miniatyr||upright=1.2|Flygfoto över stadsdelen Haga sedd från norr (1968). thumb|upright=1.2|Haga från Skansberget. Hagakyrkans torn syns i bakgrunden. Foto troligen från slutet av 1970-talet. höger|miniatyr|upright=1.2|Haga i samma perspektiv som ovan. Foto i mars 2009. miniatyr|upright=1.2|Haga Nygata. Haga är en stadsdel i centrala Göteborg. Stadsdelen ingår tillsammans med Pustervik i primärområdet Haga, som ingår i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun. Stadsdelen har en areal på 31 hektar.Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
Haga ligger mellan Järntorget i nordväst, Hagakyrkan i nordöst och Skanstorget vid foten av Skansen Kronan i sydost.
Husen i området var så kallade landshövdingehus. Haga var fram till 1970-talet en stadsdel med låg boendestandard, bohemliv, krogar och svartklubbar. Rivningar och renoveringar under 1970- och 1980-talen förändrade bilden. Haga är idag en eftertraktad boendemiljö som betraktas som en sevärdhet i Göteborg och många hagabor har stannat kvar.
Haga Nygata och intilliggande tvärgator är ett välfrekventerat stråk mellan Vasastaden i öster och Linnégatan i väster, med små affärer, kaféer och andra verksamheter. De flesta av husen på Haga Nygata är varsamt renoverade 1800-talshus.
Skrothandlarna i SVT:s "Albert & Herbert" hade sin verksamhet på Skolgatan i Haga. De var dock uppdiktade figurer.
Historia Namnet Haga är en dialektal pluralform som syftar på de planteringar och hagar som omgav den tidigaste bebyggelsen. Redan 1637 nämns stadsdelen första gången i skrift, då som "Hagen", och den 25 oktober 1647 undertecknade drottning Kristina en resolution där förstaden Haga blev bestämd, som anläggandet av "...en malm eller förstad". Magistraten i Göteborg begärde att förstaden "...motte blifwa lagd på den sidan om Staden som wetter åth Stigeberget, hwarest fiskiare och båtkarlar sampt andre daglönare kunne bo, de där skole sittia närmast siön, skeppen och hampnen". År 1671 återfinns namnet första gången så som vi använder det idag. Fram till mitten av 1700-talet gick även Masthugget under namnet Haga. År 1660 fick Haga sin första stadsplan, ritad av generalkvartermästaren Johan Wärnschiöld, denna gällde då endast Västra och Östra Haga. Haga var Göteborgs första planlagda stadsdel utanför stadsmurarna. Hagas befolkning var 200 personer år 1665, enligt en mantalslista uppgjord av stadens handelskollegium.
När Haga började bebyggas fanns ett försvarsverk på Skansberget, eller Ryssåsen som berget då kallades. Detta var föregångaren till Skansen Kronan som stod färdig 1697. De som inte hade fått tomtmark inom stadens murar fick tillstånd att vid Skansbergets fot anlägga en förstad med hus om högst en våning och utan källare.
Stadsdelen växte med åren ner mot vallgraven men inte ända fram då där var en stor fältvall (lågsluttande jordvall framför vallgraven). Vid risk för krig och belägring var det bestämt att stadsdelens hus skulle förstöras för att inte erbjuda fienden skydd och för att öppna skottfältet från stadens befästningar. Detta hände 1676 i samband med Skånska kriget. På 1690-talet byggdes en täckt gång med en vallgrav på varje sida, gången eller kaponjären som den kallades ledde mellan stadens vallgrav och Skansen Kronan. Kaponjären gick rakt genom stadsdelen och många hus fick flyttas för att den skulle få plats, detta delade stadsdelen i två hälfter, Östra och Västra Haga. Resterna av kaponjären lades igen 1868, den gick då där Kaponjärgatan går idag.
Stadsplanen för Nya Haga fastställdes 1811 och började anläggas mellan Östra Skans-, Södra Allé- och Sprängkullsgatorna,Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E. Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s.40 med Haga Nygata som sydgräns. I syfte att åtgärda den svåra bostadsbristen uppfördes under perioden 1840–1875 hus särskilt avsedda för arbetare. Först byggdes tio små envåningshus i trä 1849, och senare bland annat Dicksonska stiftelsens gedigna tegelhus. De sista resterna av dessa arbetarhem fanns kvar fram till 1930-talet längs Bergsgatan vid foten av Skansberget.
