miniatyr|En jultomte som den vanligen skildras i amerikansk populärkultur. Jultomten, tomten eller, på finlandssvenska, julgubben (främst i södra Finland), är en figur som kommer med julklappar i juletid. Han avbildas ofta som en överviktig äldre man med röd luva och långt vitt skägg. Jultomten har utvecklats ur flera olika figurer, bland annat Oden, Sankt Nikolaus och den nordiska tomtegubben.
Ursprung miniatyr|vänster|Illustration från 1881 av Thomas Nast som tillsammans med Clement Clarke Moore hjälpte till att skapa bilden av jultomten. Dagens jultomte är en kombination av traditionella berättelser, mytiska figurer, verkliga personer, samtida berättelser och reklam. Under olika perioder och på olika platser har jultomten framställts på olika sätt och haft olika karaktärsdrag. Än idag skiljer sig uppfattningen om jultomten på olika platser beroende på vilka traditionella föreställningar som dominerar, men det sker en homogenisering genom att vissa bilder och personlighetsdrag reproduceras globalt av exempelvis multinationella företag som Coca-Cola och Disney.
Fornnordisk mytologi I stort sett alla germanska kulturer firade jul (engelskans ”Yule”, tyskans ”Jul”, isländskans ”Jól”), som inträffade kring midvintersolståndet. Detta firande var kopplat till guden Oden, som kallades för "Julfader" eller "Julner", och diserna. Anglosaxiska källor vittnar om att man vid denna tid firade "Mödrarnas natt", vilket kopplats till just diserna och disablotet. Att det möjligtvis skulle förekommit ett firande av döda mödrar inom familjen styrks av dödsguden Odens koppling till högtiden. Vid denna tid kunde man se den spöklika Odens jakt på himmelen. Margaret Baker menade att vandraren Oden med sitt långa, vita skägg, sin slokhatt som rider över himmelen om natten och besökte folket i sina stugor var grunden för jultomten.Baker, Margaret (2007 1962) Discovering Christmas Customs and Folklore: A Guide to Seasonal Rites Throughout the World, Osprey Publishing, sid:62 I England gestaltades julen av "Father Christmas", vilket för tankarna till "Julfader". Den nederländska figuren "Sinterklaas" har också jämförts med Oden. Sinterklaas rider på hustaken på en vit häst, Oden rider över himmelen på Sleipner. Sinterklaas har svarta medhjälpare som rapporterar till honom vilka barn som varit snälla eller stygga, Oden har korparna Hugin och Munin som rapporterar åt honom.McKnight, George Harley (1917) Nicholas – His Legend and His Role in the Christmas Celebration.
Kristendomen Jultomtens amerikanska namn "Santa Claus" är baserat på det nederländska "Sinterklaas", som härleds till Sankt Nikolaus som var en kristen biskop av grekisk härkomst på 300-talet i staden Myra i Romerska riket, i dagens Turkiet, och som helgonförklarades för sin givmildhet. I legenden räddar han bland annat i hemlighet tre flickor som inte har tillräckligt med pengar till hemgift, så att de slipper bli prostituerade. S:t Nikolaus är skyddshelgon för barn, sjömän, fiskare, de falskt anklagade, pantbanker, ångerfulla tjuvar samt många städer. Han avbildas vanligen iförd röd biskopsdräkt, ofta med detaljer i vitt och grönt.
Julbocken
thumb|Under 1800-talet förenades traditionerna med julbocken med den nyare traditionen med jultomten. Här i en illustration från 1836. I de nordiska länderna förekom en jultradition där ungdomar gick runt bland gårdarna och framförde enklare skådespel eller sjöng visor. En i sällskapet kunde vara utklädd till bock, ibland med en mask gjord av halm, och som tack för uppträdandet fick de mat, dryck och pengar till ett gille som hölls i mellandagarna. Det hände att barnen blev skrämda av den utklädda bocken. I delar av Sverige fortlevde traditionen kring mitten av 1900-talet. Under 1800-talet förändrades traditionen gradvis inom den borgerliga samhällsklassen till att en man klädde ut sig till bock och delade ut julklappar, på ett sätt som föregick jultomten.
