16 maj är den 136:e dagen på året i den gregorianska kalendern (137:e under skottår). Det återstår 229 dagar av året.
Namnsdagar I den svenska almanackan Nuvarande – Ronald och Ronny Föregående i bokstavsordning Helvi – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993. Hilma – Namnet infördes på dagens datum 1901 och fanns där fram till 2001, då det utgick. Hilmer – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 2001. Håkan – Namnet förekom på dagens datum på 1790-talet, men utgick sedan. 1901 infördes det på 14 juni, där det har funnits sedan dess. Peregrinus – Namnet fanns, till minne av Peregrinus en gallisk biskop i Auxerre, som blev martyr på 200-talet, på dagens datum före 1901, då det utgick. Ronald – Namnet infördes 1986 på 9 augusti. 1993 flyttades det till 6 juli och 2001 till dagens datum. Ronny – Namnet har gått samma väg som Ronald, genom att det 1986 infördes på 9 augusti 1993 flyttades till 6 juli och 2001 fördes till dagens datum. Föregående i kronologisk ordning Före 1901 – Peregrinus och Håkan 1901–1985 – Hilma 1986–1992 – Hilma, Helvi och Hilmer 1993–2000 – Hilma och Hilmer Från 2001 – Ronald och Ronny Källor Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.
Finlandssvenska almanackan Nuvarande från 1929 – Ester I föregående revideringar inga ändringar sedan 1929
Händelser 1003 – Sedan Silvester II har avlidit fyra dagar tidigare väljs Giovanni Sicco till påve och tar namnet Johannes XVII, men avlider själv efter ett halvår. 1605 – Sedan Leo XI har avlidit den 27 april, efter knappt fyra veckor på posten, väljs Camillo Borghese till påve och tar namnet Paulus V. 1811 – En allierad armé på 46 000 britter, spanjorer, portugiser och hannoverare, under ledning av den brittiske generalen William Beresford, 1:e viscount Beresford, besegrar 35 000 fransmän från Armée du Midi, under ledning av Nicolas Jean-de-Dieu Soult, i slaget vid Albuera i södra Spanien under de pågående Napoleonkrigen. Slaget får dock ingen större strategisk betydelse och i juni tvingas de allierade avbryta belägringen av den närbelägna staden Badajoz. 1814 – Den norska riksförsamlingen antar på Eidsvolls järnbruk utanför Christiania (nuvarande Oslo) en ny norsk grundlag, delvis i protest mot de dansk-svenska planerna från freden i Kiel den 14 januari samma år på att Norge ska komma under svenskt styre. Det dröjer dock till dagen därpå, innan den norske ståthållaren Christian Frederik skriver under författningen, varför den träder i kraft först då. 1840 – Sveriges statsförvaltning omstruktureras genom den så kallade departementalreformen. De fyra statsrådsexpeditionerna inom Kunglig Majestäts kansli (krigs-, kammar-, ecklesiastik- samt handels- och finansexpeditionerna), nedre justitierevisionen samt de av Gustav III instiftade kabinettet för utrikes brevväxlingen och Rikets allmänna ärendens beredning avskaffas. Istället ska Sveriges regering bestå av sju statsdepartement (justitie-, utrikes-, lantförsvars-, sjöförsvars-, civil-, finans- och ecklesiastikdepartementet) med varsitt statsråd som chef. Ministerposterna justitiestatsminister och utrikesstatsminister har funnits sedan tidigare och Arvid Mauritz Posse respektive Gustaf Algernon Stierneld kvarstår på de posterna. I övrigt inrättas fem nya ministerposter: Lantförsvarsminister: Bror Cederström Sjöförsvarsminister: Johan Lagerbielke Civilminister: Olof Fåhraeus Finansminister: Johan Didrik af Wingård (tillförordnad) Ecklesiastikminister: Albrecht Elof Ihre 1918 – Den finländske överbefälhavaren Gustaf Mannerheim håller ett segertåg i Helsingfors, vilket avslutar det finska inbördeskriget. Han avgår dock snart från posten, eftersom senaten bakom hans rygg har sökt tysk hjälp i inbördeskriget och den också har beslutat, att den finländska armén ska organiseras enligt tyskt mönster samt att Finlands överbefälhavare ska ställas under tyskt befäl. Istället reser Mannerheim som privatperson till Stockholm, där han träffar Storbritanniens och Frankrikes ambassadörer och försöker få deras länder att erkänna den nygrundade finländska staten. 