen.

Den efterföljande Författningsreformen 1940 föregicks av en översyn av den 1920 års reform, och innebar bland annat att den tidigare informella borgarrådsberedningen fick status som beslutande organ med Zeth Höglund som dess förste ordförande.

Organisation mini|Stockholms stads organisation omkring 1965|287x287px

Stadens centrala politiska ledning finns i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och borgarrådsberedning. Borgarrådsberedningen består av borgarråden och fungerar som ett slags arbetsutskott för kommunstyrelsen. Finansborgarrådet är sedan 1994 även ordförande i kommunstyrelsen och brukar ses som kommunens politiska ledare.

Kommunstyrelsens förvaltning finns i Stadsledningskontoret, som har ansvar för styrning, uppföljning och utveckling av stadens verksamheter. Förvaltningen arbetar med strategiska frågor och skall ha ett övergripande ansvar för stadens hela verksamhet. Staden har därutöver 16 facknämnder med tillhörande fackförvaltningar, 11 stadsdelsnämnder och 17 bolag, som leds av stadens politiker. I förvaltningarna och bolagen jobbar anställda tjänstemän. År 2023 skedde vissa förändringar av den kommunala organisationen, då Förskolenämnden bildades och två stadsdelssammanslagningar genomfördes. Stadsdelsnämnderna Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista slogs ihop till Järva stadsdelsnämnd samt Östermalms och Normalms stadsdelsnämnder slogs ihop till Norra innerstadens stadsdelsnämnd. En av stadens fackförvaltningar är Revisionskontoret, där stadens revisorer är organiserade.

Kommunfullmäktige sammanträder var tredje vecka i Rådsalen i Stockholms stadshus. Stockholms kommunfullmäktige är med sina 101 ledamöter den största kommunfullmäktigeförsamlingen i Sverige.

Rotlar Den politiska förvaltningen är sedan Stockholms förvaltningsreform 1920 indelad i rotlar, med särskilda ansvarsområden och ett ansvarigt borgarråd, som även är föredragande i kommunstyrelsen för de frågor som beretts inom hans eller hennes rotel. Antalet rotlar har sedan dess förändrats ett flertal gånger, och likaså vilka ansvarsområden som ligger på respektive rotel. Från början hade staden sex rotlar och färre än så har aldrig funnits. Som mest fanns det tio rotlar 1988–1991. Från och med 1998 hade staden länge åtta rotlar. Sedan valet 2022 finns det nio rotlar. Rotlarna numreras från I till IX, där finansroteln är rotel I. Alla rotlar och borgarråd har säte i Stockholms stadshus.

För majoritetens partier är vissa rotlar även partikansli. Efter valet 2022 finns, förutom majoritetens nio borgarråd, också fyra oppositionsborgarråd. De har inga egna rotlar utan tillhör respektive partikansli.

Rotelindelning 2022 Den rödgröna koalitionen som tog vid 2022 beslutade om följande rotelindelning:

Finansroteln (S) Stadsbyggnads- och idrottsroteln (S) Utbildnings-, arbetsmarknads- och personalroteln (S) Social- och trygghetsroteln (S) Bostads- och fastighetsroteln (V) Äldre- och kulturroteln (V) Förskole-, barn- och fritidsroteln (V) Trafikroteln (MP) Miljö- och klimatroteln (MP)

Rotelindelning 2010 Efter valet 2010 fanns det åtta rotlar: Finansroteln Trafik- och arbetsmarknadsroteln Stadsbyggnads- och idrottsroteln Skolroteln Äldre- och ytterstadsroteln Stadsmiljöroteln Socialroteln Kultur- och fastighetsroteln

Politisk fördelning

Valresultatens utveckling Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de åtta senaste valen till kommunfullmäktige i Stockholm. Fullmäktige har 101 mandat, varför det krävs minst 51 för att uppnå majoritet. Valresultaten har historiskt sett givit mandatfördelningar som har inneburit maktskifte efter nästan varje val sedan flera decennier. Före 1971 hade dåvarande stadsfullmäktige 100 mandat.

