miniatyr|Karl Marx (1818–1883) Marxism avser en rad samhällsåskådningar och politiska eller samhällsvetenskapliga teorier som bygger på den tyske revolutionären, samhällsforskaren och skribenten Karl Marx (1818–1883). Marx var en av pionjärerna inom den socialistiska rörelsen och publicerade under fyra decennier en mängd politiska och vetenskapliga skrifter inom ämnesområdena filosofi, historia, samhällsvetenskap och ekonomi. Hans arbete, som ofta gjordes tillsammans med Friedrich Engels, har givit upphov till en mångfald av olika och ibland oförenliga politiska och vetenskapliga teorier som kallas marxistiska.Smart (1983), s. 4Wolff & Resnick (2012), s. 140Sim (2001), s. 5, 70Tosel (2008), s. 39–78McLellan (1998), s. XIIWolff & Resnick (2013) miniatyr|Friedrich Engels (1820–1895) Inom den socialistiska rörelsen fanns redan tidigt en oenighet mellan dem som likt Marx förespråkade revolution och dem som förespråkade en samhällsomvandling genom reformer beslutade inom ramen för det etablerade styrelseskicket. Efter brytning mellan grupperingarna bildade revolutionärerna partier som kallade sig kommunistiska medan de reforminriktade utvecklade det som blev den moderna socialdemokratin. Bland revolutionärerna har det formulerats en mängd olika versioner av marxism och även reformisterna var och är fortfarande delvis påverkade av Marx.
Klassisk marxism kan syfta på de teorier som presenterades av Marx och Engels själva,Tucker (1978), s. IX och som debatterades inom den socialistiska rörelsen redan under Marx och Engels livstid. Termen kan också innefatta senare tolkningar inom den socialistiska arbetarrörelsens partier och organisationer.
Ortodox marxism kan antingen syfta till de officiella marxistiska teorier/ideologier som marxistiska institutioner (partier och organisationer) haft eller har,Kellner (1984), s. 377 och/eller på påstått "sanna" tolkningar av Karl Marx.Knight (2007), s. 47-53 Efter att Sovjetunionen bildats har termen oftast syftat på sovjetisk marxism, även kallad marxism–leninism.Resnick & Wolff (2013)
Termen revolutionär marxism används ibland om eller av marxistiska grupper för att markera en skillnad mot reformistiska idéer eller mot den sovjetdominerade ortodoxin.SOU 2002:91 sid. 202, 212-218
Marx arbete har också påverkat akademisk teoribildning och analys, och inom samhällsvetenskap och humaniora finns ett antal vetenskapliga inriktningar som kallas marxistiska. Några av dessa presenteras nedan.
Etymologi Begreppet marxianer som öknamn på anhängare av Karl Marx teorier användes redan på 1840-talet av Wilhelm Weitling. Likaledes som öknamn användes begreppet av Michail Bakunin om kretsen av tänkare kring Marx. Under 1870-talet började dock en grupp franska socialister att själva kalla sig marxister. Namnet levde vidare och omkring 1890 började det etableras på bredare front som en benämning på idéer kopplade till Marx och Engels läror.Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord marxism) Marx själv menade dock att "om det är någonting som är säkert, så är det att marxist är jag inte".https://www.goodreads.com/author/quotes/7084.Karl_Marx Grundläggande begrepp och teorier hos Marx miniatyr|Kommunismens röst - första svenska översättningen av Kommunistiska manifestet 1848.För en förteckning över Marx politiska och vetenskapliga skrifter se Karl Marx#Bibliografi
För fördjupning, se Wikipedias artiklar om respektive begrepp (länkar i texten)
I Kommunistiska manifestet från 1848 formulerar Marx och Engels den grundläggande parollen för den socialistiska arbetarrörelsen:"Proletärer i alla länder, förenen eder!"Den unge Marx formulerade är 1845 en mening som sammanfattade hans syn på tänkarens arbete i förhållande till samhället:"Filosoferna har bara tolkat världen på en rad olika sätt, men det gäller att förändra den."Anteckningen, som publicerades av Engels först efter Marx död, påminner om att Marx under hela sitt liv var drivande inom den socialistiska rörelsen och att hans vetenskapliga arbete och begrepp syftade till att skapa redskap för förändring.
