1870 (MDCCCLXX) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Händelser Januari 26 januari – Virginia återuppgår i USA.
Februari 3 februari – Det 15:e tillägget till USA:s konstitution ger svarta rösträtt. 12 februari – Kvinnor får rösträtt i Utahterritoriet, USA. 17 februari – I England i Storbritannien införs allmän skolgång med statliga bidrag för barnen i åldern 5-10 år. De är primärskolor och vid sidan om privatskolorna i ett parallellskolsystem . 23 februari – Mississippi återinträder i den amerikanska unionen.
Mars 5 mars – England och Skottland spelar 1-1 på Kennington Oval i London, i den första fotbollslandskampen någonsin. Arrangör är Football Association. 30 mars – Texas återinträder i USA.
April 22 april – Överståthållarämbetet utfärdar tillstånd för den till Sverige invandrade polacken Henryk Bukowski att driva konst- och antikvitetshandel (nuvarande Bukowskis Auktioner). 29 april – Den oberoende liberala morgontidningen Sydsvenska Dagbladet Snällposten grundas av Lundahistorikerna Claes Theodor Odhner och Martin Weibull. Ledande gestalt i tidningen blir Carl Herslow.
Maj 2 maj – Prince Rupert's Land byter namn till "Northwest Territories".
Juni 3 juni – Louis De Geer d.ä. avgår som svensk justitieminister och efterträds av Axel Gustaf Adlercreutz. Skalden Gunnar Wennerberg blir ecklesiastikminister. 17–18 juni – Amerikanska soldater landstiger i Mexiko och förstör piratskeppet Forward, som gått på grund omkring 40 engelska mil uppför Tecapánfloden . 28 juni – Julen blir federal helgdag i USA. Juni – Tientsinmassakern äger rum i staden Tientsin i Kina.
Juli 15 juli – Manitoba blir en provins i Kanada. 18 juli – Första Vatikankonciliet antar konstitutionen Pastor Aeternus som innehåller ofelbarhetsdogmen. miniatyr|höger|Krig: Frankrike mot Preussen. 19 juli – Frankrike förklarar krig mot Preussen; fransk-tyska kriget är ett faktum.
September 1 september Första Vatikankonciliet avbryts. I slaget vid Sedan inringas de franska trupperna av den tyska armén, och kejsare Napoleon III tas till fånga. 4 september – Tredje franska republiken utropas, vilket innebär att den av tyskarna tillfångatagna kejsare Napoleon III avsätts. 21 september – Amerikanska soldater landstiger i Hawaii och hissar USA:s flagga på halv stång då drottning Kalama avlidit, och amerikanska konsuln i Honolulu inte skulle ansvara för detta.
Oktober 2 oktober – En folkomröstning i Rom säger med 133 681 röster mot 1 507 för att uppgå i Italien. miniatyr|höger|Rom Italiens huvudstad. 6 oktober – Rom blir huvudstad i det enade Italien. 8 oktober – Léon Gambetta sticker i väg från det belägrade Paris i en luftballong. 17 oktober – Kyrkostaten uppgår i Italien.
November 8 november – Nystartade Weather Bureau gör sin första officiella väderprognos: "High winds at Chicago and Milwaukee... and along the Lakes" ("Kraftiga vindar vid Chicago och Milwaukee... och längsmed sjöarna"). 16 november – Spaniens Cortes Generales förklarar Amadeo de Saboya som kung Amadeus I av Spanien. 29 november – Vid Ersta diakonianstalt i Sverige börjar man att varje söndag i advent tända sju ljus i en julgran.
December 30 december – Spaniens premiärminister Juan Prim avlider efter att ha blivit skjuten tre dagar tidigare.
Okänt datum I USA utexamineras 2 % av 17-åringarna från high school. Svenska kvinnor erhåller rätt att erlägga studentexamen som privatister och att studera medicin vid universiteten. Icke-protestantiska trosbekännare får tillträde till de flesta offentliga ämbeten och riksdagen i Sverige. Därmed har judarna fått alla dåvarande medborgerliga rättigheter. Ett undantag är, att man måste tillhöra Svenska kyrkan, för att få vara regeringsledamot. En ekonomisk kris utbryter i Sverige. Svenska staten tvingas rädda bankväsendet genom lån. Stockholms finansiella värld drabbas hårdast av krisen. Göteborg kommer lindrigare undan, varför uttrycket "Det rika Göteborg" myntas. Den sista resan med seglande svenska postbåtar över Ålands hav genomförs. Kaféet Bräutigams öppnas i Göteborg, Sverige.
