Vramsån är ett biflöde till Helge å med höga naturvärden. Det är en mindre å med kallt, näringsrikt vatten. Den rinner från Linderödsåsen österut över slätten. Längs vattendraget finns barrskog, ädellövskog, åkermark, strandäng och bebyggelse.
Beskrivning Vramsån rinner upp i Hässleholms kommun, där Bosarpssjön och Store mosse är två stora källor till ån.Ån får också tillflöde av vatten från flera mindre bäckar på Nävlingeåsen och Linderödsåsen. Längs dessa mindre biflöden finns raviner omgivna av skog och värdefulla strömsträckor med bottnar av ren sten eller grus. Vramsåns huvudfåra rinner genom Tollarps tätort och fortsätter sedan österut över slätten i meandrar. Vramsån flyter också genom Gärds Köpinge och mynnar i Helge å lite söder om Hammarsjön.
Biologiska värden Vramsån och de mindre bäckarna i vattenområdet har flera av södra Sveriges mera värdefulla livsmiljöer. Åns vatten är rent och syrerikt, och eftersom ån flyter fram under skuggande lövträd blir miljön än rikare. Porlande strömsträckor med grus- och stenbotten ger biotoper för fisklek, medan lugnare stråk kantas av rika strandängar och värdefulla sumpskogar. Öringen vandrar upp i ån på hösten för att leka även i systemets övre delar, och i åns delar närmare Helgeå finns sällsynta fiskar som grönling och sandkrypare. Fiskarter i ån inkluderar mört, löja, braxen, sutare, id, lax, havsöring, bäcköring, gädda, abborre, regnbågsöring, mal, ål, lake, björkna, elritsa, ruda och sarv. Vramsån är också rik på musslor och är ett av Sveriges rikare vattendrag för musslor. Särskilt kan känsliga arter som flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla nämnas.
Jättemöjan växer i ån på flera ställen. Växtens bildar hårsvall i strömmen med sina långa blad, med vita blommor. Forsärla, strömstare och kungsfiskare uppehåller sig längs ån, och i vattnet lever larver av många sländor som nattsländor, dagsländor, bäcksländor och trollsländor.
Bevarande och naturvård De höga naturvärden gör att Vramsån är klassad som riksintresse för naturvård. För att skydda och bevara naturvärdena för framtiden, krävs hänsyn i miljön kring ån. Torrläggningar, föroreningar och igenslamning kan få allvarliga följder på den biologiska mångfalden. Jordbruk och skogsbruk måste skötas med försiktighet och hänsyn. Kristianstads vattenrike arbetar med flera naturvårdsprojekt som berör ån och dess biflöden. Man försöker skapa nya vandringsvägar för fisk, och lägger ut grus och sten för att återskapa bra lekbottnar. Det arbete gynnar öringen och den hotade flodpärlmusslan. Nyanlagda våtmarker vid åns biflöden lagrar vatten, och bidrar till att stabilisera vattenflödet under torra perioder. Längs Rambrobäcken ger nyplanterade alar skugga, skydd och föda åt vattenlevande djur. Borttagna träd och buskar släpper på andra ställen in solljus till jättemöjan. Bolådor för kungsfiskare vid Vramsån ska gynna häckningen av denna fågel. Badplatsen i Gärds Köpinge har blivit ett utflyktsmål för skolklasser och är en del av Kristianstads Naturums pedagogiska verksamhet. Här ligger ett av Vattenrikets biosfärklassrum.
Under de senaste 30-40 år har Vramsåns livsmiljöer och biologiska mångfald förändrats kraftigt. Ån, som länge varit känd för sin artrika fauna och sina bestånd av lax och öring, står i dag inför betydande ekologiska utmaningar. Elfiskeundersökningar har påvisat ett rikt fiskliv med exempelvis abborre, bäcknejonöga, elritsa, flodnejonöga, grönling, gädda, lake, mört, sandkrypare, sutare, ål, öring och lax. Under 1960-talet sattes öring (Salmo trutta) från Mörrumsån ut i Vramsån, och år 2005 genomfördes även en ny utsättning av lax. Framför allt i Vramsåns övre hälft finns relativt goda uppväxtområden och ståndplatser för laxfisk. Bristen på längre sammanhängande strömsträckor begränsar dock tillgången till lämpliga lekplatser. Längs ån finns dessutom flera vandringshinder. De flesta är partiella och kan under gynnsamma vattenförhållanden passeras av lax och öring, medan passagen vid några hinder är osäker. Länsstyrelsen bedömde år 2018 att laxen hade fullgod bevarandestatus i området. Bestånden riskerar ändå att försvagas om lekområden, bottenstruktur och strömmande livsmiljöer fortsätter att försämras. De kvarvarande öringbestånden och havsöringssmolten är i stor utsträckning hänvisade till grundare, strömmande partier, främst i åns övre delar, där sten, grus och högre vattenhastighet ger skydd mot predatorer som gädda. Fortsatta bevarande- och restaureringsinsatser är därför avgörande för laxens och öringens långsiktiga överlevnad i Vramsån.
