miniatyr|Vy över New Town och Firth of Forth sett från Edinburgh Castle. Edinburgh (, skotsk gaeliska: Dùn Èideann) är huvudstad i Skottland och är den näst största staden, efter Glasgow. Edinburgh ligger 72 kilometer från Glasgow, 24 från Livingston och 160 kilometer från Carlisle och Aberdeen. Folkmängden uppgår till strax under en halv miljon invånare.
Edinburgh ligger i sydöstra Skottland, på östkusten av Skottlands "Central Belt" (det tättbefolkade låglandet i syd-centrala Skottland), på sydstranden av Firth of Forth på Nordsjön och på grund av sin hårda placering och med sin väldiga samling av medeltida och georgiansk arkitektur med bland annat flera stenbostäder, är det en av de mest dramatiska städerna i Europa.
Edinburgh har varit huvudstad i Skottland sedan 1437 (då Scone ersattes) och är platsen för skotska parlamentet. Staden var en av de främsta under upplysningstiden, lett av University of Edinburgh, och har fått smeknamnet Athens of the North. Old Town- och New Towndistrikten i Edinburgh finns med på Unescos lista över världsarv. De båda sattes upp 1995. Det finns mer än 4 500 bevarade byggnader i staden.Conservation in Edinburgh. The City of Edinburgh Council. Hämtat 2007-05-20.
Edinburgh är känd för den årliga Edinburghfestivalen, en samling officiella och självständiga festivaler som hålls årligen under omkring fyra veckor från början av augusti. Antalet besökare till festivalerna i Edinburgh är nästan lika många som de som bor i staden. De mest kända delarna under festivalerna är Edinburgh Festival Fringe (den största scenkonstfesti-valen i världen), Edinburgh International Festival, Edinburgh Military Tattoo och Edinburgh International Film Festival.
Andra anmärkningsvärda händelser är Hogmanays gatufest (31 december), Burns Night (25 januari), St. Andrew's Day (30 november) och Beltanefirandena (30 april). Staden är dessutom en av Europas främsta turistdestinationer med omkring 13 miljoner besökare varje år och är Storbritanniens andra största turistdestination, efter London.Overseas Visitors to the UK - Top Towns Visited 2005 . VisitBritain. Hämtat 2007-01-28. Många turister väljer att gå "The Royal Mile" i Old town (gatan har ett flertal pubar, restauranger och butiker) på väg upp till slottet Edinburgh Castle under festivalen i augusti för att sedan se och lyssna på föreställning av Edinburgh Military Tattoo.
Den svenska runstenen U1173 står uppställd i parkområdet Princes Street Gardens, efter att 1787 skänkts av Alexander Seton.
Etymologi miniatyr|höger|Detaljer på Hereford Mappa Mundi där Edinburgh tydligt finns utmärkt på kartan över de brittiska öarna. Kartan är från omkring 1300-talet. Stadens engelska namns ursprung tros komma från det brythonska Din Eidyn (Eidyns slott) från den tid då den var Gododdins bergsslott.Gardens of the 'Gododdin' Craig Cessford Garden History, Vol. 22, No. 1 (sommaren, 1994), sidorna. 114-115 doi:10.2307/1587005 Från första århundradet sparade romarna Votadini som en brythonsk stam i området, och från 600 efter Kristus i dikten Y Gododdin används det brythonska namnet för att beskriva att krigare festar "i Eidins stora hall".
Det engelska namnet, Edinburgh, refereras till 600-talskungen Edwin of Northumbria. Från början kallades staden för Edin-burh. Efterledet Burgh betyder slott eller samlad grupp av byggnader, vilket är en brittisk variant för stad likt tyskans Burg, latinets parcus, eller grekiskans pyrgos. Burh är en enkel översättning av brythonska Din; Edin är oöversatt.
Andra namn Staden kallas ibland Auld Reekie (scots för Old Stinky eller Old Smoky), på grund av de öppna kloaker som finns i Old Town, vilket leder till starka odörer i staden, och eftersom byggnader värmdes upp med kol och vedeldning. Detta ledde till stora rökmoln i luften.