Födda Första kvartalet
Januari 2 januari – Ernst Barlach, tysk skulptör. (död 1938) 8 januari – Miguel Primo de Rivera, spansk general och politiker. (död 1930) 23 januari – Sven Olsson i Labbemåla, svensk lantbrukare och politiker (folkpartist). (död 1940) 25 januari – Helge von Koch, svensk matematiker. (död 1924)
Februari 2 februari – Julia Svedelius, svensk författare. (död 1955) 5 februari – Alfred E. Reames, amerikansk demokratisk politiker, senator 1938. (död 1943) 6 februari – James Braid, skotsk professionell golfspelare. (död 1950) 10 februari Alessandro Bonci, italiensk operasångare. (död 1940) Frank L. Greene, amerikansk republikansk politiker, senator 1923–1930. (död 1930) 12 februari – Hugo Stinnes, tysk industrialist och politiker. (död 1924) 13 februari – Leopold Godovskij, polsk-amerikansk pianist. (död 1938) 15 februari – Cut Nyak Meutia, indonesisk nationalhjältinna. (död 1910) 21 februari – William Larrabee, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1931–1943. (död 1960) 23 februari – Oscar Johanson, svensk lantbrukare, arbetare och politiker (lantmanna- och borgarepartiet, senare folkpartist). (död 1940)
Mars 10 mars – William E. Crow, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1922. (död 1922) 12 mars – Martin Ekenberg, svensk ingenjör, uppfinnare av den första brevbomben. (död 1910) 21 mars – Allan Serlachius, finländsk jurist och politiker. (död 1935) 31 mars – James M. Cox, amerikansk demokratisk politiker och publicist. (död 1957)
Andra kvartalet
April 3 april – Agda Östlund, svensk sömmerska, riksdagsledamot, ordf i Stockholms allmänna kvinnoklubb. (död 1942) 11 april – Bruno Aspelin, finländsk artist och vissångare. (död 1941) 17 april – Lars Israel Wahlman, svensk arkitekt. (död 1952) 20 april – Angus Wilton McLean, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1925–1929. (död 1935) 22 april – Vladimir Lenin, rysk politiker och marxistisk teoretiker. (död 1924) 30 april Franz Lehár, ungersk kompositör. (död 1948) Maria Sandel, svensk författare. (död 1927)
Maj 9 maj – Harry Vardon, brittisk golfspelare. (död 1937) 11 maj – Otto von Friesen, svensk runolog, professor i svenska språket och ledamot i Svenska Akademien. (död 1942) 19 maj Albert Fish, amerikansk seriemördare, pedofil och kannibal. (död 1936) Reginald Lee, brittisk besättningsman ombord på Titanic. (död 1913) 24 maj – Gunnar Klintberg, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare. (död 1936)
Juni 4 juni – Elisabeth Hesselblad, svensk birgittinnunna; helgonförklarad. (död 1957)
Tredje kvartalet
Juli 1 juli – Susanna Hanan, nyzeeländsk guvernant, sångerska och samhällsarbetare. (död 1970)
Augusti 7 augusti – Gustav Krupp von Bohlen und Halbach, tysk industriman. (död 1950) 10 augusti – Lars Sonck, finländsk arkitekt. (död 1956) 12 augusti – Hubert Gough, brittisk militär. (död 1963) 14 augusti – Junius Marion Futrell, amerikansk demokratisk politiker och jurist. (död 1955) 21 augusti – Carl Apolloff, svensk skådespelare. (död 1967) 27 augusti – Peter Norbeck, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1936. (död 1936) 31 augusti – Maria Montessori, italiensk framstående pedagog, grundade Montessoripedagogiken. (död 1952)
September 2 september – Luise av Österrike-Toscana, prinsessa av Sachsen 1891–1903. (död 1947) 7 september – Aleksandr Kuprin, rysk författare. (död 1937) 9 september – Jakob Kukk, estländsk biskop. (död 1933) 16 september – John Pius Boland, irländsk tennisspelare och politiker. (död 1958) 22 september – Charlotte Cooper Sterry, brittisk tennisspelare. (död 1966) 23 september – Oluf Krag, dansk politiker. (död 1942) 26 september – Kristian X, kung av Danmark 1912–1947 och av Island 1918–1944. (död 1947) 28 september – Florent Schmitt, fransk kompositör. (död 1958) 30 september – Jean Baptiste Perrin, fransk fysiker. (död 1942)
