Södertälje () är en tätort i Södermanland och centralort i Södertälje kommun i Stockholms län med 76 320 invånare (31 december 2020). Södertälje är beläget där Mälaren är förbunden med Östersjön genom slussen i Södertälje kanal. Kanalen har Nordens största sluss för fartyg.”Södertälje kanal – Södra kanalbroarna”, Sjöfartsverket, läst 21 augusti 2026.
Platsen befolkades efter att sundet mellan Mälaren och Östersjön slutade vara farbart från 500- till 700-talet. Efter stadsbranden 1650 byggdes området upp enligt en rutnätsplan som fortfarande dominerar de centrala delarna. År 1819 stod den första dragningen av Södertälje kanal färdig, och Södertälje fick järnväg 1860. De nya transportvägarna medförde en industriell etablering och att området blev badort med kuranläggning.
Under 1960-talet skedde stor inflyttning till Södertälje med grupper från bland annat Norrland och Finland, samt kristna assyrier/syrianer.
Storföretagen Scania och Astra Zeneca är Södertäljes dominerande privata arbetsgivare. Myndigheter som Sjöfartsverket och Kustbevakningen har representation i Södertälje, och orten är kansliort för en domkrets för flera kommuner där mål handläggs i Södertälje tingsrätt. Regionen driver Södertälje sjukhus, och Södertälje kommun har sin centrala förvaltning på stadshuset.
Högskoleutbildning har funnits sedan 1986 då Kungliga Tekniska högskolan öppnade en filial i området.
Södertälje har flera kulturinstitutioner, bland annat en av Sveriges länsteatrar Oktoberteatern och Södertälje stadsscen. Andra museer inkluderar bland annat vetenskapscentret Tom Tits Experiment och museifartyget S/S Ejdern.
Inom sport har Södertäljes lag haft sina främsta framgångar inom ishockey och basket.
Historia
Äldre historia miniatyr|Karta över Södertälje från 1648 med medeltidens gatusträckningar. De första människorna kom till trakten runt Södertälje omkring 4000 f.Kr. Fynd från äldre stenåldern har bland annat gjorts i Högloft i stadsdelen Västergård. Efter 500-talet e.Kr. gjorde landhöjningen sundet mellan Mälaren och Östersjön genom dagens Södertälje för grunt och smalt, och båtar behövde nu släpas mellan sjö och hav. Ett villasamhälle bildades vid sundets smalare del på 600-talet, och från senare delen av 700-talet befolkades Södertälje permanent. Handel och service till de förbipasserade uppstod, vilket medförde inflyttning. Utgrävningar visar att den första bebyggelsen låg strax norr om platsen där Stora Torget idag ligger. Ansgar passerade genom Södertälje på sin resa till Birka 829. Till äldre fornlämningar inom stadsområdet hör Holmfastristningen från omkring år 1050–1080.
Första gången Södertälje omnämns i skrift är 1070 i Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum, där Adam av Bremen beskriver platsen som en del av vägen mellan Skara och Birka. Under 1200-talet skedde flera kyrkomöten i Södertälje, vilka omnämns i dokument från 1279 bevarade i Riksarkivet. Ett av de mer uppmärksammade mötena i Södertälje var 1345 då adelns privilegier bekräftades.
Södertälje stad
Södertälje stad fick stadsprivilegier på 1300-talet, senast 1386 då stadsrätt finns omnämnd. Under 1300-talet byggdes borgen Telge hus. Därifrån administrerades Telgehus län som omfattade Öknebo, Hölebo och delar av Svartlösa härad. Borgen brändes ner under Engelbrektsupproret 1435.
Under sin tid som hertig av Södermanland satsade Hertig Karl på Södertälje som handels- och sjöfartsstad. Han lät anlägga en hamn för järnvaror från Bergslagen i närheten av dagens uthamn, vilket medförde ökad handel. Vid slutet av 1500-talet gick en fjärdedel av den svenska järnmalmsexporten via hamnen i Södertälje.
1600- och 1700-talet miniatyr|Karta över Södertälje från 1790-talet. Det ursprungliga ortsnamnet var endast Telge, där flera stavningsvarianter historiskt har förekommit. År 1622 lades prefixet ”söder” till i samband med grundandet av Norrtälje. Sedan en stavningsreform på 1910-talet skrivs platsens namn Södertälje.