Några kallar Edinburgh för Nordens Aten, och Auld Greekie för dess historia. Topografin i Old Town i Edinburgh kan sägas ha en liknande roll som Atens Akropolis.Stoppard, Tom. Jumpers, Grove Press, 1972, s. 69.
miniatyr|centre|800px|Panorama över Old Town och Southside från Nelsonmonumentet. Panorama myntades från början av den irländske konstnären Robert Barker för att beskriva hans panoramamålningar över Edinburgh.
Edinburgh är också känt under Dunedin, vilket kommer från det skotsk-gaeliska namnet Dùn Èideann. Dunedin i Nya Zeeland kallades från början New Edinburgh, och kallas fortfarande för "Söderns Edinburgh". De skotska poeterna Robert Burns och Robert Fergusson använde ibland stadens latinska namn, Edina. Ben Jonson beskrev staden som Britain's other eyeThe Cambridge Companion to Ben Jonson , hämtat 17 april 2007, och Sir Walter Scott kallade staden för yon Empress of the North.Marmion A Tale of Flodden Field by Walter Scott , hämtat 17 april 2007
Områden Centrala områden miniatyr|Vy åt nordöst över Princes Street Gardens. miniatyr|höger|Royal Mile i Old Town under Edinburgh Festival. Edinburghs historiska centrum delas i två delar av grönområdet Princes Street Gardens. I söder domineras vyn av Edinburgh Castle, beläget på toppen av en slocknad vulkan med Old Town längs sidan. I norr ligger Princes Street och New Town. Grönområdet upprättades 1816 på ett myrland som kom från Nor Loch.
I direkt anslutning till slottets västra del ligger finansdistriktet, samt försäkrings- och bankbyggnader. En av de mest kända byggnaderna i området är den runda sandstensbyggnaden Edinburgh International Conference Centre.
Old Town Old Town har bevarat sin medeltidsplan och flera reformationstidsbyggnader. En ände avslutas med slottet och från den platsen börjar huvudgatan Royal Mile samt flera mindre gator (kallade closes eller wynds) som går ner på varje sida längs bergväggen. Stora torg visar den stora handelsplats, eller de stora omgivande allmänna husen som St Giles' Cathedral och Law Courts. Andra anmärkningsvärda platser i området är Royal Museum of Scotland, Surgeons' Hall och McEwan Hall. Gatuupplägget är typiskt för äldre områden i städer i norra Europa, och där slottet ligger på ett klippigt berg, leder Royal Mile längs bergsryggen ner för berget.
Trots det begränsade utrymmet Old Town har på grund av "svansen" har Old Town några av de tidigaste högbyggda bostadshusen. Stora bostadshus kallade lands blev vanligare från 1500-talet och framåt med tio och elva våningar. Ett hus har även 14 våningar. Förutom flervåningshusen finns flera valv under gatorna där folk bodde. Dessa beboddes främst av irländska immigranter under den industriella revolutionen. Dessa källarutrymmen finns fortfarande bevarade och än idag kan Edinburgh kallas för en underjordisk stad.Donald Campbell (2003). Edinburgh: A cultural and literary history. Oxford: Signal Books. .
New Town New Town var en nödlösning från 1700-talet som skulle lösa problemet med en kraftig befolkningsökning i Old Town. Staden hade fortsatt att vara mycket kompakt, med slottet i längst bort. En tävling hölls 1766, som gick ut på att designa New Town. Tävlingen vanns av James Craig, en 22-årig arkitekt. Staden som byggdes skapade ett stelt, bestämt rutnät, vilket passade bra med Upplysningstidens idéer. Huvudgata blev George Street, som följer den naturliga höjdsträckningen till norra Old Town. På de andra sidorna av New Town löper huvudstråken Princes Street och Queen Street. Princes Street har sedan dess blivit Edinburghs främsta shoppingstråk, med några georgianska byggnader som kvarstår. Länken mellan dessa huvudgator utgjordes av några mindre, vinkelräta gator. Vid de östra och västra ändarna ligger St. Andrew Square respektive Charlotte Square. Den sistnämnda ritades av Robert Adam och klassas ofta som ett av de finaste georgianska torgen i världen. Bute House, den officiella bostaden för Skottlands premiärminister, ligger på nordsidan av Charlotte Square.
