28 juni är den 179:e dagen på året i den gregorianska kalendern (180:e under skottår). Det återstår 186 dagar av året.
Namnsdagar I den svenska almanackan Nuvarande – Leo Föregående i bokstavsordning Leo – Namnet förekom före 1901 på 11 april, men flyttades före detta år, till minne av påven Leo II, till dagens datum, där det har funnits sedan dess. Leopold – Namnet infördes 1592 på 15 november och fanns där fram till 1993, då det flyttades till dagens datum. 2001 återfördes det dock till 15 november. Liselott – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993. Lola – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993. Föregående i kronologisk ordning Före 1901 – Leo 1901–1985 – Leo 1986–1992 – Leo, Lola och Liselott 1993–2000 – Leo och Leopold Från 2001 – Leo Källor Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.
Finlandssvenska almanackan Nuvarande från 1995 – Leo, Leopold I föregående revideringar 1929–1994 – Leo
Händelser
1651 – Slaget vid Berestetjko i nuvarande Ukraina mellan å ena sidan de saporogiska kosackerna och Krimkhanatet och å andra sidan det polsk-litauiska samväldet inleds och varar till den 30 juni. Trots att kosackerna och krimtatarerna tillsammans har en styrka på 140 000, ledd av kosackledaren Bogdan Chmelnytskyj och understödd av några tusen turkar, och polackerna endast är totalt 63 000 blir slaget under den polske kungen Johan II Kasimirs ledning en avgörande polsk seger. Slaget är troligen världens största fältslag under 1600-talet, men då den polske kungen gör misstaget att efteråt inte förfölja de flyende kosackerna kan de snart omgruppera sig och Chmelnytskyj-upproret fortsätter i ytterligare sex år. 1709 – En svensk styrka på 22 000 man (varav 17 000 man deltar i slaget) blir under kung Karl XII:s och generalerna Carl Gustaf Rehnskiölds, Adam Ludwig Lewenhaupts och Carl Gustaf Creutz ledning besegrad av en rysk här om 45 000 man (varav 41 000 deltar), ledd av tsar Peter den store och generalerna Aleksandr Mensjikov och Boris Sjeremetev, i slaget vid Poltava i nuvarande Ukraina.Datumet för slaget anges här enligt Svenska kalendern. På grund av att Sverige mellan 1700 och 1712 har en egen kalender motsvaras det i den julianska kalendern (som används i Ryssland vid denna tid) av 27 juni och i den gregorianska av 8 juli. I svensk historia har man dock valt att inte ”översätta” datumet till den gregorianska kalendern (som används i Sverige sedan 1753), utan ange samma datum som det var i den svenska kalendern vid tiden för slaget. Detta blir det största svenska militära nederlaget någonsin och början till slutet på den svenska stormaktstiden, eftersom Karl XII:s segersvit, som han har haft dittills i stora nordiska kriget, därmed bryts. Kungen lyckas med några få man fly till Osmanska riket, medan huvuddelen av den svenska armén tre dagar senare tvingas kapitulera till ryssarna, vilket leder till att tusentals svenska soldater och deras familjer för många år framåt hamnar i rysk krigsfångenskap. 1776 – En brittisk flotta på nio krigsfartyg angriper under amiral Peter Parker det amerikanska Fort Moultrie under det nyligen utbrutna amerikanska frihetskriget. Fortet, som ännu är ofärdigt och vid denna tid saknar namn, är uppfört i trä med stockar av palmettoträ. Det mjuka träet går dock inte sönder av det brittiska bombardemanget, utan det har till och med rapporterats att kanonkulorna studsar mot träet. Den amerikanske befälhavaren William Moultrie (som fortet efter slaget får sitt namn efter) leder under det dagslånga slaget sina 400 mannar till seger, då de starkt skadade brittiska fartygen vid dagens slut tvingas dra sig tillbaka. 1876 – Ställdalenmeteoritens nedslag, andra bevittnade meteoritnedslag i Sverige 1914 – Den österrikisk-ungerske ärkehertigen och tronföljaren Franz Ferdinand och hans hustru Sophie von Chotek blir under ett statsbesök i den bosniska huvudstaden Sarajevo mördade av den bosnienserbiske nationalisten Gavrilo Princip, genom att han skjuter dem, när de färdas med bil genom staden. Attentatet går till historien som skotten i Sarajevo och blir den utlösande faktorn till första världskriget, som utbryter en månad senare. Eftersom attentatsmannen är serb ställer den österrikisk-ungerska regeringen i ett ultimatum den 23 juli med långtgående krav på Serbien, vilka serberna vägrar gå med på. Detta blir i sin tur inledningen på den så kallade Julikrisen, då Österrike-Ungern den 28 juli förklarar krig mot Serbien och de flesta europeiska stormakterna därefter går med i kriget enligt det komplicerade allianssystem, som har byggts i Europa under de senaste decennierna. 