Södermanlands flygflottilj

Södermanlands flygflottilj (F 11) eller F 11 Nyköping var en flygflottilj inom svenska flygvapnet som verkade i olika former åren 1941–1980. Förbandsledningen var förlagd i Nyköpings garnison vid Skavsta flygplats.Braunstein (2005), s. 83-85

Historik Den 8 oktober 1940 presenterade ÖB Olof Thörnell sin femårsplan för perioden 1 juli 1941–30 juni 1946. I femårsplanen ingick en upprustning och utökning av Flygvapnet, där han föreslog uppsättandet av en spaningsflottilj, F 11, två bombflottiljer, F 12 och F 14, och två jaktflottiljer, F 13 och F 15. Riksdagen antog femårsplanen successivt under åren 1940–1942, där riksdagsbeslut gällande F 11 antogs den 19 december 1940. Riksdagen beslutade att flottiljen skulle förläggas till krigsflygfält 11 utanför Nyköping.

Flottiljen inledde sin verksamhet den 1 juli 1941 som en spaningsflygflottilj och skulle samla strategiska underrättelser till riksledningen och försvarsstaben, man inrättade sig först i provisoriska lokaler i Nyköping Den 1 oktober 1941 överfördes fjärrspaningsflygdivisionen från F 3 till F 11. Från den 15 oktober 1941 ingick flottiljen i krigsorganisationen, och samma dag togs det nya kanslihuset vid Skavsta i bruk. 15 november 1941 var flottiljen huvudsakligen uppsatt och utbildningsarbetet i full gång.Kungl. Södermanlands flygflotilj, artikel av Birger Schyberg i Sörmlandsbygden 1942

Till en början bestod flygplansflottan av ett antal lånade B 3 Junkers från Västmanlands flygflottilj (F 1). Men I samband med att en division överfördes från F 3, började flottiljen tillföras det nyinköpta flygplanet Caproni Ca.313. I april 1943 bestod flottiljen av tre spaningsflygdivisioner, och samtliga var beväpnade med Caproni Ca.313, eller S 16 som det benämndes i Flygvapnet. Flygplanet kom under sin aktiva tid att användas hårt, och fick ett ytterst dåligt rykte, då inte mindre än 16 totalhaverier inträffade, med totalt 41 dödsoffer som följd. I samband med att försvarsberedskapen upphörde 1945, kasserades i augusti 1945 samtliga Caproni Ca.313.Norrbohm, Skogsberg (1985), s. 22Norrbohm, Skogsberg (1985), s. 36 Den 14 mars 1946 tillfördes flottiljen Saab 18, vilka var modifierade B 18A, och som fick den nya beteckningen S 18A. S 18A var försedda med kameror och kunde vid behov utrustas med spaningsradarkapsel.

Genom försvarsbeslutet 1948 beslutades att spaningsverksamheten vid Roslagens flygflottilj skulle upphöra, samt att Östgöta flygflottilj skulle omorganiseras till en jaktflottilj. Därmed kvarstod F 11 som ensam spaningsflottilj inom Flygvapnet. Samtidigt gjordes en upprustning av flottiljen då 50 individer av Supermarine Spitfire PR Mk XIX köptes från Storbritannien. De första individerna tillfördes flottiljen den 7 oktober 1948. Flygplanet som inom Flygvapnet benämndes S 31, var i svensk tjänst fram till 1955. Genom den omorganisation som följde flottiljen genom försvarsbeslutet, koncentrerades all spaningsverksamheten till F 11, och flottiljens uppgifter kom att omfatta all slags spaning. Flottiljen utökades samtidigt med en fjärde spaningsflygdivision, och blev därmed Flygvapnets största flygflottilj. Flottiljen var till skillnad från andra flottiljer organiserad med en operations- och underrättelseavdelning med underlydande underrättelseplutoner.

År 1953 tillfördes under ett år ett antal individer S 28B Vampire, för att träna piloter inför introduktionen av S 29C Tunnan 1954. År 1954 omskolades flottiljens fyra flygdivisioner med det nya jetflygplanet S 29C Tunnan, och flottiljen tog på allvar steget in i jetåldern. Den 24 maj 1956 beslutade riksdagen om ny eskaderorganisation för flygvapnet, vilken inte påverkade F 11 i någon större omfattning, då man kvarstod i Fjärde flygeskadern (E 4). I juni 1957 fick flottiljen i uppdrag att tillsammans med Lantmäteriverket att genomföra stråkfotografering av hela Sverige från en höjd av 10 000 meter. Ett projekt som pågick under två år. Mellan september 1958 och maj 1959 ersatte två av flottiljens flygdivisioner sina S 29C Tunnan med 44 individer S 32 Lansen. Vilken blev huvudtypen för två av flottiljens flygdivisioner fram till flottiljens avveckling. År 1972 kom flottiljen att även tillföras sju individer A 32 till allmän flygträning, i syfte att spara flygtid på S 32.