Alice Tegnérs visa om "Julbocken" ("En jul när mor var liten...") lyder: "stod därute och stampa och gav dörrn en smäll". Smällen är en rest av den klappning på dörren som tillkännagav forna tiders anonyma "julklappar". En tradition var också att man i juletid lämnade en present utanför dörren till den man var hemligt kär i, klappade på dörren och försvann.
När sedan jultomten blev den som traditionellt kom med julklapparna lät man istället bocken dra tomtens släde eller så red tomten på bocken.
Modern tid miniatyr|Jenny Nyströms bilder var starkt bidragande till att forma den svenska bilden av tomten. Äldsta kända förekomsten i tryck av ordet 'jultomte' i Sverige, härstammar från 1862 och Göteborgs handels- och sjöfartstidning där ett julfirande med skandinaviska konstnärer i Paris skildras. Här beskrivs det att: "På den andra huvudväggen hängde en bild utförd av dansken V. Petersen föreställande fem figurer från vapensköldarna i en munter dans, med överskriften "Vi äro ett folk, vi kallas Skandinaver". Härunder satt en stor jultomte, spisande sin gröt. På väggen i ena änden av salen hängde en bild av en julfest med tomtar och gudar, utförd av Malmström."Göteborgs handels- och sjöfartstidning (1862-01-08) Skandinaverne i Paris, sid:2 Två år senare såldes jultidningen Jultomten i tobaksbutiker i Stockholm.https://tidningar.kb.se/search?q=jultomten&searchGranularity=part&from=1864-01-01&to=1864-12-31SAOB (1934) Jultomte, läst 2024-03-20
I Norden var det bland annat Viktor Rydberg, med novellen Lille Viggs äventyr på julafton (1871) och kanske främst dikten "Tomten" (1881), och Jenny Nyströms illustrationer till de bägge texterna, som lade grunden till det kulturella fusionen av gårdstomten och julbocken.Tom Hedlund i SvD En inspirationskälla för Nyström, kan ha varit hennes lärare vid Göteborgs musei rit- och målarskola, Fredrik Wohlfart som gjort sig känd för sina målningar av tomtenissar. Redan 1870 skrev Elias Sehlstedt dikten Jultomten som illustration till en tavla av Vincent Lerche, som då handlade om en gårdstomte. Gårdstomten är en folkloristisk figur med övernaturliga krafter som såg till att gården hade lycka med sig, men som även kunde straffa de människor som misskötte sig. Det hörde till traditionen att han skulle erhålla extra mat i samband med jul för att fortsätta ge lycka åt hemmet. Det sena 1800-talets illustratörer och författare till de ymnigt förekommande jultidningarna och familjemagasinen byggde vidare på idén och gestalten. I Vimmerby anordnades annandag jul 1871 en barnjulfest med en "jultomte", det är första gången någon dokumenteras ha gestaltat en jultomte i Sverige. En liknande fest med en jultomte anordnades i Askersund 20 januari 1872.
1874 bildades sällskapet Jultomtarne i Stockholm, som i jultider delade ut kläder till fattiga behövande barn. Liknande föreningar kom under 1870-talet att bildas i flera svenska städer , och kom att börja sprida tanken på en tomte som delade ut gåvor.
En gradvis sammansmältning har sedan vidare skett mellan denna hybridfigur och den amerikanska varianten Santa Claus – en tjock, rödklädd äldre man som skapades på 1800-talet. Denna figur förekommer bland annat i dikten "A Visit From St. Nicholas" (numera mer känd som "The Night Before Christmas"), troligen skriven av Clement Clarke Moore, som publicerades i tidningen Sentinel 1823. I denna beskrivs Sankt Nikolaus som en gladlynt och överviktig man med skägg vitt som snö och en näsa röd som ett körsbär, som anländer i en flygande släde dragen av åtta namngivna renar, och tar sig ner i husen genom skorstenen. De första bilderna av denna version av den amerikanske jultomten sågs senare i tecknaren Thomas Nasts illustrationer i tidningen Harper's Weekly, där en bild publicerades 1863. Denna amerikanske jultomte populariserades i Coca Cola-reklamen på 1930-talet, med hjälp av bilder av reklamtecknaren Haddon Sundblom (1899–1976), av finsk-svensk härkomst.