År 1920, när Haga var fullbyggt, utgjordes 40 % av de 335 byggnaderna av tvåvånings trähus, 35 % av trevånings trähus med en bottenvåning av sten och 25 % av stenhus i 4-5 våningar. Stadsdelen hade cirka 14 000 invånare. Här var tätbebyggt och mycket trångbott. År 1979 fanns 175 hus kvar och invånarantalet var omkring 1500.Haga i närbild : en berättelse om människor i en rivningshotad stadsdel, Jean Barjac, Wezäta, Göteborg 1982 , s. 3
Järntorget, jämte Hagatorget den enda platsen i Haga, ordnades först 1867 och uppläts då endast för möbelförsäljning. På 1850-talet kallades platsen Järntorget för Bierhalleplatsen, efter nöjesetablissemanget som låg där.
Under nästa stora byggnadsfas 1875–1910 ersattes mer än hälften av de äldre trähusen av landshövdingehus, och längs Linnégatan och Södra Allégatan uppfördes stenhus. Den enda industrin i Haga var bryggeriet vid Sprängkullsgatan, som startade 1882.
Hjalmar WallqvistWallqvist, Hjalmar; Bostadsförhållandena för de mindre bemedlade i Göteborg, Stockholm 1891 skriver så här om bostadsförhållandena i Haga, 1889; "Mångenstädes är eländet stort och intrycket vemodigt. Dryckenskapen och lasten synas här företrädesvis kräfva sina offer". Som motvikt tillkom vid denna tid bland annat frikyrkor och folkrörelser, Renströmska badinrättningen, Dicksonska folkbiblioteket, Arbetareföreningens hus, flera sjukhus och skolor.
År 1949 bestod Haga av 220 trä- och landshövdingehus samt 82 stenhus.Göteborg av idag, [Gruppkorsband] nr 2, red. Hubert Lärn, Stadskollegiet, Göteborg 1949 ISSN 0039-7237, s. 13
Rivningarna och renoveringarna på 1900-talet miniatyr|upright|Porten till Haga Nygata 26-28. En av de nu renoverade äldre byggnaderna. Haga blev den stadsdel där saneringsresonemanget först började, och från 1920-talet tillkom få nya hus och på 1930-talet var det nybyggnadsförbud i avvaktan på utredningar. Stadsdelen förföll nu allt mer och fastighetsbolaget Göta Lejon började köpa upp fastigheter 1961 och snart ägde kommunen 80 procent av husen i Haga. De första rivningarna genomfördes för breddningar av Sprängkullsgatan 1962, då det också upprättades ett tidsenligt saneringsprogram för upprustning av bostadsmiljön i Haga.
Parallellt med kommunens planer restes krav på en mer långsiktig bevarandeplan, antikvariska institutioner klassade stadsdelen som varande av kulturellt riksintresse. Boende i Haga, föreningar för de boende och andra bevarande-intresserade grupper bildande en uppmärksammad opinion under slutet av 1960-talet och 1970-talet. Ännu vid mitten av 1970-talet återstod 3/4 av den gamla bebyggelsen. I början av 1980-talet kunde ett kompromissförslag tas fram och ombyggnaden av stadsdelen började på allvar. Omkring en femtedel av husen bevarades och resten ersattes med nya hus anpassade efter omgivningen i fråga om fasadmaterial och skala. Protester mot rivningarna var vanliga och husockupationer förekom. Helt nytt för stadsdelen var "stadsdelshuset" i centrum och Göteborgs universitets lokaler vid änden av Vasagatan.
Vid Skansbergets fot ligger kvarteret Korpralen, avgränsat av Haga Nygata, Kaponjärgatan, Bergsgatan och Västra Skansgatan. Det var det första kvarteret där trähus och landshövdingehus blev bevarade, tillsammans med nybyggnation. År 1980 fick arkitektfirman FFNS i uppdrag av AB Göteborgshem att projektera om- och nybyggnad av detta, det första Hagakvarteret för projektet. Målsättningen för ombyggnaden formulerades tillsammans med Göteborgs historiska museum och Göteborgshem. Bland annat beslöts att Haga Nygata även fortsättningsvis skulle vara stadsdelens affärsgata. Cirka 25 kakelugnar bevarades, varav 11 iordninggjordes för eldning. Av kvarterets totalt 33 ombyggda lägenheter, beboddes slutligen 11 av tidigare Hagabor/hyresgäster.Kulturminnesvård 6/85, [Tema: Haga], red. Ann Catherine Bonnier, Riksantikvarieämbetet, Stockholm 1985 ISSN 0346-9077, s. 15f
Byggnadsminnen i stadsdelen miniatyr|Skansen Kronan sedd norrifrån. I stadsdelen finns inte mindre än 12 enskilda byggnadsminnen och dessutom ett statligt; Skansen Kronan – som blev byggnadsminne redan den 25 januari 1935."Skansen Kronan", Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
Skansen Kronan, är en försvarsanläggning på Risåsberget.Skansen Kronan, karta från Lantmäteriet. Den började byggas omkring 1640. Erik Dahlbergh ritade ett förslag till förbättring och lade själv första stenen till det åttkantiga tornet den 9 juni 1680. Den används numera som festlokal, kafé och för olika publika evenemang. Byggnaden är 33 meter hög och reser sig 87 meter över havet.Vårt Göteborg, Årgång 1, nummer 1, Maj 1965, s. 16
Övriga byggnadsminnen är: thumb|right|Dicksonska folkbiblioteket. Dicksonska folkbiblioteket, stenhus på Södra Allégatan 4 ritat av Hans Hedlund.Dicksonska folkbiblioteket, karta från Lantmäteriet. Från 1902 fram till 1973 var huset känt som Dicksonska folkbiblioteket. Från 1973 är huset numera även känt som Allégården. Det byggnadsminnesförklarades den 21 april 2011. "Dicksonska folkbiblioteket", Byggnadsminne, Riksantikvarieämbetet.
