1840 (MDCCCXL) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
Händelser Januari 1 januari – Hela metersystemet betraktas slutligen som genomfört i Frankrike. 13 januari – Ångbåten Lexington fattar eld och sjunker i isiga vatten, 4 engelska mil utanför Long Islands kust; 139 människor omkommer, och bara fyra överlever. 17 januari – Republiken Rio Grande utropas.World Statesmen 22 januari – Brittiska bosättare når Nya Zeeland och grundar officiellt staden Wellington. 19 januari – Kapten Charles Wilkes seglar runt Antarktis, och gör anspråk på Wilkes Land för USA.
Februari 16 februari – Spanien erkänner Ecuador.
Mars 1 mars Nya Zeelands guvernör William Hobson drabbas av ett slaganfall. Adolphe Thiers blir Frankrikes konseljpresident. 9 mars – Järnvägen Wilmington and Raleigh Railroad byggs klart i USA från Wilmington, North Carolina till Weldon, North Carolina. Med 161.5 engelska mil är den världens längsta järnväg., North Carolina Business History, 2006, läst 1 februari 2010 Våren – Fem män, som är anställda som typografer vid Aftonbladet, börjar en vårkväll sjunga tillsammans, och fortsätter alltjämt under decennierna, under namnet Typografiska kören. Denna utvecklas sedermera till Bellmanskören, vilken grundas 1895 och än idag är aktiv.
April April – Raleigh and Gaston Railroad i USA byggs klart från Raleigh, North Carolina till nära Weldon, North Carolina., North Carolina Business History, 2006, läst 1 februari 2010
Maj 1 maj – Världens första frimärke, One Penny Black, publiceras i Storbritannien. Det börjar gälla för användning först den 6 maj. 10 maj – Fem personer drunknar vid en båtolycka på sjön Mangen i Sverige. 16 maj Rikets allmänna ärendens beredning avskaffas. Den svenska departementalreformen genomförs. Statsrådet skall bestå av tio medlemmar, sju som departementschefer och tre som konsultativa statsråd.
Juli Juli – Amerikanska flottan landstiger i Fiji för att genomföra vedergällning mot infödda som angripit amerikansk utforsknings- och kartläggningsprojekt. 12 juli – World Anti-Slavery Convention hålls i London. 23 juli – Provinsen Kanada skapas genom Unionsakten.
Oktober 7 oktober – Wilhelm II blir Nederländernas kung. miniatyr|höger|Presidentval i USA. 30 oktober–2 december – Whigpartisten William Henry Harrison besegrar demokraten Martin Van Buren vid presidentvalet i USA.
November 6 november – Rio Grande upplöses.
December 7 december Stockportviadukten i Greater Manchester, England står klar, som Västeuropas största murtegelbyggnadsverk. David Livingstone lämnar Storbritannien för Afrika.
Okänt datum Kockums Mekaniska Werkstad i Malmö startar sin verksamhet. Sveriges kronprins Oscar (blivande kung Oscar I) ger anonymt ut boken Om straff och straffanstalter där han förespråkar en humanisering av den svenska kriminalvården. Sveriges riksdag anslår medel till att bygga cellfängelser. En "basarbyggnad" öppnas utefter Norrbro i Stockholm och blir Sveriges elegantaste butiks- och kaféstråk. Det första Opiumkriget mellan Storbritannien och Kina inleds. Andra upplagan av Lasse-Majas självbiografi utkommer under titeln Den byxlöse Äfventyraren och blir så småningom en storsäljare som ökar läsandet i Sverige.
Födda Första kvartalet
Januari 1 januari – Patrick Walsh, amerikansk demokratisk politiker, senator 1894–1895. 9 januari – Samuel Baldwin Marks Young, amerikansk militär. 18 januari Ernst Rudorff, tysk kompositör. Alfred Percy Sinnett, brittisk teosof. 23 januari – Ernst Abbe, tysk fysiker.
Februari 15 februari – Titu Maiorescu, rumänsk filosof och politiker. (död 1917) 22 februari – August Bebel, tysk socialdemokratisk politiker. (död 1913)
Mars 14 mars – David B. Henderson, skotsk-amerikansk politiker, talman i USA:s representanthus 1899–1903.
