18 maj

18 maj är den 138:e dagen på året i den gregorianska kalendern (139:e under skottår). Det återstår 227 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar Helgdagar Sverige: Till och med 1571 Eriksmässa (till minne av Erik den heliges död denna dag 1160)

Nationaldagar s nationaldag (till minne av den deklarerade självständigheten från Somalia 1991, självständigheten är dock inte internationellt erkänd)

Namnsdagar I den svenska almanackan Nuvarande – Erik Föregående i bokstavsordning Erik – Namnet har funnits på dagens datum sedan medeltiden, till minne av den svenske 1100-talskungen Erik den helige, som enligt legenden blev mördad denna dag 1160. Det har aldrig flyttats, men tidigare hade även den 24 januari anknytning till Erik den helige. Erk – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993. Jerker – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 2001. Föregående i kronologisk ordning Före 1901 – Erik 1901–1985 – Erik 1986–1992 – Erik, Erk och Jerker 1993–2000 – Erik och Jerker Från 2001 – Erik Källor Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.

Finlandssvenska almanackan Nuvarande från 1929 – Erik, Erika, Jerker, Eirik I föregående revideringar 1929–1949 – Erik, Erika 1950–1972 – Erik, Jerker 1973–2004 – Erik, Jerker, Erika 2005–2019 – Erik, Eirik, Jerker, Erika

Händelser 1012 – Sedan Sergius IV har avlidit en vecka tidigare väljs Theophylactus till påve och tar namnet Benedictus VIII. I protest mot detta väljs Gregorius VI till motpåve, men denne avlider efter ett halvår. 1160 – Den svenske kungen Erik Jedvardsson blir enligt legenden mördad i Uppsala. Han blir så småningom känd som Erik den helige och blir Stockholms och hela Sveriges inofficiella skyddshelgon, även om han aldrig blir officiellt helgonförklarad av påven. Hans ben gravsätts i Gamla Uppsala, men flyttas 1273 tillbaka till Uppsala och bevaras än idag i ett skrin där. Mördaren Magnus Henriksson utropar sig efter mordet till Sveriges kung, men blir dödad året därpå av tronkrävaren Karl Sverkersson. 1284 – Jönköping vid sjön Vätterns sydspets får stadsprivilegium av kung Magnus Ladulås. Privilegiebrevet (som är Sveriges äldsta bevarade och numera finns på Jönköpings rådhusarkiv) visar bland annat att stadens borgare ska ha monopol på handel och hantverk i norra Småland och att de har rätt att hålla marknad på Sankt Antonius och Sankt Franciscus festdagar (17 januari respektive 4 oktober). Därmed har alltså den svenske kungen, enligt utländskt mönster, börjat bestämma när städer ska hålla marknadsdagar. 1595 – Sverige och Ryssland sluter freden i Teusina, som avslutar det krig mellan länderna, som har varat sedan 1570. Sverige gör betydande landvinster på Rysslands bekostnad, genom att östra Estland bekräftas som svenskt territorium och gränsen i norra Finland regleras för första gången. Genom denna fred fastställs därmed Sveriges östgräns ordentligt och de vaga bestämmelserna i Nöteborgstraktaten från 1323 upphävs slutgiltigt (under de 272 år, som har gått sedan 1323 har man alltid utgått från Nöteborgstraktatens gränsbestämmelser, trots att de har varit oklara). 1804 – Den franske generalen Napoleon Bonaparte, som sedan 1799 har varit förste konsul och därmed ledare för den franska regeringen, utropas till kejsare av Frankrike, när senaten denna dag låter utropa Frankrike till kejsardöme. Samma dag låter Napoleon avskaffa konsulatet och han kröns den 2 december samma år i Notre Dame-kyrkan i Paris. 1848 – Som ett resultat av den tidigare under året utbrutna marsrevolutionen i Centraleuropas tyskspråkiga områden sammanträder för första gången det så kallade Frankfurtparlamentet och sammanträdet pågår till 31 maj året därpå. Detta är det första fritt valda parlamentet för hela det tyskspråkiga området och det resulterar i den så kallade Paulskirche-konstitutionen, där parlamentet föreslår, att de tyskspråkiga områdena ska enas i ett kejsardöme, som ska vara grundat på parlamentarisk demokrati. Detta går dock emot den österrikiske statskanslern Klemens von Metternichs program för att återställa ordningen i Europa efter franska revolutionen och Napoleonkrigen och den preussiske kungen vägrar acceptera kejsartronen. Detta leder till, att Tysklands enande fördröjs till 1871, men under 1900-talet tar man med flera delar av konstitutionen i både Weimarrepublikens och det nuvarande Tysklands grundlagar. 1946 – Den då 28-årige Gösta Carlsson tycker sig möta ett UFO i en glänta utanför Ängelholm. Av de utomjordingar han möter ska han, enligt egen utsago, ha fått ett recept på pollenallergimedicin och enligt honom själv är mötet med utomjordingarna grunden till de framgångar han senare får som företagsgrundare, bland annat av Cernelle, som genom tillverkningen av pollenallergimedicin ger Carlsson smeknamnet Pollenkungen. Han låter senare uppföra ett monument på platsen, till minne av sitt utomjordingsmöte. 1980 – Vulkanen Mount Saint Helens i delstaten Washington på amerikanska västkusten får ett utbrott, som blir ett av världens kraftigaste och det näst största i USA under 1900-talet. Totalt omkommer 57 personer och tusentals djur i utbrottet, men det får också stor betydelse för vulkanforskningen, då det inträffar i ett relativt lättillgängligt område och i ett land, där man har resurser att noga studera händelseförloppet. 1991 – Somaliland, som utgör större delen av Somalias nordkust på Afrikas horn, utropar sin självständighet från Somalia. Självständigheten blir dock inte erkänd och än idag () anses Somaliland internationellt som en autonom region inom Somalia, även om det i praktiken har fungerat som ett självständigt land sedan 1991.

