Lidingö kommun eller Lidingö stad är en kommun öster om Stockholms kommun inom Stockholms län.
Kommunen utgörs av ön Lidingö i Stockholms inre skärgård samt ett antal kringliggande öar. En stor del av arbetstillfällena i kommunen fanns i början av 2020-talet inom sektorerna service och tjänster. Samtidigt var utpendlingen till Stockholm stor.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Kommunen är ett starkt fäste för Moderaterna, vilka styr kommunen under mandatperioden 2022–2026 tillsammans med Lidingöpartiet i form av ett minoritetsstyre.
Administrativ historik
Dagens kommun sammanfaller i huvudsak med Lidingö socken där Lidingö landskommun bildades vid kommunreformen 1862.
Landskommunen ombildades 1910 till Lidingö köping som 1926 ombildades till Lidingö stad. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna.
Lidingö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lidingö stad, dock utan området ön Tranholmen som då överfördes till Danderyds kommun.
Ögruppen Storholmarna i Stora Värtan, innefattande öarna Storholmen (med halvön Tallholmen), Tistelholmen, Äggholmen samt Bastuholmen överfördes 1 januari 2011 från Vaxholms kommun.Lidingö stad, beslut 10 december 2009 . Församlingsindelningen ändrades bara ett år senare.
Kommunen använder enligt ett fullmäktigebeslut sedan 1992 benämningen Lidingö stad när det är kommunalrättsligt möjligt.
Kommunen ingick från bildandet till 2007 i Södra Roslags domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Stockholms domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Kommun eller stad Från 1992 använder Lidingö kommun genomgående benämningen Lidingö stad. Begreppen kommunfullmäktige (äldre benämning stadsfullmäktige) och kommunstyrelse kvarstår dock av juridiska skäl. De beslut som fattas i kommunfullmäktige och av kommunstyrelsen anges gälla Lidingö stad.
Geografi Gränsen mellan Lidingö och Stockholms kommuner går i nord-sydlig riktning i Lilla Värtan 350 meter från kajkanten vid Ropsten. Centralort är tätorten Lidingö.
Kommunen innefattar ön Lidingö samt ett antal kringliggande öar, däribland Storholmen, Stora och Lilla Höggarn, Duvholmen, Strömsö, Stora och Lilla Bergholmen, Fogdholmen, Länsmansholmen, Fjäderholmarna samt Svanholmen.
Lidingö kommun ingår i Storstockholm. Kommunen är belägen i sydöstra delen av landskapet Uppland och är en del av Stockholms inre skärgård med Östersjön i öster. Kommunen omges av Stora Värtan, Lilla Värtan, Höggarnsfjärden och Askrikefjärden. Kommunen gränsar i sydöst och söder till Nacka kommun, i sydväst till Stockholms kommun, i nordväst till Danderyds kommun samt i norr och öster till Vaxholms kommun, alla i Stockholms län.
Topografi och hydrografi
Kommunen utgörs av en av de större öarna i Stockholms inre skärgård. Huvudsakligen utgörs berggrunden av gnejser och graniter, och sprickdalslandskapet är täckt med morän, dalgångarna är den istället täckt med vattenavsatta sediment. I sydvästra delen av kommunen finns stora hällmarksområden. Där är stränderna mycket branta. Sedimenttäckta områden finns primärt norr om Hustegafjärden. Kommunens västra och centrala delar är i stort sett bebyggda medan det i den östra delen finns större skogspartier, vilka domineras av lövskog, omväxlande med hagmark.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.
Lidingö kommun Hela riket
Naturskydd I kommunen finns en mindre del av nationalparken Kungliga nationalstadsparken, vilken var den första nationalstadsparken i världen när den bildades 1995. År 2026 fanns också tre naturreservat i Lidingö kommun, Långängen–Elfvik, Kappsta och Sticklinge.
Administrativ indelning För befolkningsrapportering Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en församling, Lidingö församling.
Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Lidingö distrikt (Storholmen tillhör dock Vaxholms distrikt eftersom den tidigare låg i Vaxholms kommun).