1922 – Företaget Metropolitan Vickers Company, Ltd. (förkortat ”Metrovick”) börjar sända radio från Manchester, fem dagar efter att Marconi's Wireless Telegraph Company har börjat sända från London. Dessa blir de första företag, som sänder radio i Europa och redan en vecka senare utnämns en kommitté med representanter från sex brittiska radioföretag. Den 18 oktober går de samman och grundar British Broadcasting Company, som blir föregångaren till British Broadcasting Corporation (BBC). 1929 – En tillställning för att belöna amerikanska filmer från 1927 och 1928 hålls som en privatmiddag på Hollywood Roosevelt Hotel i Los Angeles med Douglas Fairbanks, Sr. som värd. Tillställningen, som officiellt heter The Academy Awards men blir mest känd som The Oscars (svenska Oscarsgalan) blir sedan årligen återkommande och är idag () filmvärldens största prisutdelningsgala. Namnet Oscarsgalan kommer sig av, att de guldstatyetter, som utdelas inom olika kategorier, kallas för Oscar. 1930 – Stockholmsutställningen 1930, en arkitektur-, formgivnings- och konsthantverksutställning, öppnas; den pågår sedan till den 4 september. Den arrangeras av Svenska Slöjdföreningen och lockar närmare fyra miljoner besökare, och blir det stora genombrottet för funktionalismen (populärt kallad funkis) i Sverige. 1943 – Brittiskt flyg genomför operation Chastise under det pågående andra världskriget. Man släpper roterande bomber, som studsar på vattnet, på de tyska floderna Möhne, Sorpe och Eder, varefter de sjunker framför de dammar, som finns i floderna. Så småningom detonerar de direkt framför dammväggarna och demolerar på så vis två av dammarna, medan den tredje endast blir lätt skadad. Hela operationen kräver omkring 1 600 dödsoffer och begränsar de tyska industriresurserna avsevärt. 1951 – Den lagstadgade betalda semestern, som infördes i Sverige med två veckor per år 1938, förlängs enligt riksdagsbeslut till tre veckor per år. Ungdomar under 18 år har haft rätt till tre veckors semester sedan 1946, men nu blir det alltså en obligatorisk rättighet för alla anställda. 1963 förlängs semesterrätten till fyra veckor om året och 1978 till fem veckor, men det är hela tiden en miniminivå – företagen har rätt att ge sina anställda längre, men inte kortare, semester. 1961 – General Park Chung-hee leder en militärkupp, genom vilken en militärjunta tar makten i Sydkorea. Kuppen välkomnas till stora delar av befolkningen, då den gör slut på det politiska kaos som har rått i landet sedan Koreakrigets slut 1953 och även om premiärministern Chang Myon är emot kuppen stöds den av presidenten Yun Bo-seon, som bland annat uppmanar de amerikanska trupper, som befinner sig i landet, att inte ingripa mot juntan. Därmed får han sitta kvar som president till året därpå, då Park Chung-hee efterträder honom. 1975 – Japanska Junko Tabei blir den första kvinnan som når toppen av världens högsta berg Mount Everest. Det sker knappt 22 år efter att Edmund Hillary och Tenzing Norgay har blivit de första människorna på toppen. 1997 – Zaires president och diktator Mobutu Sese Seko störtas och tvingas gå i exil, efter folkliga protester mot honom och motgångar i det pågående Första Kongokriget. Han beger sig först till Togo, men slår sig snart ner i Marocko, där han avlider av prostatacancer den 7 september samma år. 2007 – Sedan den konservative Nicolas Sarkozy har besegrat socialistpartiets kandidat Ségolène Royal i det franska presidentvalets andra omgång den 6 maj tillträder han denna dag posten som Frankrikes president. Han innehar den i en mandatperiod, innan han i valet 2012 blir besegrad. 2009 – Den norske artisten Alexander Rybak vinner årets upplaga av Eurovision Song Contest för Norges räkning med låten Fairytale, som han har skrivit själv. Låten får 387 poäng, vilket är det högsta poängrekordet dittills i tävlingens historia. Island kommer på andra plats med 218 poäng och de 169 poängs skillnad, som detta innebär, ger även Rybak tävlingens dittills största segermarginal.