Födda 1048 – Omar Khayyam, persisk poet, filosof, matematiker och astronom 1711 – Ruđer Josip Bošković, ragusansk filosof och matematiker 1717 – Jean Eric Rehn, svensk arkitekt och gravör 1756 – Aurelius Ignaz Fessler, ungersk historiker 1767 – Wilhelm Faxe, svensk kyrkoman, biskop i Lunds stift 1811–1854 1814 – Michail Bakunin, rysk revolutionär och agitator 1872 – Bertrand Russell, brittisk filosof och matematiker, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1950 1876 – Hermann Müller, tysk journalist och socialdemokratisk politiker, Tysklands rikskansler 1920 och 1928–1930 1883 – Walter Gropius, tysk-amerikansk arkitekt 1886 – Ture Nerman, svensk socialistisk politiker, journalist, antimilitarist och poet 1895 – John Melin, svensk skådespelare 1897 – Frank Capra, amerikansk regissör 1900 – Kenneth Keating, amerikansk republikansk politiker och diplomat, senator för New York 1959–1965, USA:s ambassadör i Indien 1969–1972 och i Israel 1973–1975 1901 – Vincent du Vigneaud, amerikansk biokemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1955 1903 – Nils Jerring, svensk skådespelare och regissör 1912 – Perry Como, amerikansk sångare 1913 – Charles Trenet, fransk vissångare 1914 – Pierre Balmain, fransk modeskapare 1918 – Harald Emanuelsson, svensk skådespelare 1919 – Margot Fonteyn, brittisk ballerina 1920 – Johannes Paulus II, född Karol Józef Wojtyła, påve 1978–2005 1926 – Dirch Passer, dansk komiker, skådespelare och manusförfattare 1928 – Pernell Roberts, amerikansk skådespelare 1930 – Alf Nilsson, svensk skådespelare 1931 – Don Martin, amerikansk serietecknare 1937 – Jacques Santer, luxemburgsk politiker, Luxemburgs premiärminister 1984–1995 och ordförande i Europeiska kommissionen 1995–1999 1939 Patrick Cormack, brittisk konservativ politiker, parlamentsledamot 1970–2010 Peter Grünberg, tysk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 2007 1941 – Kent Sänd, svensk samhällsdebattör 1944 – W.G. Sebald, tysk författare 1946 – Reggie Jackson, amerikansk basebollspelare 1947 – Anders Ahlbom Rosendahl, svensk skådespelare 1949 – Rick Wakeman, brittisk musiker, medlem i gruppen Yes 1951 – Ben Feringa, nederländsk syntetkemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 2016 1955 Chow Yun Fat, kinesisk skådespelare Lena T. Hansson, svensk skådespelare och regissör Denise Majette, amerikansk demokratisk politiker och jurist, kongressledamot 2003–2005 1962 Sandra Menges, tysk sångare med artistnamnet Sandra Nanne Grönvall, svensk sångare 1966 Issaka Sawadogo, burkinsk-norsk skådespelare Michael Tait, amerikansk sångare i grupperna DC Talk och Tait Band 1967 – Heinz-Harald Frentzen, tysk racerförare 1970 – Tina Fey, amerikansk skådespelare och komiker 1971 – Annika Kjærgaard, svensk sångare i gruppen Alcazar med artistnamnet Annikafiore 1975 Mónica Capel Cruz, spansk sångare med artistnamnet Princessa Tomas Žvirgždauskas, litauisk fotbollsspelare 1977 – Victoria Sandell Svensson, svensk fotbollsspelare, VM-silver 2003 1981 – Zou Shiming, kinesisk amatörboxare 1986 – Katja Sjtjekina, rysk fotomodell