S:t Olof var stadens första skyddshelgon, men vid 1600-talets början kom han att ersättas av Sankta Ragnhild. Efter vallfärder till Rom och Jerusalem ska Ragnhilds reliker ha begravts i Södertälje.
År 1719 brändes stora delar av dåvarande Södertälje stad ner i samband med Rysshärjningarna. Från 1740-talet inrättades ett antal manufakturer med tillverkning, efter att Södertäljes invånare tidigare huvudsakligen försörjt sig på sjöfart och handel. Södertälje rådhus från 1734 är Södertäljes äldsta kvarvarande profana byggnad.
1800-talet Södertelge Badinrättning öppnade 1849 med vatten från Tore källa. Badgästerna bidrog till ett ekonomiskt uppsving i staden, och flera tillhörande anläggningar för att serva besökarna uppfördes under sent 1800-tal; bland andra Badhotellet, Strandhotellet, Stadsparken och Badparken. Flera badvillor byggdes av badgästerna, varav bland annat Villa Bellevue är bevarad. Badanläggningen var öppen i omkring 100 år och stängde 1945.
Traditionen att baka Södertäljekringlor inleddes under på 1600-talet, men de hade sin storhetstid då Södertälje var badort under sista halvan av 1800-talet och framåt.
1900-talet Under första världskriget rådde högkonjunktur där staten var stor kund hos Södertäljes företag och ytterligare bolag kom att etablera sig i området. Högkonjunkturen medförde en översyn av transportvägarna, och 1916–1924 grävdes den nya bredare dragningen för Södertälje kanal inklusive ny sluss, samt en ny dubbelspårig järnvägsdragning där Södertälje södra blev Södertälje stads huvudstation.
Efter 1920-talet inleddes en lågkonjunktur och Södertälje stad ordnade med nödhjälpsarbeten bland annat i form av vattenlednings- och gatuarbete. Man satsade även vidare på näring kopplad till havsbadet. Även inledningen av 1930-talet präglades av depressionen, men från 1936 började företagen åter expandera. Högkonjunkturen fortsatte under andra världskriget efter vilket Astra och Scania blev Södertäljes dominerande företag och en bostadsbrist uppstod.
Vid Kommunreformen i Sverige 1971 ombildades Södertälje stad till Södertälje kommun.
Som en del av mälarkarusellen invigdes Almnäs garnison 1970 och Svea ingenjörkår (Ing 1) och Ingenjörstruppernas kadettskola (INGKAS) omlokaliserades till Almnäs. År 1984 flyttade Försvarets FN-skola från Strängnäs till Almnäs. Under 1990-talet tillkom på- och avrustning av högvakten samt förläggning inför pågång till högvakten.
Som ett led av försvarsbeslutet 1996 avvecklades Svea ingenjörskår (Ing 1) 1997 och Swedint övertog hela området. År 2004 avvecklades Swedint i sin helhet och uppstod som en ny enhet inom Livgardet. Det forna garnisonsområdet konverterades till företagspark. Administrativa tillhörigheter Södertälje stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. Bebyggelsen kom också att sträcka sig in i angränsande socknar och 1946 inkorporerades Västertälje socken/landskommun, 1963 Östertälje socken/landskommun samt Tveta socken/Landskommun och 1967 Enhörna landskommun (vars område dock aldrig ingått i tätorten). 1971 uppgick stadskommunen i Södertälje kommun med Södertälje som centralort.
I kyrkligt hänseende har Södertälje alltid hört till Södertälje församling (benämnd Södertälje-Tveta församling 2002-2010, Södertälje stadsförsamling och Södertälje landsförsamling före 1946) samt Östertälje församling från 1946 och Västertälje församling från 1973 till 2010. Tveta församling tillkom genom inkorporering 1963 men uppgick 2002 i Södertälje församling.
Orten ingick till 1971 i domkretsen för Södertälje rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Södertälje i Södertälje domkrets.
Geografi Tätorten Södertälje fanns vid tätortsavgränsningen 2020 i huvudsak inom Södertälje kommun, med några hektar som sträckte sig in i Salems kommun.
Naturskydd Inom de nordvästra och nordöstra stadsdelarna finns Natura 2000-områdena Lina och Talbystrand. I stadsdelen Pershagen hittas Öbacken-Bränninge naturreservat.