En av de tydligaste förändringarna är att åns sten- och grusbottnar på många platser har slammat igen. Näringsläckage från jordbruket bidrar till övergödning och kraftig växtlighet under sommaren. När växtmassan senare bryts ned samlas organiskt material mellan stenarna och täpper till de hålrum som rom, yngel, bottenlevande insekter och musslor är beroende av. Igenslamningen försämrar därmed både lekområdena och födotillgången för lax och öring.
Förändringen gynnar tåligare arter som mört och braxen, medan laxfiskar och musslor trängs tillbaka när strömmande, syrerika bottnar ersätts av mjukare och mer näringsrika miljöer. Gäddan fyller en naturlig funktion som toppredator, men ett stort predationstryck kan bli särskilt kännbart när lax- och öringyngel koncentreras till allt färre lämpliga uppväxtområden. För att stärka bestånden krävs därför en kombination av minskat näringsläckage, restaurerade sten- och grusbottnar, fler strömmande partier och förbättrade möjligheter för fisk att passera vandringshindren.
Historia Gillbergs Historisk, Oeconomisk och Geographisk beskrifning öfwer Christianstads Lähn uti Hertigdömet Skåne tar upp över 100 olika vattenverksamheter i Vramsån och dess biflöden. Då är ändå inte inräknat de som tillkommit efter 1767 medräknade. De flesta var mindre skvaltkvarnar som endast kunde mala säd, med kvarnstenarna monterade på löphjulsaxeln. Senare vattenhjul överförde kraften till ett centrumhjul, och då kunde flera stenpar kopplas samman. Vramsån har även haft benkvarnar och kvarnar för framställning av olja ur linfrö. Många olika industrier har drivits av vattenkraften. Vadmals- lump- och benstampar, tegelbruk, timmersågar, pappersbruk, garverier, krutbruk, och textila anläggningar som färgerier, spinnerier och väverier. Vid vattendraget fanns också brännerier och stärkelsefabriker. I modern tid används åns vatten för kylning vid Gärdsbränneriet.
Under 1980- och början på 1990-talen byggdes kvarnarna i Vramsån om till elproduktion med ändamålet att stoppa försurningen av sjöar och vattendrag. På senare år bidrar produktion av förnybar vattenkaftsel till att fördröja klimatförändringarna.
År 2005 utsågs Vramsån med tre biflöden till Natura 2000-område. En undersökning av bottenfaunan från 2002 visade att Vramsån hade mycket höga naturvärden.”Vramsåns värde ligger mycket i förekomsten av ovanliga eller rödlistade arter som inte finns i så många andra vattendrag i Skåne. I denna undersökning hittades 3 rödlistade och 12 ovanliga arter. De flesta av dessa är mer eller mindre renvattenkrävande och indikerar opåverkade förhållanden.” 2009 gjorde Fiskevårdsteknik AB en utredning på länsstyrelsens uppdrag ”Förslag till fiskvägar för nedvandrande fisk i Vramsån” (Länsstyelsen i Skåne 2012:18). Utredarna menade att ett av de åtta kraftverken borde rivas. Fem av kraftverken borde få anpassad drift genom att produktionen upphörde vissa delar av året, främst sommartid. Vid dessa fem verk skulle produktionen upphöra under tiden 1 april – 31 oktober. Åtgärden skulle inte medföra ombyggnadsåtgärder. Kraftverksägarna skulle kompenseras för sin kraftförlust. Vid två verk föreslogs avledning av vatten med förändrade intag. Vid avledning krävdes däremot inte uppehåll i driften. 2014 gjorde Evelina Ericsson och Jakob Marktorp en kulturhistorisk utredning: Utredningen ”Vramsån – Vattenkraftverk och dammbyggnader.” ( Länsstyrelsen i Skåne 2015:7) Samtliga anläggningar värderades till höga eller mycket höga kulturhistoriska värden. Kristianstads kommun stödde efter utredningen ansökningarna för att de högt värderade anläggningarna ska kunna bevaras oförändrade.
Referenser
Kategori:Helge ås avrinningsområde Kategori:Vattendrag i Skåne Kategori:Vattendrag i Kristianstads kommun