Stockholm har länge varit en stark kommun för Moderaterna som var största parti valen 2006, 2010 och 2014 med ett betydligt högre stöd i Stockholm än i riket som helhet.Resultatet i kommunvalet låg 44 procent över riksdagsresultatet i hela landet 1998, 70% över 2002, 42% över 2006, 14% över 2010 och 16% över 2014 Även Vänsterpartiet, LiberalernaResultatet i kommunvalet låg 66 procent över riksdagsresultatet i hela landet 1998, 17% över 2002, 33% över 2006, 42% över 2010 och 53% över 2014 och MiljöpartietResultatet i kommunvalet låg 74 procent över riksdagsresultatet i hela landet 1998, 14% över 2002, 76% över 2006, 89% över 2010 och 108% över 2014 är starka i Stockholm. Socialdemokraterna och CenterpartietResultatet i kommunvalet låg 59% under riksdagsresultatet i hela landet 1998, 81% under 2002, 61% under 2006, 39% under 2010 och 23% under 2014 var länge svagare i Stockholm än i riketResultatet i kommunvalet låg 30 procent under riksdagsresultatet i hela landet 1998, 20% under 2002, 30% under 2006, 26% under 2010 och 29% under 2014, men var efter valet 2022 ungefär lika starka i Stockholm som i riket. KristdemokraternaResultatet i kommunvalet låg 82 procent under riksdagsresultatet i hela landet 1998, 52% under 2002, 41% under 2006, 38% under 2010 och 28% under 2014 och SverigedemokraternaResultatet i kommunvalet låg 54% under riksdagsresultatet i hela landet 2010 och 60% under 2014. har mindre stöd i Stockholm än i resten av landet.

Valresultat i procent Siffrorna är från SCB.s rapporter om kommunala val från respektive år, och under senare tid från valmyndighetens sidor om valen. Eftersom procentsiffrorna är avrundade så kan det vara så att summorna inte stämmer överens.

Parti 2022 2018 2014 2010 2006 2002 1998 1994 1991 1988 1985 1982 1979 1976 1973 1970 M 18,3 21,0 27,2 34,4 37,3 26,0 32,9 28,7 29,2 27,5 29,4 32,2 29,0 24,9 23,2 16,9 C 6,7 7,9 4,7 4,0 3,1 1,2 2,1 5,4 3,5 4,0 2,9 6,3 7,4 11,4 14,0 9,8 L1 8,0 10,1 8,3 10,0 9,6 15,7 7,8 7,9 10,1 12,6 13,5 5,1 10,3 13,3 11,7 21,0 KD2 3,8 5,1 3,3 3,5 3,9 4,4 6,4 2,1 3,8 1,5 0,9 1,1 1,0 1,0 1,1 1,2 SP ** * 1,2 1,9 4,4 3,4 4,2 6,8 5,5 5,1 4,2 * * * S 29,4 22,3 22,0 22,6 24,4 32,0 25,6 33,0 29,4 34,0 35,6 39,2 37,4 39,5 39,4 42,5 V3 15,4 13,0 8,9 7,4 7,9 11,2 12,3 9,2 8,0 10,1 8,8 9,3 9,7 8,9 8,9 7,0 MP 6,0 8,3 14,3 13,9 9,2 5,3 5,9 7,8 3,9 2,4 1,9 0,6 * * * * NyD ** * * * 0,1 1,0 4,9 * * * * * * * SD 8,0 8,0 5,2 2,6 1,6 0,8 0,4 * * * * * * * * * FI 1,2 3,3 4,6 1,2 1,1 * * * * * * * * * * * Ö 3,1 1,1 1,6 0,4 0,6 1,0 2,2 1,5 2,9 1,2 1,5 0,9 1,0 1,2 1,6 1,5 Valdeltagande 79,9 83,5 82,1 81,6 79,1 77,7 76,9 77,7 81,6 81,5 85,2 86,7 86,4 88,1 88,6 86,0

1 Folkpartiet 1970–1988, Folkpartiet liberalerna 1991–2014. 2 Kristen demokratisk samling 1970–1985, Kristdemokratiska Samhällspartiet 1988–1994. 3 Vänsterpartiet kommunisterna 1970–1988

Mandatfördelning i valen 1920–1966

Mandatfördelning i Stockholms kommun, valen 1970–2022

Tidslinje över finansborgarråd sedan 1920

350px|miniatyr|Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2018–2022 miniatyr|Stockholms valdistrikt med resultatet i kommunfullmäktigevalet 2014. Röd-S+V+MP+FI, Blå-M+C+FP+KD.