Andra kvartalet
April 2 april – Émile Zola, fransk författare. 21 april – Johan Eneroth, svensk jurist, kronofogde och riksdagsman. 21 april – Cora L. V. Scott, amerikanskt medium, präst och författare.
Maj 4 maj – George Gray, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1885–1899. 7 maj – Pjotr Tjajkovskij, rysk kompositör. 27 maj – Lars Fredrik Nilson, svensk kemist.
Juni 7 juni – Charlotte av Belgien, kejsarinna av Mexiko 1864-1867. 30 juni – Hermann Ernst Freund, dansk skulptör.
Tredje kvartalet
Juli 2 juli – Frans Henrik Kockum d.y., industriledare. 11 juli – Arthur Coke Burnell – brittisk ämbetsman, indolog. 15 juli – Sir William Wilson Hunter, brittisk statistiker och historieskrivare.
Augusti 12 augusti – Max Högquist, utomäktenskaplig son till Oscar I och skådespelerskan Emilie Högqvist. 13 augusti – Frans Hodell, svensk författare, skådespelare och journalist. 30 augusti – Hazen S. Pingree, amerikansk republikansk politiker.
September 12 september – Charles H. Sheldon, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1893–1897. 13 september – Alvah A. Clark, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1877–1881.
Fjärde kvartalet
Oktober 1 oktober – Anthony Higgins, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1889–1895. 6 oktober – Thomas B. Catron, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1912–1917. 28 oktober – Joseph W. Fifer, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1889–1893. 29 oktober – Leonard Pontus Holmström, geolog och folkhögskoleföreståndare.
November 12 november – Auguste Rodin, fransk skulptör. 14 november – Claude Monet, fransk impressionist. 16 november – Henry Markham, amerikansk republikansk politiker. 21 november – Victoria av Storbritannien, brittisk prinsessa som blev tysk kejsarinna och drottning av Preussen.
December 9 december – Olof Larsson i Rödön, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.
Avlidna Första kvartalet
Januari 22 januari – Johann Friedrich Blumenbach, 87, tysk antropolog, anses vara den fysiska antropologins fader.
Februari 23 februari – John Rutherfurd, 79, amerikansk lantmätare och politiker, senator 1791–1798.
Mars 11 mars – George Wolf, 62, amerikansk politiker, guvernör i Pennsylvania 1829–1835. 28 mars Anton Friedrich Justus Thibaut, 68, tysk rättslärd. Constance Koskull, dansk baronessa.
Andra kvartalet
April 10 april – Hugh Lawson White, 66, amerikansk politiker, senator 1825-1840.
Maj 7 maj – Caspar David Friedrich, 65, tysk konstnär. 14 maj – Carl Ludvig Engel, 61, tyskfödd (Berlin) arkitekt som utförde sitt livsverk i Helsingfors. 26 maj – William Sidney Smith, 75, brittisk amiral. 27 maj – Niccolò Paganini, 57, italiensk violinist och tonsättare.
Juni 26 juni – William Smith, amerikansk politiker och jurist, senator 1816–1823 och 1826–1831. 29 juni – Lucien Bonaparte, 65, fransk politiker, yngre bror till Napoleon I.
Tredje kvartalet
Juli 28 juli – John George Lambton, 48, brittisk statsman. Juli – Manto Mavrogenous, grekisk nationalhjältinna.
Augusti 1 augusti – Karl Otfried Müller, 43, tysk klassisk filolog.
September 20 september – José Gaspar Rodríguez de Francia, 74, paraguayansk politiker, det oberoende Paraguays förste ledare 1814-40. 22 september – Anne Lister, 49, engelsk dagboksskrivare.
Fjärde kvartalet
Oktober 24 oktober – John S. Spence, 52, amerikansk politiker, senator 1836–1840.
November 26 november – Karl von Rotteck, 65, tysk historiker, statsvetare och politiker.
December 2 december – Christopher Ellery, 72, amerikansk politiker, senator 1801–1805. 6 december – John Hallock, amerikansk politiker, kongressledamot 1825–1829.
Referenser Fotnoter
Externa länkar