Avlidna 526 – Johannes I, omkring 56, påve sedan 523 1160 – Erik den helige, omkring 40, kung av Västergötland sedan 1150 och av hela Sverige sedan 1156 (mördad; traditionellt dödsdatum) 1600 – Nicolaus Olai Bothniensis, omkring 50, svensk teolog, ärkebiskop i Uppsala stift sedan 1599 1724 – Anne Julie de Melun, omkring 26, fransk guvernant, underguvernant vid det franska hovet 1775 – Magnus Beronius, 82, svensk kyrkoman, biskop i Kalmar stift 1745–1764 och ärkebiskop i Uppsala stift sedan 1764 1799 – Pierre de Beaumarchais, 67, fransk dramatiker 1800 – Aleksandr Suvorov, 70, rysk fältmarskalk 1803 – Samuel Livermore, 71, amerikansk politiker, senator för New Hampshire 1793–1801 1839 – Caroline Bonaparte, 57, Neapels drottning 1808–1815 (gift med Joachim Murat), syster till Napoleon Bonaparte 1855 – John Canfield Spencer, 67, amerikansk politiker, USA:s finansminister 1843–1844 1879 – Asahel Peck, 76, amerikansk politiker och jurist, guvernör i Vermont 1874–1876 1887 – Lysander Spooner, 79, amerikansk jurist, individualanarkist, slaverimotståndare och kritiker 1909 – Isaac Albéniz, 49, spansk tonsättare och pianist 1911 – Gustav Mahler, 50, österrikisk kompositör 1912 – James D. Porter, 83, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, guvernör i Tennessee 1875–1879 1922 – Alphonse Laveran, 76, fransk läkare, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1907 1928 – Bill Haywood, 59, amerikansk socialist och fackföreningsman 1947 – Edmund Fitzalan-Howard, 91, brittisk politiker 1960 – Marcello Piacentini, 78, italiensk arkitekt och stadsplanerare 1962 – Hedvig Nenzén, 81, svensk skådespelare 1969 – Prentice Cooper, 73, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, guvernör i Tennessee 1939–1945 1975 – Leroy Anderson, 66, amerikansk kompositör 1980 – Ian Curtis, 23, brittisk musiker, sångare i gruppen Joy Division 1981 – William Saroyan, 72, armenisk-amerikansk författare 1985 – Harald Andersson, 78, svensk friidrottare (diskuskastare), bragdmedaljör 1934 1990 – Jill Ireland, 54, brittisk-amerikansk skådespelare 1991 – Gunnar Johansson, 85, svensk kapellmästare, kompositör, musikpedagog och musikdirektör 1993 – Ronald Haver, 54, amerikansk filmvetare och filmhistoriker 1995 – Börge Krüger, 78, svensk-dansk dansare och skådespelare 1996 – Kai Söderhjelm, 77, svensk författare 1999 – Augustus Pablo, 44, jamaicansk musiker 2005 – Arne Augustsson, 86, svensk skådespelare 2007 Hans-Uno Bengtsson, 54, svensk fysiker och författare Helge Brattgård, 86, svensk teolog, biskop i Skara stift 1969–1985 Pierre-Gilles de Gennes, 74, fransk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1991 2008 – Einar von Bredow, 76, svensk journalist och författare 2009 Lennart Persson, 58, svensk musikjournalist Velupillai Prabhakaran, 54, lankesisk gerillaledare (dödad) 2012 – Dietrich Fischer-Dieskau, 86, tysk lieder- och operasångare 2013 Ernst Klee, 71, tysk historiker, journalist och författare Steve Forrest, 87, amerikansk skådespelare Jo Benkow, 88, norsk politiker och författare, partiledare för Høyre 1980–1984