Kjell Erik Espmark, född 19 februari 1930 i Ströms församling i Jämtlands län, död 18 september 2022 i Oscars distrikt i Stockholm, var en svensk poet och romanförfattare. Han var professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet 1978–1995. Han invaldes i Svenska Akademien 1981.
Biografi Kjell Espmark föddes i Strömsund i Jämtland.Norrländsk uppslagsbok (NU) Band 1, 1993 När han var i fyraårsåldern skilde sig hans föräldrar och han flyttade med sin mor och yngre bror till Stockholm. Han gick folkskola på Hedvig Eleonora skola och senare läroverket Östra Real. Han studerade litteraturhistoria vid Stockholms högskola och blev filosofie licentiat 1959. 1978 blev han professor vid Stockholms universitet. Han invaldes i Svenska Akademien 5 mars 1981 som efterträdare till språkforskaren Elias Wessén på stol nr 16, och tog sitt inträde 20 december samma år. Han var ledamot av akademiens nobelkommitté och i sjutton år dess ordförande. Den 6 april 2018 meddelade han att han på grund av kontroversen i akademien inte längre kommer att deltaga i Akademiens arbete, men den 10 januari 2019 meddelade han att han skulle återvända och fortsätta delta i Akademiens arbete.
Författarskap Kjell Espmarks skönlitterära författarskap, vilket inleddes 1956, omfattar ett stort antal diktsamlingar, romaner och essäistiska arbeten. Han har även skrivit monografier om Harry Martinson och Tomas Tranströmer, en doktorsavhandling om Artur Lundkvists diktning samt en omfattande historik om Nobelpriset i litteratur.
Espmark debuterade som poet 1956 med diktsamlingen Mordet på Benjamin som visade inflytande från en av hans främsta förebilder T.S. Eliot. Hans poesi är ett slags lyriskt berättande, ofta i jag-form. Espmark fick ett mindre genombrott med diktsamlingen Mikrokosmos (1961), men 1960-talet ägnades främst åt litteraturforskning med uppmärksammade studier om Artur Lundkvists och Harry Martinsons tidiga författarskap.
Från 1970-talet fick Espmarks författarskap en mer social och politisk inriktning, med bland annat den samhällskritiska lyriska trilogin Sent i Sverige. Den följdes av två litteraturvetenskapliga verk, Att översätta själen (1975) och Själen i bild (1977), där den förra är en studie om den internationella lyriska modernismen och den senare om den svenska.
Espmarks litteraturforskning tog på 1980-talet en ny inriktning då han influerades av hermeneutik. Vid denna tid skrev han bland annat en tematiskt inriktad studie om Tomas Tranströmers diktning, Resans formler (1983), och använde sig av ett intertextuellt perspektiv i essäsamlingen Dialoger (1985).
Mot slutet av 1980-talet började han att ge ut romaner. I den uppmärksammade romansviten Glömskans tid 1987–1997 skildrar han i sju korta romaner människor från olika samhällsklasser. Den har beskrivits som "En romansvit tecknad i mörkast tänkbara färger och utan motsvarighet i vår tid".
Espmark var mycket produktiv under sitt senare författarskap och gav ut en lång rad diktsamlingar och prosaböcker. Bland andra den satiriska Voltaires resa (2000), diktsamlingen De levande har inga gravar (2002), biografin Harry Martinson – mästaren (2005), novellsamlingen Motvilliga historier (2006) och essäsamlingen Albatrossen på däcket (2008). Han ansåg själv att han skrivit sina bästa verk efter 70 års ålder.Intervju, Vi läser nr.3 2018
Vintergata (2007) ses som en höjdpunkt i hans lyriska författarskap."Personliga favoriter" Svenska Dagbladet 8 februari 2010 2010 utgavs Det enda nödvändiga. Dikter 1956–2009. Samma år kom även memoarboken Minnena ljuger.
Han skrev även dramatik som gavs ut i boken Marx i London och andra pjäser (2011). 2018 utkom Martin Lamms ögonblick, ett porträtt av litteraturforskaren Martin Lamm.
Familj Kjell Espmarks föräldrar var tandläkare, och fadern Erik Espmark härstammade från byn Äspnäs.Strömsboken 1969 (26/III:2) sid 51-52 Modern hette Margit Christensson.