En populär modern myt i USA är att den tomte vi ser i dag helt och hållet skulle vara skapad av Coca-Cola, eller att tomten åtminstone fått sina rödvita kläder från Coca-Colas reklam. Detta är dock inte sant. Både bilden av tomten som en gladlynt korpulent man i stort vitt skägg och dennes rödvita kläder har funnits långt tidigare, likaså har tomten använts i kommersiella syften långt innan Coca-Colas tomte. Coca-Colas inflytande på bilden av tomten ligger mer i att Sundblom gav det amerikanska folket en konsekvent bild av tomten under en 30-årsperiod och på så sätt standardiserade utseendet.
Jultomten i världen
Julemanden i Danmark I Danmark vet alla barn att "julemanden" bor på Grönland. När jultomten introducerades i Danmark på 1890-talet var det dock Nordpolen som var hans hemort."Julemanden, Juletomten, Julenissen, Joulupukki". bornholmsmuseum.mobi. Läst 13 oktober 2013. 1989 preciserades hemvisten via en dansk julkalender-tv-serie till Uummannaq. Den danska tomten lägger paketen under granen på natten till julafton. Renarna som drar tomtens släde heter på danska Danser, Springer, Smukke, Konge, Komet, Amor, Torden, Lyn och Rudolf.
Julgubben i Finland I Finland lever jultomtens föregångare julbocken kvar i det finska namnet: "joulupukki" ("pukki" betyder bock). Det finlandssvenska namnet är däremot julgubbenHufvudstadsbladet 1/12 2008 . I svensktalande Österbotten används emellertid även benämningen julbocken fortsättningsvis. Den tidigare traditionen med den skrämmande och lustiga julbocken påverkades från mitten av 1800-talet av den tyska Weihnachtsmann (julmannen) till att bli mer förmanande och kristlig. Julklappsutdelaren började i samband med detta att kallas julgubben.
Julgubben anses komma från Korvatunturi i Lapplands ödemark och sägs köra till alla länder med sin släde. En av hans renar – den med röda mulen – heter Petteri på finska.
Då Korvatunturi ligger långt borta i svårtillgänglig ödemark är det få turister som försöker hitta hans hem. Däremot finns turistsatsningar annanstans, i synnerhet i Rovaniemi, nära polcirkeln, där också post adresserad till Julgubben besvaras.
Ett stort antal turister, främst britter, besöker Lappland kring jul, främst Rovaniemi och Kittilä, men också Ivalo och Enontekis. År 2012 var det frågan om 300 charterflygningar, rekordåren 2006 och 2007 över 500.Svenskt luftrum fyllt av tomteflygningar
Jultomten i Sverige miniatyr|Jultomten besöker ett svenskt hem på julafton 2011. Den svenska jultomten, som är en blandning av amerikanska Santa Claus och gårdstomten/hustomten i gammal svensk folktro, importerades som tradition till Sverige från USA under 1800-talet, och besöker ofta hemmen på eftermiddagen eller kvällen, vanligtvis efter TV-programmet Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul (som sänds mellan klockan 15:00 och 16.00), den 24 december. Ofta kommer han i form av en utklädd anhörig, till exempel pappan i familjen, som under kvällen smugit ut för att klä ut sig." Vem brukar vara tomte hos dig på julafton?" - Strengnastidning.se Hämtat 25 december 2008Johansson, Matthias "Tomten finns visst!" - ekuriren.se Hämtat 25 december 2008 En klassisk ursäkt för att förklara personens frånvaro är att denne har "gått ut för att köpa tidningen". Tomten yttrar ibland frasen Finns det några snälla barn? som hälsning då han träder in i rummet där julfirarna sitter. Detta är dock en sent påkommen fras.
I svenska borgerliga hem på 1800-talet gick presentutdelningen till ungefär som den ofta gör i dag. Skillnaden var att den mystiske gästen, med mask för ansiktet, från början på många håll föreställde en julbock.
Den svenska jultomtens skratt "Ho ho ho!" tros ha kommit från engelskspråkiga länder och ursprungligen från karaktären Puck i William Shakespeares pjäs En midsommarnattsdröm omkring år 1600."Om varför den svenska tomten säger 'Ho Ho Ho'", Henrik Rosenkvist i Godmorgon, världen!, Sveriges radio, 20 december 2015. Åtkomst den 21 december 2015.
Jultomtens motsvarighet i Centraleuropa