1919 – På femårsdagen av skotten i Sarajevo undertecknas ett fredsavtal i Versailles utanför den franska huvudstaden Paris, vilket officiellt avslutar första världskriget (även om kriget till största delen har tagit slut genom vapenstilleståndet i Compiègneskogen den 11 november 1918). Under det halvår, som har gått mellan stilleståndet och fredsavtalets undertecknande har krigets segrarmakter fört förhandlingar, medan förlorarmakten Tyskland har bjudits in att skriva under avtalet först sedan det är klart (och alltså inte har tillåtits deltaga i förhandlingarna). Avtalets hårda villkor för Tyskland, med omfattande landförluster, stort krigsskadestånd till segrarmakterna och stark begränsning av industri och krigsmakt, leder dels till framväxten av den så kallade ”dolkstötslegenden”, dels till att Tyskland under 1920-talet drabbas av politiskt och ekonomiskt kaos, vilket i sin tur underlättar för den nazistiske diktatorn Adolf Hitlers maktövertagande under 1930-talet och därmed andra världskrigets utbrott 1939. 1922 – Ett halvår efter att brittiska och irländska representanter den 6 december 1921 har skrivit under det anglo-irländska avtalet (som en följd av det irländska frihetskriget 1919–1921) utbryter ett inbördeskrig på Irland mellan anhängare och motståndare till avtalet. Avtalets huvudpunkter innebär, att Irland blir en autonom dominon inom det brittiska imperiet och att det i huvudsak protestantiska Nordirland lösgörs från övriga Irland och förblir en del av Storbritannien. Anhängarna är de som accepterar denna lösning, medan motståndarna dels vill att Irland ska vara helt fritt från Storbritannien, dels att hela ön ska förbli en intakt stat. Trots att inbördeskriget varar i elva månader (till 24 maj 1923) träder avtalet i kraft och den Irländska fristaten bildas den 6 december 1922, på dagen ett år efter undertecknandet. Vid inbördeskrigets slut står emellertid anhängarsidan som segrare och fristaten existerar fram till 1937, då Irland blir en helt självständig republik. 1942 – Tyskarna inleder årets sommaroffensiv på östfronten under andra världskriget i trakten kring Kursk, med målet att erövra de sovjetiska oljefälten vid Kaspiska havet. Till en början lyckas tyskarna rycka fram långt, men når inte ända fram, innan man tvingas avbryta offensiven i november. Istället fastnar de vid Stalingrad, där de efter ett långt och blodigt slag tvingas kapitulera i början av 1943, varefter de förlorar initiativet på östfronten. 1948 – Den sovjetiska Kommunistiska Informationsbyrån, som är en kontrollinstitution, som ska samordna kommuniststyret och kommunismens utveckling inom Östblocket, låter utesluta Jugoslavien ur blocket, sedan osämja har uppstått mellan sovjetledaren Josef Stalin och den jugoslaviske diktatorn Josip Broz Tito, eftersom Tito vägrar böja sig för Stalins vilja i flera frågor. Detta leder till, att Jugoslavien blir det enda kommunistlandet i Östeuropa, som under kalla kriget inte ligger bakom järnridån eller är medlem i den 1955 upprättade Warszawapakten. Det innebär också, att Sovjetunionen inte ingriper mot kommunistiska avvikelser i Jugoslavien, på det sätt som man gör mot Ungernrevolten 1956 och Pragvåren i Tjeckoslovakien 1968. 1950 – Endast tre dagar efter att Nordkorea har inlett Koreakriget, genom att den 25 juni gå över gränsen till Sydkorea, blir den sydkoreanska huvudstaden Seoul intagen av nordkoreanska trupper, trots att sydkoreanerna tidigare samma dag har försökt stoppa dem genom att spränga Hanganbron över floden Han i huvudstaden. Därmed skulle kriget ha kunnat vara över med nordkoreansk seger, men då FN-styrkor under amerikansk ledning anländer i början av juli slås nordkoreanerna tillbaka och kriget fortsätter i ytterligare tre år. 1969 – Stonewallupproret i USA tar sin början. 2015 – Serbien vinner Europamästerskapet i basket för damer 2015 genom att besegra Frankrike 76-68 i Budapest. 2026 – Premiär för buskis-farsen Saltstänk & smuggelsprit av Annika Andersson och Pär Nymark och i regi av av den senare, på Vallarnas friluftsteater i Falkenberg.