Mellan Old och New Town låg en gång Nor' Loch som under den tiden var hela stadens vattenreservoar och en plats där man kunde dumpa kloakvatten. Under 1820-talet torkades denna ut. Några ritningar visar att en kanal skulle byggas,History of princes Street , hämtad 8 januari 2011 men Princes Street Gardens byggdes istället. Överflödig jord från bygget dumpades i sjön, något som idag har blivit The Mound. Under mitten av 1800-talet byggdes Scottish National Gallery och Royal Scottish Academy Building på The Mound, och tunnlar från Waverley Station byggdes genom den.
New Town blev så lyckat att det byggdes ut flera gånger. Det strikta rutnätet behölls inte, utan staden kom att följa en mindre strikt layout. Idag anses New Town vara ett av de bästa exemplen på en stadsplanering i georgiansk stil.
Sydsidan miniatyr|höger|The Mound, Edinburgh. Ett populärt bostadsområde i staden är sydsidan, innehållande flera områden som Saint Leonards, Marchmont, Haymarket, Newington, Sciennes, The Grange, Bruntsfield, Morningside och Merchinston. Sydsidan är också det område som täcks av Burgh Muir och ökade i popularitet som bostadsområde då South Bridge öppnade. Dessa områden är främst bebodda av barnfamiljer (med flera finare statliga skolor och privatskolor i området), studenter (University of Edinburghs centrala campus ligger runt George Street strax norr om Marchmont och the Meadows, Napier University har flera stora campus runt Merchinston och Morningside). Områdena är också populära i fiktiva verk: Ian Rankins "Inspector Rebus" bor i Marchmont och arbetade vid St Leonards; och Morningside är hem till Muriel Sparks Miss Jean Brodie. Idag finns den litterära kopplingen kvar, då bland annat J.K. Rowling, Ian Rankin och Alexander McCall Smith alla bott i något av områdena.
Leith Leith är Edinburghs hamnområde. Den har kvar sin unika identitet från Edinburgh, och var tidigare en egen stad fram tills Edinburghområdet och Leith slogs ihop på 1920-talet.The Story of Leith XXXIII. How Leith was Governed Än idag kallas det parlamentariska sätet för "Edinburgh North and Leith". Med Leith har Edinburghs turism ökat kraftigt då kryssningsfartyg avgår bland annat till Sverige, Norge, Danmark, Tyskland och Nederländerna. Leith är också bas för Royal Yacht Britannia vid Ocean Terminal samt hem för fotbollsklubben Hibernian FC.
Utsiktsplatser miniatyr|Scottmonumentet. Den varierande och kuperade terrängen i staden inkluderar flera platser som ger bra utsikt över staden och dess närliggande terräng, vilket man bland annat kan se då man besöker slottet Edinburgh Castle.
I sydöstra centrum ligger Arthur's Seat, med utsikt över Holyroodhouse och Old Town bredvid. Klippan är uppbyggd efter utbrott från vulkanen staden byggdes på. Sluttningarna på vulkanen gör att detta är den högsta punkten på flera kilometers avstånd. Arthur's Seat är idag en del av Holyrood Park, från början ägt av monarken och en del av grunderna till Palace of Holyroodhouse. Den innehåller Storbritanniens största samling av geologiska SSSI:er, samtidigt som den ger Edinburghs turister och invånare spektakulära vyer av och från Arthur's Seat.
I nordöst, med vy mot New Town, ligger Calton Hill. Den toppas av byggnader och monument: två observatorier, Nelson's Monument (ett torn dedicerat till amiral Horatio Nelson), den gamla Royal High School, och det ofärdiga nationalmonumentet (National Monument of Scotland), vilket är en modell på Parthenon från det atenska Akropolis och kallas "Edinburgh's Disgrace". Stadens smeknamn, "Nordens Athen", härstammar delvis från detta monument. Calton Hill är värdplats för Beltane Fire Festival som firas 30 april varje år. Royal Observatory ligger vid Blackford Hill är den tredje och sydligaste utsiktsplatsen i staden. Här finns också David Humes mausoleum.
Geografi Klimat