I augusti 1965 började de två divisionerna som fortfarande flög S 29C Tunnan, att tillföras det moderna S 35E Draken. Spaningsversionen av Draken kom att tillverkas i totalt 59 individer, och var fördelade på tre spaningsflygdivisioner, två vid F 11 och en vid F 21. S 35 Draken som var försedd med fyra fälltankar hade den längsta aktionsradien av de olika versionerna. År 1966 avvecklades tre av fyra flygeskadrar, kvar blir endast Första flygeskadern (E 1), vilken flottiljens krigsförband underställdes.

År 1974 utökas verksamheten vid flottiljen, då Flygvapnets underrättelseskola (FV UndS) omlokaliseras till Nyköping. Men redan ett år senare när regeringen Palme presenterade sin proposition 1975:75, föreslogs en avveckling av två flottiljadministrationer, Södermanlands flygflottilj (F 11) och Kalmar flygflottilj (F 12). Bakgrunden var att Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) i januari 1971, fått i uppdrag att utreda om hur flygvapnets fredsorganisation från mitten av 1980-talet skulle kunna anpassas till krigsorganisationens utveckling. Att flottiljen skulle avvecklas var en självklarhet, då FFU främst av operativa och beredskapsskäl ansåg att spaningsdivisionerna skulle omfördelas på andra flottiljer. Och de flygplan som flottiljen var beväpnad med, S 32 Lansen och S 35 Draken, skulle under 1980-talet ersättas med SH/SF 37 Viggen. Och det ansågs att flygspaningen då skulle kunna lösas på tre flygdivisioner, istället för fem spaningsflygdivisionerna som då fanns inom Flygvapnet.Regeringens proposition 1975:75

Som kompensation till Nyköping kommun, utreddes en flytt av Bråvalla flygflottilj (F 13) till Nyköping. Dock skulle investeringskostnaderna bli betydligt större i Nyköping, jämfört med att behålla flottiljen i Norrköping. Vidare var F 13 tillsammans med F 16 i Uppsala de enda återstående flottiljerna med berghangarer, vilket var ett starkt operativt och ekonomiskt skäl för att F 13 borde stanna kvar i Norrköping. År 1975 beslutade riksdagen att Södermanlands flygflottilj skulle avvecklas senast den 30 juni 1980.Norrbohm, Skogsberg (1985), s. 204

Flottiljen började arbetet med avvecklingen 1976, då divisionerna 113. spaningsflygdivisionen (Sigurd Gul) och 115. spaningsflygdivisionen (Kalle Svart) upplöstes. Delar av personalen överfördes till Bråvalla flygflottilj (F 13), som där bildade 131. spaningsflygdivisionen. År 1978 upplöstes den 111. spaningsflygdivisionen (Kalle Röd), och ett år innan avvecklingen upplöstes den 112. spaningsflygdivisionen (Sigurd Blå). Delar av Kalle Röd och Sigurd Blå överfördes till Blekinge flygflottilj (F 17), och uppgick i 172. spaningsflygdivisionen. De två nya spaningsflygdivisionerna var två tidigare jaktflygdivisioner beväpnade med J 35F Draken, och kom nu istället att beväpnas med SH 37 och SF 37 Viggen.Kungliga Bråvalla flygflottiljKungliga Blekinge flygflottilj Vidare påbörjades Flygvapnets underrättelseskola att överföras 1980 till F 13 i Norrköping.