Födda 1611 – Innocentius XI, född Benedetto Odescalchi, påve 1676–1689 1718 – Maria Gaetana Agnesi, italiensk matematiker 1767 – Carl Zetterström, svensk professor i medicin, bibliofil och donator 1801 – William H. Seward, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New York 1839–1842, senator för samma delstat 1849–1861 och USA:s utrikesminister 1861–1869 1817 – Nikolaj Kostomarov, rysk-ukrainsk författare 1824 – Levi P. Morton, amerikansk republikansk politiker och diplomat, USA:s minister i Frankrike 1881–1885, vicepresident 1889–1893 och guvernör i New York 1895–1896 1826 – Edwin B. Winans, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1891–1893 1831 – Daniel Manning, amerikansk demokratisk politiker, USA:s finansminister 1885–1887 1851 – Johann Baptist von Anzer, tysk katolsk missionsledare 1857 - Johan Gustaf Richert, svensk vattenbyggnadsingenjör och politiker 1858 – Robert S. Vessey, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1909–1913 1880 – Joachim Holst-Jensen, norsk skådespelare 1882 – Elin Wägner, svensk författare, journalist och feminist, ledamot av Svenska Akademien 1944–1949 1894 – John Lee Smith, amerikansk demokratisk politiker, viceguvernör i Texas 1943–1947 1901 – Sven Utterström, svensk längdskidåkare, mottagare av Svenska Dagbladets guldmedalj 1929 1904 – Olle Bennström, svensk racerförare och vinnare av Sveriges vinter-Grand Prix 1905 H.E. Bates, brittisk journalist, författare och manusförfattare Henry Fonda, amerikansk skådespelare 1911 Hugo Hasslo, svensk operasångare (baryton) Margaret Sullavan, amerikansk skådespelare 1914 – Astrid Carlson, svensk skådespelare 1917 – George Gaynes, amerikansk skådespelare 1919 – Liberace, amerikansk pianist och underhållare 1920 Ingrid Backlin, svensk skådespelare Martine Carol, fransk skådespelare 1929 – John Conyers, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1965–2017 1931 – K. Natwar Singh, indisk författare och politiker, Indiens utrikesminister 2004–2005 1932 – Meg Westergren, svensk skådespelare 1938 – Stuart Bell, brittisk Labourpolitiker, parlamentsledamot 1983–2012 1940 – Mathias Henrikson, svensk skådespelare 1943 Dan Coats, amerikansk republikansk politiker och diplomat, senator för Indiana 1989–1999 och 2011–2017 samt USA:s ambassadör i Tyskland 2001–2005 Ove Kindvall, svensk fotbollsspelare, mottagare av Svenska Dagbladets guldmedalj 1969 1950 – J. Georg Bednorz, tysk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1987 1951 – Christian Lacroix, fransk modeskapare 1953 – Pierce Brosnan, irländsk-amerikansk skådespelare 1955 Olga Korbut, sovjetisk-amerikansk gymnast, känd som Sparven från Minsk Jon Porter, amerikansk republikansk politiker Debra Winger, amerikansk skådespelare 1958 – Laurie Bartram, amerikansk skådespelare och balettdansös 1959 – Mare Winningham, amerikansk skådespelare och sångare 1965 – Krist Novoselic, amerikansk musiker, basist i gruppen Nirvana 1987–1994 1966 – Janet Jackson, amerikansk sångare och skådespelare 1968 – Monica Danielson, svensk operasångare 1970 – Gabriela Sabatini, argentinsk tennisspelare 1973 – Tori Spelling, amerikansk skådespelare 1974 – Laura Pausini, italiensk sångare 1975 – Ida Wahlund, svensk skådespelare 1977 Melanie Lynskey, nyzeeländsk skådespelare Jean-Sébastien Giguère, kanadensisk ishockeymålvakt 1978 Scott Nicholls, brittisk speedwayförare Karolina Westberg, svensk fotbollsspelare, VM-silver 2003 1985 – David Åkesson, svensk sångare i gruppen Moonlight Agony 1986 – Megan Fox, amerikansk skådespelare och fotomodell 1987 – Tyler Cloyd, amerikansk basebollspelare 1990 – Janne Heikkinen, finländsk politiker 1991 – Khwanrudi Saengchan, thailändsk fotbollsspelare