Harris, uttalas "har-ris", eller på bygdemål i Skåne hara-ris,Svenskt dialektlexikon, Johan Ernst Rietz, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 535 Cytisus scoparius (ibland stavat Cytisus scoparicus) är en växt som tillhör familjen ärtväxter. Växten benämns även Harginst.

Beskrivning Den blir från 40 till 150 cm hög och blommar från maj till juni med orangegula blommor som växer med en till två blommor på cirka två cm långa skaft från bladvecken. Harris växer i form av en kvastlik buske med femkantiga gröna grenar utan tornar. De övre bladen är enkla medan de nedre är 3-fingrade med en till två cm långa småblad. Den från början gröna fröbaljan blir tre till fyra cm, blir svart på utsidan när den är mogen och öppnar sig då på ett explosivt sätt så att fröna sprätter långt omkring. Detta är gynnsamt för harrisets spridning. Växten är frostkänslig och vid temperaturer under -25 - -30 grader dör stjälkarnaCytisus scoparius Encyclopedia of Life.

Utbredning Arten är vitt spridd i stora delar av världen, och är invasiv på sina håll. Den skada den gör, bl a i USA, Australien och Nya Zeeland, är att den tar sig in i skogshyggen, där den konkurrerar med nyplanteringar och orsakar betydande ekonomiska förluster för skogsägarna.

Harris är ganska vanlig i Danmark och trivs på solig, varm, torr, ganska mager sandjord. Men pH i marken får inte vara alltför lågt, helst över 6,0. Markens buffrande förmåga ska vara god. Det kan åstadkommas på annan sandjord med tillförsel av lite torr, pulverformig kalkhaltig lera + bevattning direkt efter. Harris kan påträffas på exempelvis vägslänter, buskmark, banvallar, sandhedar och glesa strandskogar. Dess utbredning i Norden anses vara ursprunglig i Danmark. Lågväxta, övriga bestånd är förvildade och kan påträffas i södra Sverige upp till Mälardalen, i små områden i södra Finland och på kustnära platser från Østfold till Trøndelag i Norge.

Bekämpning Metoden som används för att ta bort harris beror på dess omfattande fröcykel. Man bör vara försiktig för att undvika att störa (lufta, lossa osv.) den intilliggande marken eftersom det kan aktivera fröna. Den mest effektiva metoden för utrotning är att klippa blommande plantor precis under marken med grensax; senhösten till vintern (möjligen till mitten av våren) är de föredragna tiderna för att dra upp små plantor. Det finns flera metoder: klippa, dra upp, bränna, använda herbicider eller introducera kycklingar och getter. Torra områden svarar bra på klippning medan frökapslarna fortfarande är unga och gröna. I svalare, fuktigare områden är det föredraget att dra upp plantorna, och handdrivna broom-uppdragare finns tillgängliga. Lågtemperaturbränder, som gräsbrand, kommer att öka frögerminering och nya skott kan bildas på de brända stubbarna av vuxen broom. En vårbrand följt av torka kommer att minska överlevnaden för plantorna. Ofta kommer nya plantor att växa från rötter eller frön, vilket kräver upprepade behandlingar.

Synonymer Cystisus multiforum Genista scoparius (Lam) Sarotham[n]us scoparius (L.) Wimmer ex Koch Spartium scopari[c]um (L.)

Noter

Externa länkar Den virtuella floran - Harris

Kategori:Ärtväxter Kategori:Ha Växtindex Kategori:Invasiva arter i Nordamerika Kategori:Invasiva arter i Nya Zeeland