Historiematerialism Historiematerialism eller historisk materialism, är en benämning för den teori om samhällets utveckling, som utvecklades av Karl Marx och Friedrich Engels. Den utgår från den materiella världen och de sätt som människor skapar det de behöver. Det som används för produktion, det vill säga arbetskraft och produktionsmedel (råvaror, maskiner, verktyg; sådant som förutom arbetskraft behövs för produktionen) kallas produktivkrafter. Olika personer och grupper har olika roller i produktionsprocessen, baserat på vad de äger och om de tvingas försörja sig genom att sälja sin arbetskraft. Dessa relationer samt relationen mellan person och produktionsmedel kallas produktionsförhållanden. Produktivkrafterna och produktionsförhållandena utgör tillsammans det Marx benämner som samhällets "bas". Förutom "basen" menar Marx att det även finns en "överbyggnad" bestående av ett samhällets politik, juridik, filosofi, moral, kultur etcetera.Singer (2001), s. 47–58Walker & Gray (2007), s. 87–88Walker & Gray (2007), s. 136–137
Produktivkrafternas och därmed också samhällets utveckling sker till följd av vad Marx betraktar som "inneboende motsägelsefullheter" mellan produktivkrafterna och produktionsförhållandena. När tekniska eller andra kunskaper utvecklas påverkar det produktionsförhållandena och i förlängningen hela samhället. Historien kan därmed framställas som en rad på varandra följande produktionssätt med sina typiska produktivkrafter och produktionsförhållanden. Marx analyserar speciellt produktionssättet kapitalism, som föregicks av feodalism och antas följas av socialism eller kommunism, ord som Marx använde synonymt.Hudis, Peter; Vidal, Matt, Smith, Tony; Rotta, Tomás; Prew, Paul, eds. (September 2018–June 2019). The Oxford Handbook of Karl Marx. "Marx's Concept of Socialism". Oxford University Press. . . "Marx used many terms to refer to a post-capitalist society—positive humanism, socialism, Communism, realm of free individuality, free association of producers, etc. He used these terms completely interchangeably. The notion that 'socialism' and 'Communism' are distinct historical stages is alien to his work and only entered the lexicon of Marxism after his death."
Historiematerialismen har ofta framställts som en uppsättning generella lagar för historien och dess förlopp, både av anhängare och motståndare. Marx och Engels varnade dock redan från början för en sådan tolkning; historiematerialism var inte ett "recept eller schema, efter vilket historien kunde läggas till rätta" utan en ledtråd för forskningen.