Partiers starkaste och svagaste valdistrikt 2018

Mandatperioden 2002–2006 Stockholm styrdes 2002–2006 av en koalition av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister med socialdemokraten Annika Billström som finansborgarråd. Billström hade ingen stark ställning i sitt parti, och efter valnederlaget 2006 fick hon lämna gruppledaruppdraget. Oppositionsledare efter valet 2006 blev i stället förra biståndsministern Carin Jämtin.

Mandatperioden 2006–2010 Till följd av valresultatet i 2006 års kommunalval ägde maktskifte rum i oktober 2006. Den styrande koalitionen bildades då av moderater, folkpartister och kristdemokrater. Mellan 2006 och 2008 var moderaternas Kristina Axén Olin finansborgarråd. Hon avgick av personliga skäl den 16 april 2008, och så småningom utsågs Sten Nordin till nytt finansborgarråd.

Mandatperioden 2010–2014 Valet i september 2010 ledde till en fortsatt borgerlig majoritet i kommunfullmäktige, där nu även Centerpartiet tog plats i koalitionen. De nyvalda fullmäktige samlades för sitt första sammanträde den 18 oktober 2010.http://insyn.stockholm.se/kf/document/2010-10-18/Protokoll/Protokoll%2013-18okt-beslut.pdf Sten Nordin (M) var finansborgarråd under mandatperioden.

Mandatperioden 2014–2018 Till följd av valresultatet i 2014 års kommunalval ägde maktskifte rum i oktober 2014. En styrande koalition bildades av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ.

Två partier, Feministiskt initiativ och Sverigedemokraterna kom in i fullmäktige för första gången.

Dåvarande finansborgarråd var Karin Wanngård (S). Därutöver hade socialdemokratiska partiet tre borgarråd, MP hade tre och V hade två. FI saknade borgarråd men ingick ändå i den styrande majoriteten. De hade en heltidsarvoderad politiker som dock inte räknades som borgarråd.

Mandatperioden 2018–2022 Stockholm styrdes 2018–2022 av en koalition av moderater, liberaler, centerpartister och miljöpartister med moderaten Anna König Jerlmyr som finansborgarråd.

Mandatperioden 2022–2026 Efter valet 2022 återtog socialdemokraterna makten, nu i koalition med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Karin Wanngård (S) blev ännu en gång finansborgarråd i det rödgröna styret med åtta fackborgarråd vid sin sida, bestående av ytterligare tre socialdemokrater (Jan Valeskog, Emilia Bjuggren och Alexander Ojanne), tre vänsterpartister (Clara Lindblom, Torun Boucher och Alexandra Mattsson) och två miljöpartister (Lars Strömgren och Åsa Lindhagen). Oppositionsborgarråden blev Christofer Fjellner (M) (ny oppositionsledare), Dennis Wedin (M), Andréa Hedin (M) och Jan Jönsson (L).

Partier i kommunfullmäktige Partier i modern mening har funnits i stads-/kommunfullmäktige sedan införandet av den lika rösträtten och det proportionella valsystemet, med början vid valet 1919. De enda partier som har funnits i fullmäktige oavbrutet sedan dess är Folkpartiet liberalerna (med föregångare), Moderata samlingspartiet och Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. Det som nu är Liberalerna bestod emellertid länge av flera grupper som dock samverkade nära med varandra.Detta avsnitt bygger på information från de olika årgångarna av Stockholms kommunalkalender samt Statistisk årsbok för Stockholm

Centerpartiet blev för första gången representerat i stadsfullmäktige 1966, då tre centerpartister valdes in i fullmäktige på Folkpartiets lista, eftersom partierna hade ett valtekniskt samarbete i det valet. Centerpartiet var som störst 1973, då det fick 14 procent av rösterna och 15 mandat. I valen 1985, 1998 och 2002 blev partiet helt utan representation i fullmäktige.