Svartstrupig järnsparvSveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14 (Prunella atrogularis) är en fågel i familjen järnsparvar.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11 Den häckar i bergsområden i Asien, dels i Uralbergen, dels i Altaj. Nordliga fåglar flyttar vintertid så långt söderut som till Indien. Fågeln är en mycket sällsynt gäst i Västeuropa, bland annat i Sverige och Finland. IUCN kategoriserar den som livskraftig.
Utseende och läte Den svartstrupiga järnsparven mäter 13-14,5 cm. Den har den för familjen typiska sparvliknande kroppsformen med en smal och spetsig näbb som är svart och lämplig att fånga insekter med. Ovansidan är brunstrimmig och undersidan strimmigt beigegrå och den har ett sandfärgat till orange bröst. Den adulta fågeln i sommardräkt har gråsvart hjässa, ljust ögonbrynsstreck (vitt eller ljust sandgult), svart kind och svart strupe. Kinden och strupen avgränsas av en smal ljus kil som pekar upp mot näbbroten.
På hösten påminner den mycket mer om sibirisk järnsparv (P. montanella) då det svarta på strupe och kind är mindre tydligt och den har en gulare ton på ögonbrynsstrecket. Även fåglar i första vinterdräkt påminner om sibirisk järnsparv.
Lockropet är ett mjukt ti-ti-ti och den melodiska sången liknar järnsparvens.
Ekologi Svartstrupig järnsparv tivs i låga och täta törnsnår och undviker öppna ytor. I Uralbergen hittas den bland granar i den subalpina zonen liksom i lärkskog och videsnår, medan underarten huttoni ses i både barr- och lövskog samt i enbuskmarker. Arten häckar från maj till augusti och tros vara monogam. I det skålformade boet placerat i ett träd eller i en buske, vanligast i gran eller en, läggs tre till fem ägg. Den livnär sig huvudsakligen på insekter och små spindeldjur, liksom mask och sniglar.
Utbredning och systematik Fågeln lever i tempererade och subarktiska delar av Asien, i Ryssland, Kazakstan, Uzbekistan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Mongoliet och Kina. De nordligaste populationerna flyttar vintertid söderut, vissa till de sydligare områdena av häckningsområdet och andra längre söderut till Indien, Iran, Afghanistan, Pakistan, och Nepal.
Den delas upp i två underarter med skilda utbredningsområden: Prunella atrogularis atrogularis – häckar i den norra delarna av bergskedjan Ural‚ övervintrar söderut till Afghanistan och Iran Prunella atrogularis huttoni – häckar i Altaj; övervintrar söderut till Pakistan och nordöstra Indien.
DNA-studier visar att de båda underarterna är genetiskt relativt åtskilda, så pass att de skulle kunna utgöra två olika arter. Dessa resultat har dock ännu inte lett till några taxonomiska förändringar.
Fågeln är en sällsynt gäst väster om Europeiska Ryssland. I Norden finns tolv fynd från Finland, ett från Norge och åtta godkända fynd från Sverige fram till och med 2018.Black-throated Accentor, Tarsiger.com Senhöst dominerar fyndbilden i Norden.Svartstrupig järnsparv, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
Status Arten har ett stort utbredningsområde och internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig. Beståndsutvecklingen är dock okänd.
Referenser Delar av artikeln är översatt från engelska Wikipedias artikel Black-throated Accentor Noter
Källor
Lars Larsson, ''Birds of the World, 2001, CD-rom
Externa länkar
Läten på xeno-canto.org
Kategori:Järnsparvar Kategori:Fåglar i palearktiska regionen Kategori:Fåglar i orientaliska regionen