Mervärde Marx analys av förhållandet mellan arbete och kapital utgår från ekonomen David Ricardos teorier. Marx menade att det egentliga värdet på en vara bestäms av den normala (samhälleligt nödvändiga ) arbetstiden för att producera varan. I ett kapitalistiskt produktionssätt säljs varan på en marknad till ett pris (bytesvärde) som är högre än kostnaden för att producera den. Mellanskillnaden är det mervärde som skapar kapitalägarens vinst. Arbetarna utnyttjas genom att de får mindre betalt än det bytesvärde de har skapat. I andra typer av samhällen sker utnyttjandet av arbetskraften på andra sätt. Förhållandet mellan det merarbete som ägaren av produktionsmedlen kan tillägna sig och det arbete eller arbetsresultat som arbetaren själv kan disponera över kallas exploateringsgrad.Singer (2001), s. 59-77 Olika produktionssätt skiljer sig åt genom sättet som mervärde skapas, extraheras och kontrolleras.Walker & Gray (2007), s. 219-220 miniatyr|Kapitalistiska systemets pyramid, affisch från 1911
Klass och klasskonflikt I Kommunistiska manifestet skrev Marx och Engels att "historien av alla hittills existerande samhällen är historien av klasskamp". Klass syftar i Marx verk till relationen en grupp människor har till produktionssättet eller produktionsmedlen. "Produktionsmedel" syftar till de "medel" som behövs för att producera, såsom maskiner, landyta eller pengar, och enligt Marx är den styrande klassen i ett samhälle de som äger och kontrollerar produktionsmedlen.Walker & Gray (2007), s. 215
I det kapitalistiska samhället finns det enligt Marx i huvudsak två grupper: de som äger produktionsmedlen (kapitalister/bourgeoisen) och de som inte gör det (arbetarna/proletariatet). Eftersom arbetarna inte äger några produktionsmedel måste de, för att tjäna pengar och överleva, sälja sin förmåga till att arbeta till kapitalisterna. Kapitalisterna däremot tjänar pengar genom deras ägande av kapital. En annan klass som tillsammans med kapitalisterna utgör de "styrande klasserna" i det kapitalistiska produktionssättet är landägare, som tjänar sina pengar genom landränta. Marx diskuterar även andra klasser, såsom småbönder och "småborgare" (till exempel butiksägare), men de av störst vikt för Marx är arbetarna, kapitalisterna och landägare.Walker & Gray (2007), 53-56
Enligt Marx delar alla inom en klass gemensamma intressen och bakgrunder, men det är endast gradvis som tydligt avskilda klasser utvecklas och utvecklar en medvetenhet om sin gemensamma klasstillhörighet ("klassmedvetande"), som innefattar gemensamma intressen och en gemensam "fiende" (kapitalisterna/det kapitalistiska systemet). Han gjorde en skillnad mellan "klass i sig", som definieras som ett skikt i samhället som delar gemensamma villkor och ett enhetligt perspektiv; och en "klass för sig själv", som definieras som ett skikt organiserat i aktiv strävan efter sina egna intressen. För att en socialistisk revolution ska vara framgångsrik behövs det enligt Marx ett kollektivt klassmedvetande hos proletariatet. Kulmen av klasskampen nås när arbetarklassen vänder sig mot hela kapitalismen i en revolution som leder fram till socialism eller kommunism, ord som Marx använder i stort sett synonymt. Marx gör inte tydligt hur han menar att kommunism skulle se ut, men han ger i sina skrifter en rad (stundvis motsägande) korta karaktärsdrag för sin vision om kommunism.Singer (2001), s. 78-85
Alienation Marx ansåg att människan kommer i kontakt med sitt sanna väsen först då hon får utlopp för sin kreativitet (sitt arbete), men då detta inte görs på hennes egna villkor, tappar hon kontakten med sig själv. Han såg fritt och kreativt arbete som ett sätt för människan att uttrycka sig själv och sin mänsklighet, men menade att arbetet inte är fritt i kapitalistiska samhällen och flera andra produktionssätt. Arbetaren tvingas istället att arbeta för att överleva. Arbetaren blir då enligt Marx alienerad (förfrämligad) från sitt arbete och det som arbetet producerar, vilket i förlängningen leder till en alienation mellan människan och hennes mänskliga natur. Detta leder i sin tur till att människor blir alienerade från varandra, och betraktar varandra som rivaler, handelsvaror eller medel som kan användas för att uppnå egoistiska ekonomiska mål. Arbetarens liv kan därför i det kapitalistiska systemet sägas "börja där arbetet slutar".Marx, Karl: Människans frigörelse: Ett urval av Karl Marx skrifter av Sven-Eric Liedman: Ur de ekonomisk-filosofiska manuskripten: Arbetet som alienation. s. 60–72, utgivare: Aldus/Bonnier Stockholm 1965Singer (2001), s. 32-38
Politisk marxism efter Marx För fördjupning, se Wikipedias artiklar om respektive teori eller person (länkar i texten)
Friedrich Engels arbete