Fjärde kvartalet
Oktober 2 oktober – Hilma Svedal, svensk guldgrävare och skapare av turistmålet Alaska. (död 1965) 8 oktober – Louis Vierne, fransk organist och kompositör. (död 1937) 9 oktober – Ernst von Dobschütz, tysk teolog. (död 1934) 10 oktober – Paul Geheeb, tysk reformpedagog. (död 1961) 13 oktober – Ben W. Hooper, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Tennessee 1911–1915. (död 1957) 15 oktober – Hjalmar Åberg, finländsk arkitekt. (död 1935)
November 9 november – Magnus Enckell, finländsk konstnär. (död 1925) 21 november – Sigfrid Edström, svensk industriman, SAF-ordförande. (död 1965) 25 november – Johan Johanson i Tväråselet, svensk hemmansägare och centerpolitiker. (död 1949)
December 9 december – William P. Pollock, amerikansk demokratisk politiker, senator 1918–1919. (död 1922) 10 december – Adolf Loos, österrikisk arkitekt och kulturkritiker. (död 1933) 14 december Dirk Jan de Geer, nederländsk konservativ politiker, premiärminister 1926–1929 och 1939–1940. (död 1960) Karl Renner, österrikisk socialdemokratisk politiker, förbundspresident 1945–1950. (död 1950) 15 december – Josef Hoffmann, österrikisk arkitekt. (död 1956)
Avlidna Första kvartalet
Januari 14 januari – John S. Barry, 67, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1842–1846 och 1850–1852. 19 januari – James S. Green, 52, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1857–1861. 21 januari – Aleksandr Herzen, 57, rysk författare. 26 januari – Cesare Pugni, 67, italiensk tonsättare.
Februari 10 februari – Mats Olof Andersson, 71, svensk konstnär.
Mars 17 mars – Karl Friedrich Neumann, 76, tysk orientalist och historiker. 26 mars – Pierre Soulé, 68, fransk-amerikansk diplomat och politiker. 28 mars – George Henry Thomas, 53, amerikansk militär. 29 mars – Paul-Émile Botta, 67, fransk-italiensk arkeolog. 30 mars – Charles de Groux, 44, belgisk målare. 31 mars – William V. Brady, 58, amerikansk politiker, borgmästare i New York 1847–1848.
Andra kvartalet
April 15 april – Emma Willard, 83, amerikansk skolpionjär. 20 april – William Beal, 54, brittisk religiös författare.
Maj 9 maj – Lawrence Brainerd, 76, amerikansk abolitionist, affärsman och politiker, senator 1854–1855. 10 maj – Robert Wilson, 66, amerikansk politiker, senator 1862–1863. 25 maj – Richard Stockton Field, 66, amerikansk politiker, senator 1862–1863.
Juni 6 juni – Ferdinand von Wrangel, 73, rysk friherre, amiral och sjöfarande. 9 juni – Charles Dickens, 58, brittisk författare. 18 juni – Nils Haqvin Selander, 66, svensk astronom och riksdagsman. 20 juni – Jules Huot de Goncourt, 39, fransk skriftställare. 26 juni James Syme, 70, skotsk kirurg. Armand Barbès, 60, fransk politiker. 28 juni – Henrik Reuterdahl, 74, svensk ärkebiskop sedan 1856.
Tredje kvartalet
Juli 13 juli – Clelia Barbieri, 23, italienskt helgon. 20 juli – Albrecht von Graefe, 42, tysk läkare. 28 juli – Bernhard Dunker, 61, norsk jurist och politiker.
Augusti 21 augusti – Gustav Struve, 64, tysk politiker. 28 augusti – Carl Johan Kayser, 58, dansk nationalekonom och politiker.
September 2 september – Arthur Saint-Léon, 48, fransk balettdansör och koreograf. 7 september – Cowper Phipps Coles, 51, brittisk militär och uppfinnare. 8 september – Nils Ericson, 68, svensk friherre och ingenjör. 18 september – Amalie av Sachsen, 76, tysk furstinna och kompositör. 20 september – John Brinckman, 56, tysk författare. 23 september – Prosper Mérimée, 66, fransk författare.
Fjärde kvartalet
Oktober 12 oktober – Robert E. Lee, 63, amerikansk militär. 24 oktober – Antonio María Claret, 62, spansk (katalansk) ärkebiskop i Romersk-katolska kyrkan, ordensgrundare och missionär, helgon. 26 oktober – Andreas Aagesen, 53, dansk rättslärd.
November 23 november