Han var från 1959 till hustruns död gift med Anna Espmark, född Sjögren (1938–2000)Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).Sveriges dödbok nr 5, 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010)., dotter till försäkringstjänstemannen Alf Sjögren och Kerstin Osborne. Från 2009 var han gift med Monica Lauritzen (född 1938). Han är far till advokaten Catharina Espmark (född 1965) och formgivaren Erik Espmark (född 1968) i första äktenskapet.
Bibliografi
Mordet på Benjamin 1956 (diktsamling) Världen genom kameraögat 1958 Mikrokosmos 1961 Livsdyrkaren Artur Lundkvist 1964 (doktorsavhandling) Det offentliga samtalet 1–25, 1968 Harry Martinson erövrar sitt språk 1970 (monografi över Harry Martinson) Samtal under jorden 1–25 1972 Tal på Övralid 1974, 1975 Det obevekliga paradiset 1–25 1975 Att översätta själen 1975 Sent i Sverige 1976 (3 diktsamlingar) Själen i bild 1977 Försök till liv 1979 (diktsamling) Elias Wessén 1981 Tecken till Europa 1982 (diktsamling) Resans formler 1983 (monografi över Tomas Tranströmer) Den hemliga måltiden 1984 (diktsamling) Dialoger 1985 Det litterära Nobelpriset 1986 Den motsträviga skapelsen 1987 Glömskan 1987 (roman) Missförståndet 1989 (roman) Föraktet 1991 (roman) När vägen vänder 1992 Lojaliteten 1993 (roman) Hatet 1995 (roman) Revanschen 1996 (roman) Glädjen 1997 (roman) Det andra livet 1998 Glömskans tid 1999 Voltaires resa 2000 Litteraturpriset 2001 De levande har inga gravar 2002 Utanför kalendern 2003 Béla Bartók mot Tredje riket 2004 Harry Martinson – mästaren 2005 Motvilliga historier 2006 Vintergata 2007 Albatrossen på däcket 2008 (essäer) Det enda nödvändiga. Dikter 1956–2009 Minnena ljuger 2010 Marx i London och andra pjäser 2011 I vargtimmen 2012 (roman) Hoffmanns försvar 2013 (roman) Den inre rymden 2014 (diktsamling) Dikter om kärlek, ett urval 2016 (diktsamling) Skapelsen 2017 (diktsamling) Resan till Thule 2017 (roman) Martin Lamms ögonblick 2018 Kvällens frihet 2019 (diktsamling) En sky av vittnen 2020 (diktsamling) Rosencrantz mot Guildenstern: en möjlig dialog 2020 Återliv 2021(diktsamling) "… att förinta detta som är jag": ett porträtt av Hjalmar Gullberg” 2023 Hemfärd till glömskan 2023 (diktsamling) Litteraturpriset: 120 år med Nobels uppdrag 2025
Priser och utmärkelser 1959 – Boklotteriets stipendiat 1972 – Warburgska priset 1974 – Övralidspriset 1975 – Svenska Dagbladets litteraturpris för Det obevekliga paradiset 1–25 1976 – Carl Emil Englund-priset 1978 – Gun och Olof Engqvists stipendium 1979 – Esseltes litteraturpris 1980 – Schückska priset 1985 – Bellmanpriset 1987 – Östersunds-Postens litteraturpris 1998 – Kellgrenpriset 2000 – De Nios Stora Pris 2010 – Tranströmerpriset 2014 – Ferlinpriset 2018 – Sorescupriset
Källor
Kjell Espmark i Nationalencyklopedins webbupplaga Noter ESPMARK, KJELL E, fil lic, författare, Sthlm i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 366.
Externa länkar Bild på Kjell Espmark.
Kjell Espmark på Norstedts förlag
Kategori:Män Kategori:Födda 1930 Kategori:Avlidna 2022 Kategori:Personer från Ströms socken Kategori:Författare från Jämtland Kategori:Svenska författare under 1900-talet Kategori:Svenska författare under 2000-talet Kategori:Svenska romanförfattare Kategori:Svenskspråkiga romanförfattare Kategori:Svenska professorer i litteraturvetenskap Kategori:Personer verksamma vid Stockholms universitet Kategori:Ledamöter av Svenska Akademien Kategori:Hedersledamöter vid Norrlands nation