Nils David Larsson, känd som Banjo-Lasse, född 8 oktober 1902 i Gamlestaden, Göteborg, död 6 juni 1990 i Järfälla församling i Stockholms län, var en svensk kompositör och gitarrist.
Biografi Nils Larsson fick namnet Banjo-Lasse när han i den svenska jazzens barndom importerade en banjo från USA, men hävdade själv att han aldrig spelat banjo. Han var självlärd som musiker, flyttade till Stockholm på 1920-talet och gav sin första konsert 1933. Han tillhörde den första svenska jazzgenerationen, och spelade in skivor på 1930-talet med bland annat Nisse Lind på Sonora. Han blev även en pionjär för klassiskt gitarrspel i Sverige och var mycket aktiv som studiomusiker. På 1920-, 1930- och 1940-talet var han verksam i dans- och teaterorkestrar i Göteborg och Stockholm, bland annat hos Ernst Rolf. Han introducerade den första mikrofonförsedda elgitarren i Sverige 1938.
Banjo-Lasse är begravd på Järfälla kyrkogård.SvenskaGravar.se
Priser och utmärkelser 1972 – Medaljen för tonkonstens främjande 1984 – Fred Winters stipendium Fred Winters minnesfond på SKAP
Filmografi i urval
1933 – Kära släkten 1933 – Lördagskvällar 1935 – Smålänningar
1936 – Fröken blir piga
1946 – Det är min modell
Källor
"Nils 'Banjo-Lasse' Larsson" på Svensk underhållningsmusik, revyer och film 1900–1960
Noter
Vidare läsning
Externa länkar Larsson, Nils på Svensk mediedatabas Oscar Hedlund (1974): "Ett program om gitarristen Nils Larsson" på YouTube
Kategori:Födda 1902 Kategori:Avlidna 1990 Kategori:Svenska gitarrister Kategori:Musiker från Göteborg Kategori:Artistpseudonymer Kategori:Mononymt kända personer Kategori:Män Kategori:Gravsatta på Järfälla kyrkogård