thumb|260px|Hagabadet sett från Nya Allén. Hagabadet, tidigare Renströmska badet, är ett stenhus med en badanläggning med anor från 1800-talets slut.Hagabadet, karta från Lantmäteriet. Badet blev byggnadsminne den 25 augusti 1997.
Kvarteret Bajonetten, har trähusbebyggelse från 1870–88. Den omfattar några olika typer av landshövdingehus. Trähusen uppfördes 1867 vid Sprängkullsgatan 3 och 1870 på kvarterets innergård. I kvarteret finns två hörnhus av typ landshövdingehus – det ena i nordvästra hörnet (från 1888) och det andra i nordöstra hörnet (byggt 1894). De har båda väl synliga lägen mot Södra Allégatan, Husargatan och Sprängkullsgatan. Kvarteret om- och nybyggdes 1990–91. De fyra aktuella husen är byggnadsminne sedan den 16 februari 2018.Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
Kvarteret Fanjunkaren, har trähusbebyggelse från 1800-talet. Kvarteret om- och nybyggdes 1992–93. Det omfattar två äldre bostadshus, ett trähus och ett landshövdingehus. Trähuset uppfördes 1849 och har ett exponerat läge mot Landsvägsgatan. Landshövdingehuset byggdes 1881. Det är byggnadsminne sedan 24 oktober 1995.Kvarteret Fanjunkaren, Riksantikvarieämbetet.
thumb|Kvarteret Furiren vid Haga Nygata och Västra Skansgatan i Göteborg. Kvarteret Furiren, har trähusbebyggelse med adresserna Haga Nygata 5-9, Mellangatan 8-16 och Västra Skansgatan 5-13.Kvarteret Furiren, karta från Lantmäteriet. Kvarteret är det enda kvarteret i Haga som i samband med upprustningen och saneringen fick behålla sin kringbyggda gård och blandningen med tvåvånings trähus och landshövdingehus. Värdering, Kvarteret Furiren i Haga, Byggnadsminne (BM). Kvarteret är byggnadsminne sedan den 30 september 2013. Lagskydd, Kvarteret Furiren i Haga, Byggnadsminne (BM).
miniatyr|Kvarteret Fänriken, september 2011. Kvarteret Fänriken, omfattar fyra friliggande bostadshus kring en gård och ett tidigare brygghus i mitten.Kvarteret Fänriken, karta från Lantmäteriet. Bostadshusen är i två våningar med tegeltäckt sadeltak. Fasaderna är av rött tegel med detaljer i gult tegel. Kvarteret är byggnadsminne sedan den 15 april 2004.Kvarteret Fänriken i Haga, Byggnadsminne (BM).
Kvarteret Grenadieren, ligger vid Husargatan 43-45, Skanstorget 17 A-B och Skolgatan 36-38 A-B.Kvarteret Grenadieren, Karta, Lantmäteriet. Kvarteret består av flerbostadshus och uthus från 1879.Beslut om byggnadsminnesförklaring av fastigheten Haga 20:20, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Ett stall byggdes på gården 1869, men det brann ner i juli 2015."Oersättlig kulturbyggnad slukades av lågorna" , artikel av Arne Larsson, Göteborgs-Posten, 2015-07-18. Kvarteret Grenadieren är byggnadsminne sedan den 9 december 1986. Lagskydd, Beslut om byggnadsminne 1986-12-09, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.