Viktigare årtal

1941: Den 1 oktober, den första divisionen överförs till F 11 från F 3, utrustad med S 16 Caproni. 1944: Tre S 16B skjuts ner över baltiska kusten och Kattegatt av tyska Luftwaffe. 1945: Den 30 juni är sista dagen med förstärkt försvarsberedskap i Sverige. 1946: Tillförs flottiljen spaningsflygplanet Saab S 18. 1948: Flottiljen organiseras inom Fjärde flygeskadern (E 4). 1948: 4. div Sigurd Svart bildas och beväpnas med S 31, Supermarine Spitfire. 1954: Flottiljen beväpnas med Saab S 29C Tunnan. 1958: Flottiljen beväpnas med Saab S 32C Lansen. 1965: Flottiljen beväpnas med Saab S 35E Draken. 1966: Fjärde flygeskadern avvecklas. 1968: Tillförs viss utbildning till flottiljen från Artilleriflygskolan (ArtflygS) på Brandholmen. 1974: Flottiljen tillförs Försvarets fototolkutbildning, senare Flygvapnets underrättelseskola. 1975: Riksdagen beslutar i maj att flottiljen ska avvecklas. 1976: En spaningsdivision överförs till Bråvalla flygflottilj. 1977: Riksdagen antar försvarsbeslut 1977, det definitiva beslutet om flottiljens avveckling. 1978: En spaningsdivision överförs till Blekinge flygflottilj. 1979: Den 20 juni genomförs flottiljens sista spaningsuppdrag med en S 35E Draken. 1980: Den 30 juni halas flaggan för sista gången och flottiljen avvecklas. 1981: Flygvapnets underrättelseskola (FV UndS) överförs till F 13 i Norrköping. 1984: Lokaliseras Arméflygskolan (ArméflygS) till det före detta flottiljområdet. 1985: Omlokaliseras Arméflygskolan till Malmens flygplats.

Verksamhet Nationell verksamhet Flottiljen var inriktad på spaningsflyg och flög under sina glansdagar med bland annat svenskkonstruerade S 29C, populärt kallad Tunnan. Åren 1948–1966 kom den att ingå i Fjärde flygeskadern (E 4). Flottiljens primära uppgift under kalla kriget var att utbilda och organisera åtta spaningsflygdivisioner vilka i krig skulle ingå i landets invasionsförsvar. I fred bestod flottiljen av fyra flygdivisioner, vars fredsuppgifter var bland annat fjärrflygspaning mot, och fotografering av sovjetiska krigsfartyg och militär sjötrafik i Östersjön. Andra uppgifter var att i inledningen av ett krig spana mot en angripares invasionsförberedelser, att spana mot fientliga överskeppningsföretag för att ge underlag till eget angrepp och försvar mot desamma.

Internationell verksamhet Åren 1962–1963 ingick två av flottiljens S 29:or i 22 U.N. Fighter Squadron (F 22), som i sin tur ingick i den FN ledda missionen Operation des Nations Unies au Congo (ONUC).

Öden under andra världskriget Den 14 maj 1944, skjuts en Caproni Ca 313 ned på internationellt vatten utanför Baltikum av två tyska Messerschmitt Bf 109. Av de fyra besättningspersonalen omkom en man, och de tre övriga togs till fånga på en tysk lastångare. De tre överlevande besättningsmedlemmarna återvände senare via Berlin, efter svenska protester den 27 maj 1944. Den 15 maj 1944, skjuts en andra Caproni Ca 313 ned av tyskt jaktflyg. Till en början tappade flygledningen kontakten med flygplanet över samma område som nedskjutningen den 14 maj. Tyskland förnekade inblandning i försvinnandet, men nedskjutningen bekräftades senare av flyktingar från Baltikum. Besättningen återfanns aldrig. Den 23 maj 1944, försvann en av de Caproni Ca 313 F 11 hade baserade på Skaraborgs flygflottilj (F 7) över en flygning Kattegatt/Skagerrak. Vraket återfanns 1951 av danska fiskare och uppvisade både brand- och skottskador.

Ingående enheter Flottiljens spaningsflygdivisioner skilde sig i stor utsträckning mot attack- och jaktflottiljerna. Då divisionerna fram till mitten av 1950-talet var sammansatta med upp till tre olika flygplanstyper. Andra avvikelser mot attack- och jaktflottiljerna var att spaningsdivisionerna opererade självständiga, istället för i flottilj. Något som återspeglade sig i krigsorganisationen och fredsorganisationen, då fredsflygdivisionerna vid mobilisering delades till två. F 11 kom från 1959 att organisera krigsdivisionerna 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8 och 10. I samband med att flottiljen beväpnades med S 35 Draken, fick 2:a och 3:e divisionen Sigurd som ny anropssignal. Vilket medförde att flottiljen hade anropssignalen Kalle för S 32 Lansen och Sigurd för S 35 Draken.

Beteckning Namn Aktiv Anmärkning Kalle Röd 111. spaningsflygdivisionen 1940–1978 Delvis överförd 1978 till F 17 Sigurd Blå 112. spaningsflygdivisionen 1941–1979 Delvis överförd 1979 till F 17 Sigurd Gul 113. spaningsflygdivisionen 1942–1976 Delvis överförd till F 13 som Martin Röd Kalle Svart 115. spaningsflygdivisionen 1949–1976 Överförd till F 13 som Martin Röd FV UndS Flygvapnets underrättelseskola 1974–1980 Överförd till F 13

111. spaningsflygdivisionen