Parodontit eller periodontit (tandlossning) är en samling inflammationssjukdomar som påverkar bindväven invid och omkring tänderna.
Allmänt Parodontit innebär en fortlöpande nedbrytning av benvävnaden runt tänderna som kan leda till tandlossning och tandförlust om den lämnas obehandlad. Sjukdomen orsakas av vissa sorters bakterier som fäster på och växer på tandytorna (plack eller biofilm/mikrobiologisk plack), speciellt i områden under tandköttskanten. Inflammationen leder till tandköttsfickor, att ben och bindväv bryts ner och att tandfästet försämras.
Generellt sagt kan förlorad bennivå inte återfås, men sjukdomen kan hindras om man tar bort det som orsakar inflammationen, det vill säga bakterierna. Detta görs oftast av tandhygienist, men den dagliga tandborstningen är mycket viktig för att inte bakterierna skall återkomma. För att åtgärda djupa fickor eller försöka återfå bennivå om benet brutits ner i vinkel kan parodontal kirurgi göras, detta utförs av tandläkare. Parodontit är mycket vanligt i de flesta populationer men de allvarligaste formerna av sjukdomen är mindre vanliga (färre än 10% i USA). Parodontit ökar risken att få hjärt- och kärlsjukdom samt stroke.
Diagnostik Tandläkare och tandhygienist kan diagnostisera parodontit genom att inspektera benvävnaden runt tänderna. Detta görs med hjälp av en fickmätningssond där fickorna runt tanden mäts. Diagnos ställs även med röntgenbilder där bennivån mäts för att kunna urskilja hur långt gången parodontiten är.
Förebyggande åtgärder
Tandborstning två gånger dagligen Tandtråd, tandsticka eller mellanrumsborste för rengöring mellan tänderna och i tandköttsfickorna Probiotika för munnen , Regelbundna kontroller hos tandläkare och tandhygienist
Genetiska faktorer och personlig livsstil Trots att de olika formerna av parodontit är bakteriella sjukdomar, finns det en rad faktorer som påverkar sjukdomens svårighetsgrad. Viktiga riskfaktorer innefattar rökning, dåligt kontrollerad diabetes, och ärftliga (genetiska) faktorer. Man bör också vara extra noggrann med borstning och tandtråd då man vet att någon i familjen lider av parodontit. För att undvika parodontit skall man dagligen borsta tänderna och använda tandtråd. Endast borstning räcker inte eftersom plack och tandsten bildas även mellan tänderna. Munskölj kan inte heller avlägsna plack mellan tänderna.
Associerade tillstånd Parodontit är kopplat till ökad inflammation i kroppen, vilket indikeras av förhöjda nivåer av C-reaktivt protein och interleukin-6. Det är associerat med en ökad risk för stroke, hjärtinfarkt, ateroskleros och hypertoni. Det är också kopplat hos personer över 60 år till minnesstörningar och nedsatt beräkningsförmåga. Hos personer med nedsatt fastandetolerans för glukos och diabetes observeras en högre grad av inflammation i tandköttet, och de har ofta svårt att upprätthålla blodsockernivån på grund av ett konstant systemiskt inflammatoriskt tillstånd orsakat av inflammation i tandköttet. Även om orsakssamband inte har bevisats, finns det en koppling mellan kronisk parodontit och erektil dysfunktion, inflammatoriska tarmsjukdomar, och hjärtsjukdomar. Risken för rökare att utveckla allvarliga tandköttsproblem är sju gånger högre.
Diabetes och parodontala sjukdomar I modern litteratur finns en positiv korrelation mellan förhöjda blodsockernivåer och uppkomsten eller försämringen av parodontit.
Data har också visat att patienter med okontrollerad diabetes uppvisar en betydande ökning i incidensen eller progressionen av parodontit jämfört med de som inte har diabetes eller har välkontrollerad diabetes. Vid okontrollerad diabetes kan bildandet av reaktiva syreradikaler skada celler, till exempel bindvävsceller i periodontal ligament, vilket leder till nekros eller apoptos av celler. Dessutom visar personer med okontrollerad diabetes och ofta exponering för parodontopatogena bakterier en mer uttalad immunrespons mot dessa bakterier. Detta kan i sin tur orsaka och/eller påskynda nedbrytning av parodontalt vävnad, vilket leder till parodontit.
Referenser
Kategori:Tandsjukdomar