Ekonomi och infrastruktur Näringsliv Från slutet av 1800-talet började industrier etableras i Södertälje. Under 1950- och 1960-talen omvandlades Södertälje från småstad och badort till industristad.
Industri thumb|Astra Zenecas anläggningar vid Snäckviken i centrala Södertälje. thumb|Scanias huvudkontor och flera produktionsanläggningar vid Saltskogsfjärden.
Från slutet av 1800-talet etablerades flera större industrier i Södertälje; Svenska Centrifug (1896), Södertelge Verkstäder (1896), Baltic (1906), Svenska Tobaksaktiebolaget (1917, efter köp av befintlig tillverkning) och Wedaverken (1917).
Vagnfabriks Aktiebolaget i Södertelge (Vabis) bildades december 1891, och uppförde sin fabrik vid Saltskogsfjärden. År 1911 skedde ett samgående med skånska Maskinfabriksaktiebolaget Scania, och koncernen Scania-Vabis med huvudkontor i Södertälje bildades. Två år senare, 1913, bildades Astra (Aktiebolaget Astra Apotekarnas Kemiska Fabriker) i Södertälje efter att riksdagen avskaffat apotekens monopol på läkemedelstillverkning.
Företaget utvecklades till det ledande läkemedelsföretaget i Skandinavien under perioden 1927–1957. Sedan 1999 har verksamheten i Södertälje fokuserats på läkemedelstillverkning, samt att huvudkontoret för dess nordiska marknadsbolag förlagts till orten.
I början av 2020-talet var Scanias huvudkontor beläget i Södertälje. Där fanns även Astra Zenecas största produktionsanläggning.
Tjänster mini|Sjöfartsverkets kontor och lotshus vid Södertälje sluss.Myndigheter som har verksamhet specifikt förlagd till Södertälje utöver service till boende har ofta anknytning till stadens maritima läge. Ett exempel är Sjöfartsverkets Lotsområde Södertälje och ett annat är Kustbevakningens enhet för övervakning av Mälaren. En insatsgrupp för sjösäkerhet som arbetar med farligt gods, lastsäkring och bemanningskontroller i hamnar med kommersiell trafik finns också i staden. Södertälje är kansliort för en domkrets omfattande tre kommuner. Verksamheten bedrivs i Södertälje tingshus. I Södertälje finns även kontor för Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten. Även Polismyndigheten bedriver verksamhet inom Lokalpolisområde Södertälje, tidigare Södertälje polismästardistrikt. mini|Södertälje stadshus på Nyköpingsvägen.
Som centralort i Södertälje kommun är centrala funktioner som kommunfullmäktige, stadsdirektören och kommunens förvaltningar förlagda till Södertälje stadshus.
Handel Organiserade marknader och torghandel i Södertälje finns belagt sedan 1500-talet då Hertig Karl inrättade reguljära torgdagar i staden. Sedan stadsbranden 1650 är marknadsdagarna förlagda till Stora Torget.
Flera fastigheter vid Olof Palmes plats samt i höjd med Sankta Ragnhilds kyrka uppförda under 1880-talet och tidigare delen av 1900-talet har butikslokaler i gatuplan med bostäder eller kontor ovanför.
Södertäljes första varuhus var Tempo i kvarteret Castor på Storgatan. Den första byggnationen av ett renodlat varuhus var Domus som invigdes i mars 1961. EPA etablerade sig i det då nybyggda Telluskvarteret 1965. År 1985 ändrades varuhusets namn till Åhléns.
Lunagallerian är ett komplex med butiker, kulturverksamhet och kontor och öppnade 1978. År 1991 skedde en konvertering av Domushuset till butiksgalleria som fick namnet Telgehuset.
Weda köpcentrum öppnade i lokaler som tidigare använts av Wedaverken. Morabergs köpcentrum på kanalens östra sida etablerades under tidiga 2000-talet. Vasa handelsplats är beläget väster om stadskärnan.
Infrastruktur
Transporter thumb|Södertälje södra blev stadens huvudstation för fjärrtåg 1921. thumb|Sydhamnen inom Södertälje hamn med bilar och containrar. Södertälje ligger längs huvudvägen mellan Stockholm och Helsingborg, och fram 1960-talet leddes all passerande trafik på Riksettan igenom stadskärnan. År 1965 öppnades motorvägen förbi Södertälje, inklusive E4-bron.