Kommundelar Kommunen är indelad i 28 kommundelar (stadsdelar)Lidingö stad, karta: > ”Stad och politik” > ”Stadsdelar” vars namn alla har en historisk anknytning till gamla lantbruksgårdar, torp eller dylikt som fick sina namn under 1300-talet fram till senast slutet av 1700-talet då många mindre gårdsnamn försvann och inkluderades i större gårdar som expanderade.
{| class="wikitable collapsible collapsed" |- ! De 28 kommundelarna i Lidingö kommun |- | valign="top" |
Baggeby Bo Bosön Brevik Ekholmsnäs Elfvik Fjäderholmarna Grönsta Gångsätra Gåshaga Hersby Herserud Islinge Killinge Koltorp Käppala Larsberg Mosstorp Mölna Näset Rudboda Skärsätra Norra Sticklinge Södra Sticklinge Storholmen Stockby Södergarn Torsvik Yttringe
Tätorter År 2020 bodde 98,7 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var högre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent. Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det tre tätorter i Lidingö kommun: Tätort Befolkning Lidingö Sticklinge udde Storholmen
Postadress Postorten Lidingö (med postnummer i serien 181 XX) sammanfaller i princip med kommunen. Dock distribueras post till Fjäderholmarna via postorten Stockholm (postnummer 111 15).
Styre och politik
Styre Under mandatperioden 2018–2022 styrdes kommunen av en koalition bestående av Kristdemokraterna, Moderaterna, det lokala partiet Lidingöpartiet samt Liberalerna. Under mandatperioden 2022–2026 har dock den styrande koalitionen blivit mindre, och kommunen styrs under mandatperioden av endast Moderaterna och Lidingöpartiet.
Kommunfullmäktige miniatyr|Lidingö stadshus, 2021. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Förutom de åtta riksdagspartierna finns Lidingöpartiet representerat i fullmäktige.
Presidium Presidium 2022–2026Ordförande MAnna-Britta BergmanFörste vice ordförande LPHans GrundellAndre vice ordförande SEwa Lantz
Mandatfördelning 1970–2026 Moderaterna är det största partiet i kommunen, och partiet vann i mitten av förra seklet som mest hälften av mandaten i kommunfullmäktige och hade därefter under många decennier ett starkt väljarstöd. I valet 2022 fick partiet cirka 28 % av rösterna, då många väljare valde att gå över till det lokala Lidingöpartiet, som fick cirka 17 % av alla röster.
Nämnder Kommunstyrelse Under kommunfullmäktige sorterar kommunstyrelsen som verkställer besluten i kommunfullmäktige som har följande underorganisationer till sitt förfogande: 6 st facknämnder, dess förvaltningar samt valnämnden och överförmyndaren. Stadsdirektören med stadslednings-, konsult- och servicekontoret. Miljö- och stadsbyggnadskontoret (sorterar parallellt under stadsdirektören). Lidingö kommuns helägda bolag; Lidingö stads tomt AB och Lidingöhem AB.
Kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd är sedan augusti 2018 Daniel Källenfors (M). Utöver Källenfors har Lidingö ett ytterligare kommunalråd, Anders Paulsen (LP) som är vice ordförande i kommunstyrelsen och ordförande i tekniska nämnden. Oppositionsråd är Daniel Larson (S).
Presidium 2023–2026Ordförande MDaniel KällenforsVice ordförande LPAnders Paulsen
Lista över kommunstyrelsens ordförande Lidingö har haft en moderat ordförande i kommunstyrelsen (tidigare drätselkammaren) sedan 1946.
Namn Från Till Politisk tillhörighet Caisa Hörberg 1983 1991 Moderaterna Staffan Anderberg 1992 2002 Moderaterna Paul Lindquist 2003 2014 Moderaterna Anna Rheyneuclaudes Kihlman 2014 2018 Moderaterna Daniel Källenfors 2018 Moderaterna
Valresultat 2022
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.
Internationella relationer Lidingö kommun har ett flertal internationella samarbeten vilka syftar till att "bidra till att stadens övergripande vision och strategiska mål uppfylls". Årligen tar kommunen internationella studiebesök från olika delar av världen och representanter från kommunen, liksom elever, gör besök utomlands. Som en del av det internationella arbetet har kommunen vänorterna Saldus i Lettland och Slavuta i Ukraina, fadderorten Lojo i Finland och systerstaden Alameda, Kalifornien i USA.