Födda 751 – Karloman I, frankisk kung av Burgund, Alemannien och södra Austrasien 1170 – Valdemar Sejr, kung av Danmark 1476 – Paulus IV, född Giovanni Pietro Caraffa, påve 1491 – Henrik VIII, kung av England, herre över Irland och kung av Irland 1503 – Giovanni della Casa, italiensk författare 1577 – Peter Paul Rubens, flamländsk konstnär 1588 – Peder Gustafsson Banér, svenskt riksråd 1712 – Jean-Jacques Rousseau, schweizisk-fransk författare och politisk filosof 1787 – Harry Smith, brittisk militär och koloniguvernör 1796 – Karolina Amalia av Augustenborg, Danmarks drottning 1839–1848 (gift med Kristian VIII) 1819 – Carlotta Grisi, italiensk ballerina 1824 Paul Broca, fransk kirurg, antropolog och neurolog, upptäckare av Brocas område Adolf W. Edelsvärd, svensk arkitekt 1825 – Emil Erlenmeyer, tysk kemist 1844 – Johan Abraham Björklund, svensk tidningsman 1867 – Luigi Pirandello, italiensk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1934 1868 – John F. Nugent, amerikansk demokratisk politiker, senator för Idaho 1918–1921 1873 – Alexis Carrel, fransk experimentell kirurg, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1912 1875 – Henri Lebesgue, fransk matematiker 1876 – Clara Maass, amerikansk sjuksköterska 1883 – Pierre Laval, fransk politiker, Vichyfrankrikes konseljpresident 1942–1944 1892 – Torsten Hillberg, svensk skådespelare 1902 – Richard Rodgers, amerikansk kompositör 1906 – Maria Goeppert-Mayer, tysk-amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1963 1912 – Sergiu Celibidache, rumänsk dirigent 1916 – Olle Björklund, svensk skådespelare och TV-reporter 1917 – Bernard Wilfred Harris, brittisk-svensk filmmusikkompositör med artistnamnet Wilfred Burns 1926 – Mel Brooks, amerikansk komiker, skådespelare, regissör och producent 1927 – F. Sherwood Rowland, amerikansk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1995 1928 John Stewart Bell, irländsk fysiker Hans Blix, svensk folkpartistisk politiker, diplomat och jurist, Sveriges utrikesminister 1978–1979 1930 William C. Campbell, irländsk biokemist och parasitolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2015 Joachim Hansen, tysk skådespelare 1931 Hans ”Hasse” Alfredson, svensk komiker, regissör, författare och skådespelare som tillsammans med Tage Danielsson bildade duon Hasse och Tage Junior Johnson, amerikansk racerförare (död 2019) 1932 – Pat Morita, japansk-amerikansk skådespelare 1935 – John Inman, brittisk skådespelare 1937 – Richard Bright, amerikansk skådespelare 1938 – Leon Panetta, amerikansk politiker, jurist och professor, USA:s försvarsminister 2011–2013 1940 – Muhammad Yunus, bangladeshisk bankman och ekonom, mottagare av Nobels fredspris 2006 1941 – Gunilla von Bahr, svensk flöjtist och musikchef 1942 Björn Isfält, svensk filmmusikkompositör och -arrangör Jim Kolbe, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1985–2007 1943 Klaus von Klitzing, tysk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1985 Ed Pastor, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1991–2015 (död 2018) 1945 Jane Harman, amerikansk demokratisk politiker