Fadderverksamheten med Lojo växte fram 1942 och började med ett barnhem på Gångsätra gård, vilken senare övergick till barnbespisning på plats i Finland. Vänortssamarbetet med Saldus har pågått sedan slutet på 1980-talet och under åren 1993 till 2013 fanns Lidingö-Saldus vänortsförening som upprättade "ett nät av varaktiga vänskapsrelationer mellan städerna". Numer pågår inget samarbeten med systerstaden Alameda vars kontakter inleddes 1959 som ett led i Eisenhowers "people-to-people-movement".
Ekonomi och infrastruktur miniatyr|Fyrtornet Dalénum är Lidingös nya landmärke, 2023. miniatyr|Lidingö centrum, 2021.
Näringsliv En stor del av arbetstillfällena i kommunen fanns i början av 2020-talet inom sektorerna service och tjänster medan tillverkningsindustrin bidrog med omkring fyra procent. Bland större företag hittas AGA Gas AB som har sitt koncernhuvudkontor på Lidingö, konsultföretaget Bonver Logostic AB samt Apotekstjänst AB. En annan viktig del av näringslivet var besöks- och konferensnäringen (se Konferensanläggningar på Lidingö). Utpendlingen till Stockholm var stor. Största arbetsgivare 2020 var kommunen själv med 2354 anställda. Den största privata arbetsgivaren var Apotekstjänst med 275 anställda. miniatyr|Dalénum företagsby. AGA:s tidigare produktions- och utvecklingscenter i Skärsätra, 2009.
Företagsbyar finns i området Dalénum, AGA:s tidigare fabrikslokaler med ett 70-tal företag, i Stockby där det finns omkring 21 olika företag av varierande storlek och Gåshaga företagsby. AGA AB:s huvudkontor med cirka 150 anställda utgör en del av Dalénum.Statistik Lidingö stad upprättad 1 januari 2009. "
Infrastruktur Transporter miniatyr|Nya och gamla Lidingöbron förbinder Lidingö vid Torsvik med Ropsten på Stockholmssidan. Vy mot Ropsten. Foto från maj 2021. miniatyr|Huvudleden för motorfordon in till och ut från Lidingö vid Torsvik. Foto från augusti 2009. miniatyr|Lidingöbanans linje 21 trafikerar sträckan Gåshaga brygga-Ropsten. Tågsätt vid Kottla station. Foto från juni 2005. Gamla och nya Lidingöbron och länsväg 277 som förbinder Torsvik med Ropsten är Lidingös enda vägförbindelser med fastlandet. Den nya Lidingöbron, med tre körfält i vardera riktningen, är enbart avsedd för motorfordon. Gamla Lidingöbron används enbart för Lidingöbanan, med ett spår utan möjlighet till mötande spårvagnar, cyklister, mopedister och fotgängare. Vid behov kan bron också utnyttjas av räddningsfordon och liknande om nya Lidingöbron är blockerad. Södra Kungsvägen/Gåshagaleden, mellan Torsvik och Gåshaga längst österut på södra Lidingö, är den största genomfartsleden på Lidingö. Leden innefattar sju trafikljusplatser och två järnvägskorsningar med bommar för Lidingöbanan, samt fyra rondeller. Vägsträckningen mellan uppfarten på Lidingöbron vid Ropsten och Gåshaga bostadsområde, längst österut på södra Lidingö, uppgår till cirka 9,7 km. I gles trafik avverkas sträckan med bil på cirka 12 minuter.Inklusive stopp vid två av de trafikljusreglerade övergångsställena, exklusive stopp vid de två järnvägskorsningarna. Uppmätt augusti 2009. Genomfartsleden på norra Lidingö sträcker sig från Lidingöbron förbi bostadsområdena Näset och Bo ut till bostadsområdet Rudbodas östra gräns mot den norra delen av Långängen-Elfviks naturreservat och vidare ut till Elfviks gård via Elfviksvägen.